De rödgröna kommenterar alliansens valmanifest
Publicerad av Martin Gelin, 26 augusti, 2010
- Idag har vi fått ett tydligt besked. Den borgerliga alliansen fortsätter på den inslagna vägen. Skattesänkningar sätts återigen före fler anställda i vård och skola, högre klimatambitioner och möjligheter för medborgare i hela landet att leva ett rikare liv, säger Mona Sahlin om Alliansens valmanifest, som presenterades i dag.
Peter Eriksson:
- 2006 gick alliansen till val på att minska utanförskapet. Resultatet är att ingen regering i modern tid har ökat utanförskapet mer än den här regeringen. Nu ser vi en högre arbetslöshet med 100 000 fler arbetslösa och trygghetssystem som har urholkats. Får de fortsätta kommer 85 000 människor att ha sparkats ut ur sjukförsäkringen 2014, säger Peter Eriksson.
Lars Ohly:
- Det här är ett program för ökad orättvisa. Klyftorna i Sverige kommer öka ytterligare när regeringen prioriterar fortsatta skattesänkningar framför satsningar på välfärden. Moderaterna har pratat så mycket om att de ska prioritera välfärden, men det bidde en tumme, säger Lars Ohly.
- Det här är en politik för att kvinnor ska tjäna mindre än män. Vi vet att skattesänkningarna hittills lett till att öka inkomstklyftan med 1000 kronor mellan kvinnor och män. Nu fortsätter regeringen att öka den orättvisan ytterligare. Jämställdhetsfrågorna är anmärkningsvärt frånvarande i manifestet. Mot det ställer vi en verklig jämställdhetspolitik med krav på barnomsorg på obekväm arbetstid, rätt till heltid och en jämställd föräldraförsäkring, säger Lars Ohly.
Maria Wetterstrand:
- Det är häpnadsväckande att regeringen inte anser att det behövs någon klimatpolitik för nästa mandatperiod. Med de insikter man fått under de senaste åren är förutsättningarna bättre än någonsin att genomföra en skarp klimatpolitik. Om man inte vågar det nu, när ska man då göra det? säger Maria Wetterstrand.
Mona Sahlin:
- Skattesänkningarna överstiger vida satsningarna på välfärd. Alliansen har använt det överskott som fanns till att sänka skatten. Nu har vi underskott och ändå vill de fortsätta med mer av samma politik. Vi väljer en annan väg. Sverige måste tillbaka till överskott. De 15 miljarder de vill sänka inkomstskatten med kommer vi istället att investera i jobb, välfärd och klimat.
- Vi investerar minst 12 miljarder i välfärden – utöver det som regeringen nu föreslår. Vi väljer att investera i 100 000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser. Nu avgörs vilket Sverige vi ska ha: Fortsatta skattesänkningar leder till ett Sverige i klyftor. Investeringar i jobb och välfärd bygger vidare på välfärdslandet Sverige. Nu är skillnaderna tydliga – om det tar vi strid!
Läs mer om den rödgröna politiken för fler jobb, bättre välfärd och en klimatsmart framtid för hela Sverige.
Höjdpunkter från almedalsveckan
Publicerad av Martin Gelin, 12 juli, 2010
Peter, Maria, Mona och Lasse på Gotland, onsdag den 7 juli. Foto: Fredrik Hjerling
Som Maria Wetterstrand påpekade i sitt tal i lördags verkade det som att alla partier som var på plats i Almedalen hade en sak gemensamt: de pratade helst om den rödgröna politiken.
Det kan tyckas lite märkligt, eftersom vi har en borgerlig regering, men alliansen har gjort det klart att de hellre diskuterar vår politik än sina egna resultat. Kanske inte så konstigt när arbetslösheten är så hög, när klyftorna och barnfattigdomen i Sverige ökar och när klimatpolitiken och jämställdhetspolitiken, som borde vara världsledande, i stället går åt fel håll.
Medan de flesta av de borgerliga partiledarna i Almedalen var upptagna med att kritisera de rödgröna hade vi gott om tid att presentera en vision för framtidens Sverige.
Det mest hyllade talet – och det mest välbesökta – på hela almedalsveckan kom från Mona Sahlin, som inledde med att säga:
”Vi kan skapa ett modernt och framtidsinriktat land, byggt på jämlikhet.”
