Fördelen med jämlika samhällen

Publicerad av Martin Gelin, 9 mars, 2010

I DN i dag skriver Göran Rosenberg om Kate Pickett och Richard Wilkinsons omtalade bok ”Jämlikhetsanden”, som ”smular sönder den sedan några årtionden hårt propagerade idén om att det är ökad ojämlikhet som är bättre för alla.”

Han jämför det här med utveckligen i Sverige på 2000-talet:

Inkomstspridningen i Sverige är i dag den största sedan mätningarna började 1975 och den rikaste hundra­delen av befolkningen äger en tredjedel av de finansiella tillgångarna mot ”bara” en femtedel 1997. Få skulle säga att detta har gjort Sverige till ett bättre samhälle, än mindre ett rättvisare, i synnerhet inte efter de senaste årens finansiella excesser och katastrofer. Ökningen av ”utanförskapet” (enligt Statistiska Centralbyråns definitioner och mätningar) är knappast ett rättvisetecken.

 

Jag uppehåller mig vid rättvisan eftersom jag tror att frågan om jämlikhet till stor del är en fråga om rättvisa. Ojämlikhet är inte bara en fråga om ekonomiska skillnader utan också om skillnader i social status och socialt värde. Ojämlikheten i samhället ökar när skillnader i status och värde uppfattas som mera oskäliga och orättvisa. /…/

 

Det behövs knappast några tabeller för att bevisa att ett sådant samhälle är sämre för alla, rika som fattiga, inte heller för att övertyga oss om att jämlikhet och social rättvisa fortfarande är ideal värda att kämpa för.

 

Rosenberg verkar tycka att det här är en diskussion som knappt behöver föras, som om alla var överens om slutsatsen i ”Jämlikhetsanden”. Kanske kan han börja med att övertala några av kollegorna på våra ledarsidor om bokens argument.

Vi vill lösa problemet med uttagsskatten för vindkooperativ

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 12 februari, 2010

- Problemet med uttagsskatten för vindkooperativ måste få en snar lösning, så att den andelsägda vindkraften åter kan ta en aktiv del i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden.

- Vi kräver att regeringen omedelbart tillsätter en utredning med uppgift att lösa frågan.

Det säger Lars Johansson (S), Jens Holm (V) och Lennart Olsen (MP) sedan de rödgröna partierna enats om att en utredning måste se över lösningar för kooperativa vindkraftverk.

Utbyggnaden av vindkraft har gått snabbt i Sverige. Årsproduktionen hos anläggningar som nu är i drift beräknas till cirka 3 TWh. Den andelsägda vindkraften har hittills stått för ungefär en tiondel av utbyggnaden. Den andelsägda vindkraften administreras av kooperativa föreningar, där bland annat privatpersoner och bostadsrättsföreningar har kunnat köpa andelar i vindkraftverk, som berättigar till inköp av el från verken i relation till antalet andelar. Den andelsägda vindkraften har varit av stort värde både för att mobilisera kapital för utbyggnaden och för att öka den folkliga delaktigheten och acceptansen för vindkraften.

Tyvärr har utvecklingen för vindkraftkooperativen hejdats av Skatteverkets avsiktsförklaring att börja ta ut uttagsskatt på kooperativen på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nordpool och det pris andelsägarna betalar på elleveranser från kooperativen. Detta har lett till att antalet sålda andelar och intresseanmälningar för nyteckning av andelar i vindkraft minskat med mellan 80 och 95 procent under år 2009 jämfört med hösten 2008.

Utredningen kan exempelvis titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattningen och på avdraget för vindkraftskooperativets utdelning.

Lars Johansson (S)
Jens Holm (V)
Lennart Olsen (MP)

En rödgrön bostadspolitik

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 2 februari, 2010

En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Alla bostadsområden ska vara attraktiva boenden. Bostadspolitiken är därför en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och central för samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling.

Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan aldrig acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

En rödgrön bostadspolitik ska bidra till klimatomställningen. Nyproduktionen ska vara miljövänlig och fossilfri. Energieffektivisering ska ske och fossila bränslen samt uppvärmning med direktverkande el ska utfasas. Bostadspolitiken ska gynna nya miljötekniklösningar.

Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vi vill därför utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig teknik.

De allmännyttiga bostadsbolagen är ett av de viktigaste verktygen för att klara bostadsförsörjningen. Vi vill värna och utveckla allmännyttan för att bättre möta samhällets och de enskilda boendes och bostadssökandes krav.

