Om politiska skandalerJag har ju tidigare skrivit ett inlägg där jag funderade över om vi ibland är för hårda mot våra politiker, men det betyder inte att kritik inte är befogat och att politiker inte ska granskas. Sedan Miljöpartiet gick med i regeringen har de återkommande skapat rubriker i medierna, och inte alltid positiva sådana om man nu inte lever enligt devisen ”All reklam är bra reklam”.

Några av nyhetsscoopen har bland annat handlat om att politikerna inte lever som de lär. Ta språkröret Åsa Romsons båtfärg till exempel. En politiker som med både piskor och morötter försöker få samhällsmedborgarna att leva mer miljövänligt även om det medför extra besvär kan inte själv använda miljöfarlig färg oavsett om det är tillåtet eller ej på äldre båtar. Man kan inte heller av bekvämlighet smutsa ner naturen med gråvatten från båten. Ska man ställa krav på sina medmänniskor måste man själv föregå med extra gott exempel enligt mig. Sen har Romson även gjort en del andra klavertramp när hon kallat romer för zigenare och andra liknande fadäser.

En annan Miljöpartist som har skapat rubriker är den före detta bostadsministern Mehmet Kaplan. Det som Kaplan har anklagats för är att röra sig med extremister samt att han stod för ett klumpigt och inte allt för smart uttalande när han jämförde vissa av Israels handlingar med vad Nazisterna ägnade sig åt på 1930-talet. Om han rörde sig med extremister och om han var medveten om vilka de egentligen var kom aldrig riktigt fram, så denna fråga är egentligen inte helt klar. Tillslut blev det dock för många besvärande omständigheter för Kaplan som lämnade sin ministerpost.

Utrikesminister Margot Wallström har också varit med och bidragit till löpsedlar. När Kommunalskandalen rullades upp visade det sig att Wallström hyrde en lägenhet av Kommunal som hon fått via informella kontakter och inte genom någon bostadskö. En utredning om mutbrott öppnades för att granska om lägenheten kunde betraktas som en muta. Ännu har ingen slutsats presenterats vad jag vet, men om du har någon info så hör av dig och berätta!

Andra skandaler vi minns

Under årens lopp har det duggat tätt med skandaler och mediedrev mot politiker. En del drev har säkert varit orättvisa och onödigt hårda, andra mer berättigade.

Mona Sahlin är ett bra exempel. Mona Sahlin har varit hårt utsatt och många menar att det är på grund av att hon är kvinna. Men faktum är att hon stått för en rad klumpigheter som att göra privata inköp på statens kontokort i 50 000-klassen, hon har betalat dagmamma svart, ej betalat, TV-licensen, var ej med i facket och så vidare. Så genom åren kan man gott säga att Sahlin har samlat på sig en del som det minst sagt går att kritisera henne för. Nu är hon dessutom återigen aktuell i en skandalhärva, denna gång med falska intyg, tveksamma anställningar och skatteskulder.

En annan skandal kom efter tsunamikatastrofen 2004 då Göran Perssons regering fick ta emot hård kritik för hur de agerat och hanterat tsunamikatastrofen. Kritiken kom både från allmänhet, media, drabbade och av en katastrofkommission som hade till uppgift att granska hur regeringen hanterat katastrofen.

Håkan Juholts skandaler är också svåra att glömma. Efter att han tillträtt som partiledare för Socialdemokraterna duggade rubrikerna kring den nye partiordföranden tätt. Ett av de största dreven handlade om hans övernattningslägenhet i Stockholm som han fick fullt bidrag för av Riksdagen fast han delade den med sin sambo.