Den rödgröna sakpolitik som presenterades under veckan visade i detalj hur det ska gå till.
Redan på lördagen smygstartade vi almedalsveckan med att presentera ett gemensamt utspel om vad valrörelsen borde handla om: skola, sjukvård och omsorg ska gå före nya skattesänkningar.
Vi åkte ut till Ingvar Carlssons vackra sommarstuga i Lummelunda för att presentera en rödgrön överenskommelse om sjukvård i världsklass, en gemensam övrenskommelse om framtidens skolpolitik och vi lanserade en rödgrön kampanj för jämställdhet i Sverige: 50/50.
De rödgröna partiledarna och språkrören skrev även på DN Debatt om vår politik för jämställdhet och jämlikhet och vi rundade av almedalsveckan med att presentera en gemensam rödgrön kulturpolitik.
Här kan du se de hyllade almedalstalen från Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly.
Vi fick även en ny rödgrön kampanjarbetare: centerpartiets Solveig Ternström, som bytte parti från c till s, och Mona Sahlin gav ut en bok: ”Möjligheternas land”.
Vi hann även med en omåttligt populär rödgrön fest, där mer än tusen personer trängdes på Hamnplan 5, samt ett rödgrönt utomhusmingel i Visby, och på rödgrön.se hade vi gästbloggar från Gustav Fridolin, SQ2540Sthlm, Åsa Romson, Marika Lindgren Åsbrink och Eric Sundström.
Vår rödgröna fotograf Fredrik Hjerling tog hundratals fina bilder under almedalsveckan, ni kan se dem på vår rödgröna Flickr.
Nu växlar vi upp!
Publicerad av Mona Sahlin, 10 juni, 2010
Vi står inför ett avgörande vägval. Ska Sverige fortsätta på den inslagna vägen med ökade klyftor i fyra år till? Eller ska vi välja en ny färdriktning – med investeringar i fler jobb, minskade klyftor och bättre klimat?
Det finns avgörande skillnader mellan en borgerlig regering och en ny regering. Här är mina tio exempel:
1. Ska vi ha fler jobb – eller ökade klyftor? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta låna till skattesänkningar, trots att den politiken kapitalt har misslyckats med att skapa jobb. Vi rödgröna är eniga om att jobben ska sättas först igen – och har konkreta förslag för 100 000 nya jobb, praktikmöjligheter och utbildningsplatser.
2. Ska vi permanenta skatteklyftan som gör att pensionärer betalar mer i skatt än löntagare? De borgerliga regeringspartierna vill att pensionärsskatten ska vara kvar i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att klyftan ska bort.
3. Ska det finnas en stupstock i sjukförsäkringen, en bortre tidsgräns, varefter svårt sjuka människor, cancersjuka, kan utförsäkras och göras försäkringslösa? De borgerliga regeringspartierna vill att den politiken fortsätter i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att stupstocken ska bort.
4. Ska vi ha ett aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen för våra arbetslösa ungdomar? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta en politik som tvingar ungdomarna att vänta i minst 3 månader innan de kan få tillgång till utbildning och praktik. Vi rödgröna är eniga om att aktivitetsförbudet ska bort – redan på en rödgrön regerings allra första sammanträde den 14 oktober.
5. Ska vi ha ett vårdnadsbidrag som uppmuntrar kvinnor att inte jobba, försämrar jämställdheten, urholkar arbetslinjen, försämrar förskolan och försvårar integrationen? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att bidraget ska bort.
6. Ska vi fortsätta att kraftigt sänka skatterna – mest för den rikaste tiondelen av befolkningen – samtidigt som lärare, förskollärare och sjuksköterskor sägs upp och kvaliteten i välfärden urholkas? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Det ska pressa ned svenska folkets löner. Svenska folket ska betala sina skattesänkningar med lönesänkningar. Vi rödgröna är eniga om att nu måste investeringar för bättre vård och skola prioriteras.
7. Ska sjukvården i Sverige tillåta patienter med privata försäkringar eller tjock plånbok att gå före alla andra på våra gemensamt betalda sjukhus? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att alla vård ska få efter behov och att gräddfilerna tas bort.