Vi vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. Bostadspolitiken är därför också viktig för att aktivt bekämpa segregationen. Sverige behöver fler bostadsområden med blandade boende- och upplåtelseformer. Det är angeläget att kommunerna genom en aktiv bostadspolitik bidrar till ett varierat utbud på de lokala bostadsmarknaderna. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att bo i en bra bostad, vilket är ett viktigt välfärdspolitiskt mål, samtidigt som utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad främjas.

Vi vill skapa hållbara gröna bostadsområden. Boendemiljöerna måste förbättras och bostädernas energiförbrukning minska. Grönområden och närhet till rekreationsområden är viktigt inslag för att öka livs – och boendekvaliteten och skapa attraktiva bostadsområden. Möjligheterna att göra bra miljöval i sin vardag ska stimuleras.

Ladda hem överenskommelsen om bostadspolitiken här

Vi vill skydda barn vid utmätning av bostad

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 2 februari, 2010

Carina Moberg,(S), Egon Frid (V) och Jan Lindholm (MP) vill att utmätningar inte ska träda ikraft innan det finns ny bostad åt barnfamiljen

– Det otrygghet ett barn känner när familjen blir av med sin bostad kan knappast underskattas. För det mesta finns ingen ny trygg bostad att flytta till. Vi har i riksdagen krävt att det måste ske en skyndsam översyn av utsökningsbalken för att förhindra att bostäder kan utmätas även om skulden är relativt liten. Detta har den borgerliga majoriteten sagt nej till, säger Carina Moberg, bostadspolitisk talesperson (S).

- De lagändringar alliansregeringen drev igenom 2008 fick orimliga följder. Nu måste det till en rättning. Inte minst finns skäl att avvakta med utmätningen till dess att bostadssituationen ordnats för en barnfamilj, säger säger Egon Frid (V)

- Enligt vår uppfattning måste utmätning av en bostad komma i fråga endast när alla andra alternativ prövats. Detta gäller inte minst när barn drabbas, säger Jan Lindholm (MP).

Reinfeldt misstolkar medvetet vårt förslag till ny sjukförsäkring

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 27 januari, 2010

Vårt förslag innebär självklart inte att människor under 58 år med stadigvarande helt nedsatt arbetsförmåga kommer att få sänkt ersättning. Det finns således ingen anledning till oro. Regeringen har raserat sjukförsäkringen. Deras sätt att hantera detta problem är att feltolka våra förslag.

Utgångspunkten i vårt förslag är att vi aldrig kommer att lämna någon människa i sticket! Det är också anledningen till att vi har föreslagit en åldersgräns för när en person tidigast kan erbjudas förtida pension. Vi vill inte ge upp om en enda människa innan dess att alla möjligheter är uttömda. Alla har rätt till rimliga livsvillkor, att bidra i samhället och ha en egen försörjning.
Vi har i vår överenskommelse koncentrerat oss på de förändringar vi vill göra i förhållande till dagens bristfälliga regler.

Vi kommer inte att genomföra några förändringar för den grupp svårt sjuka personer som har stadigvarande helt nedsatt arbetsförmåga. Alltså, permanent sjukersättning eller motsvarande vill vi behålla för denna begränsade grupp och den som idag har beviljad sjukersättning ska inte vara orolig för att få försämrade villkor. Däremot finns alldeles för många unga människor med funktionsnedsättning som inte har fått möjlighet att bidra och delta i arbetslivet på sina villkor. Detta vill vi ändra på bland annat genom ökad flexibilitet i sjukförsäkringen.

Till skillnad från regeringen kommer vi inte att rycka undan försörjningen för människor i utsatta situationer. Vi kommer att utreda alla konsekvenser av våra förslag till ändringar innan de genomförs. Det hade varit på sin plats om regeringen hade hanterat de nu genomförda förslagen på det sättet. Regeringen var till och med förvarnad om konsekvenserna men struntade i varningssignalerna.

Veronica Palm (S)
Gunvor G Ericson (MP)
Emil Broberg (V

Läs även vår replik i DN.

En ny sjukförsäkring

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 19 januari, 2010

Publicerad på DN-debatt den 19/1 2010

Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Den senaste månadens debatt om regeringens kraftiga försämringar av sjukförsäkringen visar att den borgerliga politiken fördjupar utanförskapet. Regeringen kastar ut tiotusentals svenska medborgare ur sjukförsäkringen in i försäkringslöshet.

För snart fyra år sedan vann de borgerliga partierna valet på att utlova fler jobb och färre i utanförskap. När vi nu kan utvärdera resultatet av mandatperioden är det dessvärre nedslående. På bara ett år har antalet arbetslösa ökat med fler än 100 000 personer. Utbetalningarna av socialbidrag beräknas öka med 50 procent mellan 2006 och 2011. Vår rödgröna politik för fler jobb står mot den borgerliga politiken för ökade klyftor.

Människor som drabbas av regeringens nya regler i sjukförsäkringen lever kvar i en oviss situation och far mycket illa. Tusentals personer kommer att utförsäkras under 2010 och helt förlora sin ersättning. Enbart ett fåtal berörs av regeringens sent gjorda ändringar. I stället ser vi fortsatt hur människor som är sjuka och har en anställning men ännu inte kan gå upp till full tid, riskerar att tvingas säga upp sig för att gå till heltidsarbetslöshet.

Våra tre partier har nu enats om hur vi vill utforma sjukförsäkringen om vi får väljarnas förtroende efter nästa val. Alla människor ska ha möjlighet att arbeta och försörja sig själva. Det är grunden när vi nu tar strid för en förutsägbar och modern sjukförsäkring.

Vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete. Vi har därför utvecklat och omprövat vår politik för att få fler sjuka människor tillbaka i arbete och till en fungerande livssituation.

Vi vill se en generell sjukförsäkring som omfattar alla, ersätter inkomstbortfall och finansieras solidariskt. Vi är överens om att sjukförsäkringen på sikt ska omfatta fler än i dag och att taket höjs till tio basbelopp. Vi anser att ersättningen i sjukförsäkringen ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.

Sjukförsäkringen måste utgå från varje enskild individs unika situation och behov. Människor ska självklart kunna nekas sjukpenning, men bara om deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt. Vi vill stärka individens rättigheter och införa en individuellt utformad handlingsplan med de aktiva insatser som behövs. Vårt förslag innebär att krav på individen att vara aktiv alltid ska åtföljas av motsvarande rätt till aktiva individanpassade insatser.

Vinner vi valet kommer vi direkt att avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar. De som utförsäkrats av regeringens regeländringar och som behöver det ska återförsäkras. Det betyder inte att människor lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst. En individuell prövning ska göras successivt i samarbete med individen och behandlande läkare.

Vi vill ha avstämningspunkter med tydliggöranden om när individen ska ha rätt att få aktiva insatser under hela sjukskrivningen, inte tidsgränser som gör att man kastas ut i försäkringslöshet. Vår nya sjukförsäkring innehåller bland annat följande delar:

• En individuell bedömning av den sjukskrivne ska göras av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Det ska under hela sjukskrivningsperioden finnas möjlighet att sjukskrivas på deltid i den omfattning som passar den enskilde individens situation.

• Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade. Vi vill se över krav och incitament riktade mot Försäkringskassan och ansvariga myndigheter för att den enskilda ska få de insatser de har rätt till.

• Vi vill redan under 2011 avskaffa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna till att återgå i arbete. Olika alternativ ska finnas. Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter. Arbetsförmågan ska då prövas bredare än hos den befintliga arbetsgivaren mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet som är ändamålsenlig.

• Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid.

• Vi vill ge en rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning. Vi vill inrätta MOA-kontor – Människor och Arbete – och samla Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på lokal nivå. Människor ska ha en dörr in.

• För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas och finansieras ska utredas och preciseras efter valet. Den som efter individuella rehabiliteringsinsatser inte kommer tillbaka i för individen lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden ska på sikt kunna erbjudas olika möjligheter på en utvidgad arbetsmarknad.

• Förtida pension ska bara kunna vara ett alternativ för den som är över 58 år först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.

• Där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd, till exempel vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.

• Vi vill erbjuda de människor som utförsäkrats och lämnats i sticket av regeringen en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsförmedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.

Vi vill vara tydliga med att flera av de förändringar vi skissar ovan inte kommer att vara möjliga att genomföra direkt efter valet. Vi tänker inte som den nuvarande regeringen hasta igenom ett nytt system. Vi vill därför se en bred utredning, där riksdagens partier och parterna på arbetsmarknaden ingår, som tar fram förslag till stabila regler.

Efter valet 2010 är det hög tid att skapa ett nytt trygghetssystem som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet under den tid som rehabiliteringsarbetet tar. Ett samhälle kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka och utsatta. Sverige sköter sig dåligt i dagsläget. Det är dags för en ny sjukförsäkring och en ny regering.

Läs uppgörelsen här.

Mona Sahlin
partiledare Socialdemokraterna

Peter Eriksson
språkrör Miljöpartiet

Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet

Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet

Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 18 januari, 2010

Med mindre än ett år kvar till valet blir alternativen i svensk politik allt tydligare. Sverige behöver en regering som tror på framtiden och som har en politik för att möta arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande klyftorna i Sverige.