8. Ska Sverige stressa in i eurosamarbetet och gå med i Nato? De borgerliga regeringspartierna vill att Sverige ska närma sig Nato och eurosamarbetet. Vi rödgröna är eniga, med oss blir det inget svenskt NATO-medlemskap och ingen ny folkomröstning om euron under nästa mandatperiod.
9. Ska vi införa en ny obligatorisk avgift för a-kassan? De borgerliga regeringspartierna vill på detta bakvända sätt införa en ny skatt för många småföretagare och löntagare, där en hotellstäderska betalar 5 gånger så mycket som en läkare. Regeringen hoppas att sänkt a-kassa ger fler jobb genom att pressa ned svenska folkets löner. Det har inte fungerat. Vi rödgröna är eniga om att sänka avgiften för alla, så att ingen ska betala mer än cirka 80 kronor i månaden för a-kassan.
10. Ska vi luckra upp arbetsrätten och fortsätta nedmonteringen av den svenska modellen? De borgerliga regeringspartierna vill urholka anställningsskyddet ytterligare, trots att man redan kan stapla korta otrygga anställningar på varandra i upp till åtta år. Vi rödgröna är eniga om att det behövs fler trygga jobb och att attacken på den svenska modellen måste upphöra.
Alla dessa tio exempel ovan visar på tydliga skillnader mellan de politiska alternativen – både i sak och ideologiskt. Den 19 september står svenska folket vid skiljevägen: Ska vi ha fler jobb – eller ökade klyftor? Nu växlar vi upp!
Dags att ta Fredrik Reinfeldt på orden
Publicerad av Mona Sahlin, 18 maj, 2010
Det övergripande löftet vid valet 2006 från Moderaterna och de andra borgerliga partierna var ”fler jobb”. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt var mycket specifik vad en ny borgerlig regering skulle uträtta – och utvärderas utifrån: ”Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan. Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb.”
Nu är det dags att ta Reinfeldt på orden. Vi kan alla mäta och utvärdera de borgerliga regeringsåren.
När Reinfeldt tog över var arbetslösheten i Sverige 6,1 procent. Det karakteriserades av den tillträdande statsministerns parti som massarbetslöshet. I den ekonomiska vårpropositionen 2010 gör den borgerliga regeringen prognosen att arbetslösheten 2014 kan komma ner till 6,7 procent. Åtta år med regeringen Reinfeldt skulle – i bästa fall – leda tillbaka till ruta ett. Det Moderaterna beskrev som massarbetslöshet har nu blivit målet för nästa mandatperiod. De begär fyra år till för att inte ens komma tillbaks till den arbetslöshet då löftena om ”fler jobb” gavs.
Resultaten efter fyra år är nedslående för alla som drabbas. Sverige har en arbetslöshet på 9.1 procent. Välutbildade ungdomar får nu starta sitt vuxenliv utan jobb och framtidstro, mestadels kvinnor sägs upp från vård och skola, industriarbetare och tjänstemän får sin och familjens försörjning förstörd av massarbetslösheten. Sedan förra valet har antalet arbetslösa ökat med 100 000. Sedan förra valet har utanförskapet ökat med 70.000 människor. Ungdomsarbetslösheten närmar sig 30 procent – och är bland de högsta i Europa. Sedan förra valet har Sverige halkat efter – arbetslösheten har ökat snabbare i Sverige än i EU-snittet. Sedan förra valet har arbetslösheten bitit sig fast. Mer än 140 människor blivit långtidsarbetslösa varje dag – bara under det senaste året. Nu är var tredje arbetslös långtidsarbetslös. Nu ökar socialbidragen i mer än 90 procent av landets kommuner.
Enligt Reinfeldts eget uttalande från 2006 förtjänar ett sådant misslyckande inte förnyat förtroende.
Vi kan bryta den passiva jobbpolitiken från den borgerliga regeringen. Nu är det dags för en effektiv jobbpolitik. De rödgröna partierna har i Riksdagen föreslagit 100.000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser:
För det första. Fler jobb skapas av ett konkurrenskraftigt näringsliv. Därför ska vi investera i Sveriges konkurrenskraft. Skatterna måste medverka till ett bättre klimat för entreprenörskap. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften för de små och medelstora företagen. Att sänka kostnaderna för småföretag att anställa och växa är ett prioriterat område. Vi föreslår en riskkapitalfond på 5 miljarder och sänkt kostnad för ett litet företag med 2-3 anställda om cirka 50 000 kronor, så att det på kort sikt skapas ungefär 10.000 jobb.
För det andra. Vi investerar i snabbtåg, infrastruktur och de gröna jobben. Det stärker människors möjlighet att pendla till de jobb som växer fram, och bidrar därmed till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Investeringar i infrastruktur innebär också jobb här och nu för alla dem som planerar och bygger de nya vägarna och järnvägarna. Våra investeringar i infrastruktur och klimatomställning leder till ungefär 10.000 jobb på kort sikt – och fler jobb på längre sikt.
För det tredje. Unga och arbetslösa måste kunna flytta till de nya jobben. Därför investerar vi i nya bostäder. Trots bostadsbrist har bostadsbyggandet fallit kraftigt under den gångna mandatperioden. Det håller inte. Det skapar flaskhalsar på arbetsmarknaden. Vi utvidgar ROT och inför ett statligt investeringsstöd nya bostäder. Det skapar ungefär 10.000 jobb på kort sikt – och fler när fler kan flytta till de jobb som växer fram.
För det fjärde. Vi vill investera för att stärka kvaliteten i välfärden. Under det senaste året har mer än 25.000 anställda sagts upp i kommuner och landsting – och regeringen planerar för ytterligare uppsägningar direkt efter valet. Det är fel väg att gå. Sveriges kvinnor och män måste kunna lita på att barnomsorgen, äldreomsorgen och sjukvården fungerar bra – för att kunna gå till jobbet. Våra investeringar i skola, vård och omsorg ger ungefär 15.000 jobb direkt – och bättre möjligheter för alla Sveriges kvinnor och män att jobba mer.
För det femte. Vi kan inte vänta med att investera för att Sveriges unga ska hitta ett jobb.Ungdomsarbetslösheten närmar sig 30 procent – och är bland de högsta i Europa. Vi vill avskaffa regeringens Aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen. Unga människor som behöver utbildning eller praktik ska kunna få det från den första dagen i arbetslöshet. Att bara vänta i flera månader är meningslöst. Vi tar också bort hela arbetsgivaravgiften för de företag som anställer en arbetslös ung människa. Det ger ungefär 10.000 jobb i närtid.
För det sjätte. Vi vill investera i utbildning – för att företagen ska kunna växa med rätt kompetens. Svenskt Näringsliv rapporterar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas – eftersom företagen inte hittar rätt personal. Mitt i lågkonjunkturen råder arbetskraftsbrist. Det är inte rimligt. Vi vet att mer utbildade människor lättare hittar jobb, jobbar mer och tjänar bättre. Därför investerar vi i 44.000 utbildningsplatser – i högskolan, yrkeshögskolan, vuxenutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Det ger företagen bättre möjligheter att växa – och stärker människors möjligheter på arbetsmarknaden.
Dessa är de sex ben som vår rödgröna jobbpolitik står på: Sänkt skatt för entreprenörer, ny infrastruktur, fler bostäder, starkare välfärd, nya möjligheter för unga och kraftfulla investeringar i utbildning. Det är 100.000 platser i jobb och utbildning för att stärka Sveriges konkurrenskraft. I augusti/september återkommer vi med ytterligare jobbförslag i den rödgröna regeringsplattformen.
Moderaterna har istället valt att satsa på ett enda kort: I fyra års tid har de påstått att det så kallade jobbskatteavdraget – att pensionärer betalar högre skatt än löntagare – ska skapa jobb. Hur skulle det gå till? Det har inte fungerat. 100.000 fler har blivit arbetslösa under mandatperioden. Resultatet har blivit ökade klyftor. Den tiondel som tjänar bäst i Sverige har av den borgerliga regeringen fått mer av resursförstärkningarna än vad 60 procent av svenska folket har fått tillsammans.
Vi står inför ett avgörande vägval. I september står valet mellan fler jobb med en ny regering – eller fortsatt ökade klyftor med högerregeringen. I september står valet mellan en bred jobbpolitik som vilar på sex ben – och en politik som fortfarande bara bygger på idén att ökade klyftor ger jobb.