I sju olika arbetsgrupper tas gemensam politik fram till en rödgrön regeringsplattform inför valet. På måndagen presenterades en delrapport från arbetsgruppen för en rättvis och hållbar värld – en plattform för en rödgrön säkerhets- och försvarspolitik. Rapporten innehåller också förslag för hur svensk lagstiftning rörande vapenexport ska förändras och krav på hur kvinnor bättre ska skyddas i konflikter. Behovet av en förnyad svensk nedrustningspolitik lyfts fram.

- Vi ger flera viktiga besked när det gäller säkerhetspolitiken. Sverige är, och ska med en rödgrön regering fortsätta vara, militärt alliansfritt. Internationell säkerhet ska vila på samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. EU är en central utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. Vi har genom åren kunnat visa att det går att kombinera aktivt ansvarstagande för säkerhet med militär alliansfrihet – det betyder inte passivitet, säger säger Mona Sahlin.

- Överenskommelsen innebär en rödgrön aktiv nedrustningspolitik för ökad säkerhet. Den syftar till att återföra Sverige till en tätposition i nedrustningsfrågorna. Sverige ska vara en aktiv aktör och bidra med internationella insatser med ett tydligt FN-mandat, säger miljöpartiets språkrör Peter Eriksson.

- Vi behöver en ny, stramare lagstiftning för vapenexporten och kommer att utreda demokratikriterier, hårdare krav gällande mänskliga rättigheter och hårda krav för både ny export och följdleveranser. En annan viktig fråga är att vi inte ger oss ut på några äventyrligheter med ytterligare närmanden till Nato, säger vänsterpartiets ordförande Lars Ohly.

Arbetsgruppen kommer under våren 2010 att återkomma med fler besked på de utrikespolitiska och migrationspolitiska områdena.

Ladda hem plattformen här

För mer information:
Stefan Engström (s) 070-5519074
Marie Utter (mp) 070-3727323
Kristoffer Housset (v) 076-145 42 02

Vi tar strid för en ny färdriktning för Sverige

Publicerad av Mona Sahlin, 26 december, 2009

Ett intensivt arbetsår är snart till ända. I början av december förra året presenterade Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet för första gången vårt rödgröna samarbete för att byta regering och färdriktning på politiken. Sedan dess har det blivit över 35 gemensamma motioner i riksdagen, ett stort antal andra överenskommelser och många gemensamma förslag i samband med budgetmotionerna för 2010. Under tiden som vi fördjupat och utvecklat vårt samarbete har regeringen fortsatt försämra Sverige.

Den senaste månaden har varit klargörande. Den har varit ett koncentrat av den regeringspolitik vi sett under snart en hel mandatperiod. Krisen för SAAB och Trollhättan har hanterats med samma lamslagna passivitet som präglat övrig jobb- och näringspolitik under den borgerliga regeringen. Sjukförsäkringshaveriet har blixtbelyst den hjärtlösa politik som den borgerliga regeringen medvetet steg för steg har genomfört i Sverige och som leder till att allt fler står helt försäkringslösa, till att socialbidrag och utanförskap växer. Den viktigaste händelsen under det svenska ordförandeskapet, klimattoppmötet i Köpenhamn, kom att färgas av samma brist på engagemang som varit symptomatiskt för Fredrik Reinfeldt sedan han i valrörelsen 2006 deklarerade att miljöfrågorna inte var så viktiga.

Det blev ett svart avslut på ett ur jobbsynpunkt svart år 2009. Efter helgerna startar vi upp ett nytt arbetsår, och det är inte vilket år som helst. I januari börjar valåret 2010. Då börjar knappt nio arbetsmånader i kampen för en ny regering i Sverige. En regering som sätter jobben först istället för orättvisa skattesänkningar på lånade pengar, som tar kamp för klimatet och välfärden, och som aktivt minskar klyftorna. En regering som bygger politiken på insikten att det går att förändra och att vi är starkare om vi är många som arbetar tillsammans.

Jag hoppas att ni vill vara med oss när vi tar strid för en ny färdriktning för Sverige.

Mona Sahlin

Begäran hos konstitutionsutskottet om granskning av regeringens bristfälliga styrning av Vattenfall

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 27 november, 2009

Idag fredag 27 november lämnar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna in en gemensam KU-anmälan av regeringens hantering av Vattenfall.

Under de senaste veckorna har nyhetsrapporteringen kring Vattenfall varit mycket intensiv. Det som har hänt och sättet det har kommenterats på från regeringen har väckt en mängd frågor både kring hur regeringens klimat- och energipolitik egentligen ser ut och vem som driver den men också frågor om styrningen av bolaget. Bägge delarna väcker en stark oro för att det saknas tillräcklig kraft och tydlighet från regeringens sida för att förverkliga de miljöpolitiska mål som Vattenfall har att uppfylla.

Konstitutionsutskottet granskning bör bland annat ge svar på följande frågor:

- Har regeringens styrning av Vattenfall varit tydlig och nöjaktig? Vilka instruktioner har Vattenfalls styrelse fått av regeringen? Har styrningen förändrats som en följd av återrapportering från styrelsen till regeringen kring beslut och inriktningar?
- Hur har det gått till när centrala beslut om till exempel större ekonomiska åtaganden i bolaget fattats, när och hur har näringsdepartementet varit informerat och delaktigt?
- Hur har regeringen säkerställt att relevant och korrekt information lämnats till riksdagen om Vattenfall?
- På vilka grunder har regeringen valt att inte vidta åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport om brister i styrningen av Vattenfall?

Vi presenterar Mitt Hälsokonto – en plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 17 november, 2009

Det Rödgröna samarbetet för framtiden presenterar Mitt Hälsokonto. En plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan. Vi vill att samhället skall ge alla medborgare som vill möjlighet att kostnadsfritt öppna ett eget hälsokonto där viktig hälsoinformation kan samlas och där den enskilda individen är den som äger informationen och bestämmer om tillgången till den.

- Hälsan är det viktigaste vi har och alla vet att vi måste vårda den för att må bra. Men, det är svårt att minnas vilken antibiotika jag inte tålde, vilka vaccinationer mina barn har tagit, i vilket knä jag hade ont i för tio år sedan eller styrkan på glasögonen och allt annat som finns i min hälsohistorik. Vi behöver bra hjälpmedel för att hålla ordning på vår hälsa. Internet kan bli ett sådant verktyg. Det säger Ylva Johansson (S) som idag tillsammans med Elina Linna (V) och Gunvor G Ericson (MP) presenterar ett nytt sätt att hålla ordning och reda på viktig information om den egna hälsan på nätet.

– Idag har många ett bankkonto på Internet. Vi vill på ett liknande sätt skapa ett säkert konto på nätet där information som rör hälsan kan samlas och organiseras, säger Elina Linna.

– Mitt Hälsokonto är individuellt. Ingen annan än du själv, eller den du väljer, ska ha tillgång till informationen. Kontot ska vara lika lättnavigerat och säkert som ett bankkonto. För oss som är föräldrar ska det naturligtvis gå att samla all information om våra barns hälsa på kontot, säger Gunvor G Ericson.

En tanke med Mitt Hälsokonto är att medborgaren ska kunna boka tid och ställa frågor om sjukdomen eller behandlingen direkt till doktorn.

Mitt Hälsokonto skapar möjligheter för dig att organisera din egen hälsoinformation och gör det lättare hålla kontakt med vården. Det här kan finnas på Mitt Hälsokonto:

+ En lista från apoteket över läkemedel du använder.
+ En förteckning över vilka vaccinationer som du och dina barn har tagit och när.
+ Möjlighet att boka tider hos vårdcentralen, tandläkaren eller optikern.
+ Information från mina besök hos tandläkaren, optikern, vaccinationscentralen. utlandsvården, naprapat etc.
+ Kortfattad information ur journaler, från vårdcentraler, sjukhus och hemsjukvård.
+ Vårdplaner, biståndsbeslut från kommunen, hemtjänst och färdtjänst    
+ Sjukgymnastik och friskvård
+ Provsvar   
+ Mina egna anteckningar.
+ Länkar.

Mitt Hälsokonto kan startas ganska snart efter ett regeringsskifte och t ex utnyttja den tekniska plattform som nu är under uppbyggnad hos Sjukvårdsrådgivningen SVR AB för att sedan utvecklas successivt, säger Ylva Johansson.

– Våra tre partier är överens om att prioritera utvecklingen av samordnade IT-system i vården för att öka patientsäkerheten och effektiviteten, säger Gunvor G Ericsson.

–  Principen bör vara en patient – en journal, säger Elina Linna.

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB ägs av Sveriges landsting och regioner i samverkan. Bolaget har funnits sedan 1999 och bildades ursprungligen med syftet att utveckla en nationell webbplats med information om hälsa och sjukvård för allmänheten. Webbplatsen heter sedan januari 2009, 1177.se. Vården på Webben är ett landstingsgemensamt projekt med syfte att utveckla 1177.se till att bli mer interaktivt för medborgarna, boka tider i vården, förnya recept etc.