Mona Sahlin
Den rödgröna veckan
Publicerad av Martin Gelin, 25 april, 2010
Veckan som gick:
I tisdags presenterade de rödgröna en infrastrukturöverenskommelse för Stockholmsregionen, på ett soligt Mosebacke i Stockholm.
Vi kom även överens om att reformera den regionala samhällsorganisationen.
Mona Sahlin inledde sin valturné med en bussfärd till Gävle och Falun. Turnén uppmärksammades bland annat i SVT:s Rapport, som verkade mest nyfikna på de Netroots-bloggare som hängde med på bussen. En av dem var Claes Krantz, som skriver mer om turnén.
Socialdemokraterna lanserade även soff-TV-programmet ”Fem minuter”, som inleds med att Eric Sundström intervjuar Ibrahim Baylan.
Maria Wetterstrand debatterade energipolitik med Maud Olofsson på SVT Debatt och diskuterade könsroller på Feministiskt Forum i Stockholm.
Peter Eriksson gav ut en kokbok och bjöd Mona, Maria och Lasse på middag.
Lars Ohly pratade om världens bästa välfärd på Oskarshamns sjukhus
De rödgrönas klimatpolitiska talesmän kritiserade regeringens omoderna klimatpolitik i Sydsvenskan.
Miljöpartiet hade valkickoff i Stockholm.
Och i Monas rum på riksdagen förhandlades om den gemensamma vårbudgeten, som kommer den 3 maj.
Rödgrönt övertag i jobbfrågan
Publicerad av Martin Gelin, 13 april, 2010
En ny mätning från SVT/Sifo visar att de rödgröna har fått ett övertag i jobbfrågan.
Det är en av valets viktigaste frågor och i opinionsmätningar har det länge varit jämnt mellan blocken, men nu har förtroendet för allianspartierna dalat något, medan de rödgröna ökar: 42 % av väljarna tror att de rödgröna är bäst på att lösa frågor som har med sysselsättning att göra. Allianspartierna får 40%.
Här kan man se inslaget i SVT Rapport
Rödgrönas gemensamma förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv
Publicerad av Martin Gelin, 7 april, 2010
Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det. Vi måste också skapa ett friskare arbetsliv med goda arbetsvillkor där arbetstagare inte blir sjuka av att arbeta eller skadas i arbetet – ett hållbart och utvecklande arbetsliv.
En god arbetsmiljö handlar inte endast om fysisk miljö utan också om delaktighet i beslut på arbetsplatsen, inflytande över arbetstidens förläggning, ett gott partssamarbete, en väl fungerande arbetsorganisation, utvecklingsmöjligheter och tillgång till utbildning. En god arbetsmiljö gör det möjligt för fler att arbeta längre vilket bidrar till en starkare gemensam välfärd. Friska arbetsplatser är positivt och avgörande både för företagens utveckling, samhällsekonomin och för arbetstagarnas ställning i arbetslivet.
Arbetslivet förändras på gott och ont. Gott, därför att förändringar kan leda till ökade kunskaper och nya värdefulla erfarenheter. Ont, därför att de ibland skapar nya riskfyllda situationer. De nya jobben är i högre grad inriktade på tjänster och service, vilket delvis ger en ny typ av arbetsmiljöproblem. Vi ser också en utveckling av fler rörliga arbeten där arbetet utförs på många olika ställen och mer ensamarbete.
Under vårt arbetsliv byter vi numera jobb i en ökad takt. Arbetsmarknaden blir också mer internationell. Dessa förändringar och nya utmaningar kräver att vi satsar resurser på arbetsmiljöarbetet. Vi vill med följande förslag skapa förutsättningar för att ett långsiktigt och ambitiöst arbetsmiljöarbete, anpassat till ett föränderligt arbetsliv, ska kunna bedrivas.
En ny sjukförsäkring
Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 19 januari, 2010
Publicerad på DN-debatt den 19/1 2010
Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Den senaste månadens debatt om regeringens kraftiga försämringar av sjukförsäkringen visar att den borgerliga politiken fördjupar utanförskapet. Regeringen kastar ut tiotusentals svenska medborgare ur sjukförsäkringen in i försäkringslöshet.
För snart fyra år sedan vann de borgerliga partierna valet på att utlova fler jobb och färre i utanförskap. När vi nu kan utvärdera resultatet av mandatperioden är det dessvärre nedslående. På bara ett år har antalet arbetslösa ökat med fler än 100 000 personer. Utbetalningarna av socialbidrag beräknas öka med 50 procent mellan 2006 och 2011. Vår rödgröna politik för fler jobb står mot den borgerliga politiken för ökade klyftor.
Människor som drabbas av regeringens nya regler i sjukförsäkringen lever kvar i en oviss situation och far mycket illa. Tusentals personer kommer att utförsäkras under 2010 och helt förlora sin ersättning. Enbart ett fåtal berörs av regeringens sent gjorda ändringar. I stället ser vi fortsatt hur människor som är sjuka och har en anställning men ännu inte kan gå upp till full tid, riskerar att tvingas säga upp sig för att gå till heltidsarbetslöshet.
Våra tre partier har nu enats om hur vi vill utforma sjukförsäkringen om vi får väljarnas förtroende efter nästa val. Alla människor ska ha möjlighet att arbeta och försörja sig själva. Det är grunden när vi nu tar strid för en förutsägbar och modern sjukförsäkring.
Vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete. Vi har därför utvecklat och omprövat vår politik för att få fler sjuka människor tillbaka i arbete och till en fungerande livssituation.
Vi vill se en generell sjukförsäkring som omfattar alla, ersätter inkomstbortfall och finansieras solidariskt. Vi är överens om att sjukförsäkringen på sikt ska omfatta fler än i dag och att taket höjs till tio basbelopp. Vi anser att ersättningen i sjukförsäkringen ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.
Sjukförsäkringen måste utgå från varje enskild individs unika situation och behov. Människor ska självklart kunna nekas sjukpenning, men bara om deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt. Vi vill stärka individens rättigheter och införa en individuellt utformad handlingsplan med de aktiva insatser som behövs. Vårt förslag innebär att krav på individen att vara aktiv alltid ska åtföljas av motsvarande rätt till aktiva individanpassade insatser.
Vinner vi valet kommer vi direkt att avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar. De som utförsäkrats av regeringens regeländringar och som behöver det ska återförsäkras. Det betyder inte att människor lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst. En individuell prövning ska göras successivt i samarbete med individen och behandlande läkare.
Vi vill ha avstämningspunkter med tydliggöranden om när individen ska ha rätt att få aktiva insatser under hela sjukskrivningen, inte tidsgränser som gör att man kastas ut i försäkringslöshet. Vår nya sjukförsäkring innehåller bland annat följande delar:
• En individuell bedömning av den sjukskrivne ska göras av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Det ska under hela sjukskrivningsperioden finnas möjlighet att sjukskrivas på deltid i den omfattning som passar den enskilde individens situation.
• Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade. Vi vill se över krav och incitament riktade mot Försäkringskassan och ansvariga myndigheter för att den enskilda ska få de insatser de har rätt till.
• Vi vill redan under 2011 avskaffa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna till att återgå i arbete. Olika alternativ ska finnas. Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter. Arbetsförmågan ska då prövas bredare än hos den befintliga arbetsgivaren mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet som är ändamålsenlig.
• Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid.
• Vi vill ge en rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning. Vi vill inrätta MOA-kontor – Människor och Arbete – och samla Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på lokal nivå. Människor ska ha en dörr in.
• För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas och finansieras ska utredas och preciseras efter valet. Den som efter individuella rehabiliteringsinsatser inte kommer tillbaka i för individen lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden ska på sikt kunna erbjudas olika möjligheter på en utvidgad arbetsmarknad.
• Förtida pension ska bara kunna vara ett alternativ för den som är över 58 år först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.
• Där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd, till exempel vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.
• Vi vill erbjuda de människor som utförsäkrats och lämnats i sticket av regeringen en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsförmedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.
Vi vill vara tydliga med att flera av de förändringar vi skissar ovan inte kommer att vara möjliga att genomföra direkt efter valet. Vi tänker inte som den nuvarande regeringen hasta igenom ett nytt system. Vi vill därför se en bred utredning, där riksdagens partier och parterna på arbetsmarknaden ingår, som tar fram förslag till stabila regler.
Efter valet 2010 är det hög tid att skapa ett nytt trygghetssystem som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet under den tid som rehabiliteringsarbetet tar. Ett samhälle kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka och utsatta. Sverige sköter sig dåligt i dagsläget. Det är dags för en ny sjukförsäkring och en ny regering.
Mona Sahlin
partiledare Socialdemokraterna
Peter Eriksson
språkrör Miljöpartiet
Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet
Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet
Hög tid för en ny sjukförsäkring – en överenskommelse mellan S, V och MP
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 19 januari, 2010
Det rödgröna samarbetet tar sin utgångspunkt i en positiv människosyn. Alla människor vill och kan vara med och bidra i samhället. Alla vill ha möjlighet att försörja sig själva. Det är grunden när vi nu påbörjar arbetet med att skapa en förutsägbar och modern sjukförsäkring. Låt oss från början vara tydliga; vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många sjuka och personer med funktionsnedsättning lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete.
Alla människor ska ha rätt till vård och rehabilitering för att kunna leva ett bättre liv. Alla ska ha möjlighet att arbeta efter egen förmåga – varje arbetad timme behövs. Många kan återvända till arbetslivet om de får rätt stöd och om arbetsvillkoren utformas utifrån människors olika förutsättningar. Alla ska ha rätt till rehabilitering och habilitering även om man inte direkt eller någonsin kan återvända till den reguljära arbetsmarknaden. Även för denna grupp krävs stärkta insatser och rehabilitering. Alla har samma människovärde.
Nedan finner ni vår överenskommelse rörande sjukförsäkringen.
Förslaget innebär i korthet:
En individuell bedömning av den sjukskrivne görs av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs, samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade.
Under 2011 vill vi slopa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna att återgå i arbete med olika alternativ. Arbetsförmågan ska prövas mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet.
Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid. Rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning ska finnas för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning.
Vi föreslår att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa samlas i en och samma organisation på lokal nivå i sk MOA-kontor – Människor och Arbete. För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas ska utredas.
Förtida pension ska bara kunna erbjudas till den som är över 58 år när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.
Om det är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning och där återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.
Människor som utförsäkrats av regeringen ska erbjudas en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsfömedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.
Vi begär vilandeförklaring av Laval-propositionen
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 9 december, 2009
Det rödgröna samarbetet för framtiden menar att regeringen går längre än vad Laval-domen kräver och att lagförslaget begränsar de fri- och rättigheter som finns angivna i Regeringsformen. Enligt förslaget får fackliga stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare som utstationerat arbetstagare i Sverige endast vidtas under strikt angivna förutsättningar. Det försvårar för de fackliga organisationerna att teckna kollektivavtal med utländska företag.
– Det är en historisk försämring av arbetstagarnas villkor. Utan kollektivavtal blir det i praktiken omöjligt att kontrollera löner och villkor. Regeringen öppnar för illojal konkurrens, dumpade löner och arbetsvillkor, säger Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly.
– Möjligheten att kunna vidta stridsåtgärder är en förutsättning för att facket ska kunna driva arbetstagarnas rättigheter och få till stånd kollektivavtal. Regeringen begränsar nu denna rätt, säger Ulf Holm, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen.
– Om de rödgröna vinner valet kommer vi att tillsätta en ny utredning. Vi vill bland annat involvera arbetsmarknadens parter tydligare i utredningsarbetet och finna en långsiktig lösning som stärker den svenska kollektivavtalsmodellen, säger Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen.
De rödgröna stödjer sin vilandeförklaring på Regeringsformen 2 kap 12 § och EKMR (Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) som ger ett skydd för föreningsfriheten. EKMR har fått en utvidgad tolkning genom nyligen avkunnade domar i Europadomstolen. Domarna innebär att även konflikträtten och rätten att teckna kollektivavtal ingår i föreningsfriheten. Då EKMR från den 1 december 2009 är en del av EU:s fördrag, menar de rödgröna att lagförslag som inskränker konflikträtt och rätt att teckna kollektivavtal omfattas av reglerna om vilandeförklaring.
Om minst tio ledamöter begär en vilandeförklaring ska Konstitutionsutskottet (KU) pröva om propositionen påverkar föreningsfriheten. Om KU finner att så är fallet, förs propositionen åter till kammaren för beslut. Då kan den vilandeförklaras i ett år, avslås eller antas med 5/6-dels majoritet av de röstande.
