En ny sjukförsäkring

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 19 januari, 2010

Publicerad på DN-debatt den 19/1 2010

Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Den senaste månadens debatt om regeringens kraftiga försämringar av sjukförsäkringen visar att den borgerliga politiken fördjupar utanförskapet. Regeringen kastar ut tiotusentals svenska medborgare ur sjukförsäkringen in i försäkringslöshet.

För snart fyra år sedan vann de borgerliga partierna valet på att utlova fler jobb och färre i utanförskap. När vi nu kan utvärdera resultatet av mandatperioden är det dessvärre nedslående. På bara ett år har antalet arbetslösa ökat med fler än 100 000 personer. Utbetalningarna av socialbidrag beräknas öka med 50 procent mellan 2006 och 2011. Vår rödgröna politik för fler jobb står mot den borgerliga politiken för ökade klyftor.

Människor som drabbas av regeringens nya regler i sjukförsäkringen lever kvar i en oviss situation och far mycket illa. Tusentals personer kommer att utförsäkras under 2010 och helt förlora sin ersättning. Enbart ett fåtal berörs av regeringens sent gjorda ändringar. I stället ser vi fortsatt hur människor som är sjuka och har en anställning men ännu inte kan gå upp till full tid, riskerar att tvingas säga upp sig för att gå till heltidsarbetslöshet.

Våra tre partier har nu enats om hur vi vill utforma sjukförsäkringen om vi får väljarnas förtroende efter nästa val. Alla människor ska ha möjlighet att arbeta och försörja sig själva. Det är grunden när vi nu tar strid för en förutsägbar och modern sjukförsäkring.

Vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete. Vi har därför utvecklat och omprövat vår politik för att få fler sjuka människor tillbaka i arbete och till en fungerande livssituation.

Vi vill se en generell sjukförsäkring som omfattar alla, ersätter inkomstbortfall och finansieras solidariskt. Vi är överens om att sjukförsäkringen på sikt ska omfatta fler än i dag och att taket höjs till tio basbelopp. Vi anser att ersättningen i sjukförsäkringen ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.

Sjukförsäkringen måste utgå från varje enskild individs unika situation och behov. Människor ska självklart kunna nekas sjukpenning, men bara om deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt. Vi vill stärka individens rättigheter och införa en individuellt utformad handlingsplan med de aktiva insatser som behövs. Vårt förslag innebär att krav på individen att vara aktiv alltid ska åtföljas av motsvarande rätt till aktiva individanpassade insatser.

Vinner vi valet kommer vi direkt att avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar. De som utförsäkrats av regeringens regeländringar och som behöver det ska återförsäkras. Det betyder inte att människor lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst. En individuell prövning ska göras successivt i samarbete med individen och behandlande läkare.

Vi vill ha avstämningspunkter med tydliggöranden om när individen ska ha rätt att få aktiva insatser under hela sjukskrivningen, inte tidsgränser som gör att man kastas ut i försäkringslöshet. Vår nya sjukförsäkring innehåller bland annat följande delar:

• En individuell bedömning av den sjukskrivne ska göras av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Det ska under hela sjukskrivningsperioden finnas möjlighet att sjukskrivas på deltid i den omfattning som passar den enskilde individens situation.

• Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade. Vi vill se över krav och incitament riktade mot Försäkringskassan och ansvariga myndigheter för att den enskilda ska få de insatser de har rätt till.

• Vi vill redan under 2011 avskaffa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna till att återgå i arbete. Olika alternativ ska finnas. Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter. Arbetsförmågan ska då prövas bredare än hos den befintliga arbetsgivaren mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet som är ändamålsenlig.

• Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid.

• Vi vill ge en rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning. Vi vill inrätta MOA-kontor – Människor och Arbete – och samla Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på lokal nivå. Människor ska ha en dörr in.

• För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas och finansieras ska utredas och preciseras efter valet. Den som efter individuella rehabiliteringsinsatser inte kommer tillbaka i för individen lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden ska på sikt kunna erbjudas olika möjligheter på en utvidgad arbetsmarknad.

• Förtida pension ska bara kunna vara ett alternativ för den som är över 58 år först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.

• Där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd, till exempel vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.

• Vi vill erbjuda de människor som utförsäkrats och lämnats i sticket av regeringen en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsförmedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.

Vi vill vara tydliga med att flera av de förändringar vi skissar ovan inte kommer att vara möjliga att genomföra direkt efter valet. Vi tänker inte som den nuvarande regeringen hasta igenom ett nytt system. Vi vill därför se en bred utredning, där riksdagens partier och parterna på arbetsmarknaden ingår, som tar fram förslag till stabila regler.

Efter valet 2010 är det hög tid att skapa ett nytt trygghetssystem som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet under den tid som rehabiliteringsarbetet tar. Ett samhälle kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka och utsatta. Sverige sköter sig dåligt i dagsläget. Det är dags för en ny sjukförsäkring och en ny regering.

Läs uppgörelsen här.

Mona Sahlin
partiledare Socialdemokraterna

Peter Eriksson
språkrör Miljöpartiet

Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet

Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet

Hög tid för en ny sjukförsäkring – en överenskommelse mellan S, V och MP

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 19 januari, 2010

Det rödgröna samarbetet tar sin utgångspunkt i en positiv människosyn. Alla människor vill och kan vara med och bidra i samhället. Alla vill ha möjlighet att försörja sig själva. Det är grunden när vi nu påbörjar arbetet med att skapa en förutsägbar och modern sjukförsäkring. Låt oss från början vara tydliga; vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många sjuka och personer med funktionsnedsättning lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete.

Alla människor ska ha rätt till vård och rehabilitering för att kunna leva ett bättre liv. Alla ska ha möjlighet att arbeta efter egen förmåga – varje arbetad timme behövs. Många kan återvända till arbetslivet om de får rätt stöd och om arbetsvillkoren utformas utifrån människors olika förutsättningar. Alla ska ha rätt till rehabilitering och habilitering även om man inte direkt eller någonsin kan återvända till den reguljära arbetsmarknaden. Även för denna grupp krävs stärkta insatser och rehabilitering. Alla har samma människovärde.

Nedan finner ni vår överenskommelse rörande sjukförsäkringen.

Ladda hem den här.

Förslaget innebär i korthet:

En individuell bedömning av den sjukskrivne görs av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs, samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade.

Under 2011 vill vi slopa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna att återgå i arbete med olika alternativ. Arbetsförmågan ska prövas mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet.

Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid. Rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning ska finnas för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning.

Vi föreslår att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa samlas i en och samma organisation på lokal nivå i sk MOA-kontor – Människor och Arbete. För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas ska utredas.

Förtida pension ska bara kunna erbjudas till den som är över 58 år när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.

Om det är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning och där återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.

Människor som utförsäkrats av regeringen ska erbjudas en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsfömedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.

Vi begär vilandeförklaring av Laval-propositionen

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 9 december, 2009

Det rödgröna samarbetet för framtiden menar att regeringen går längre än vad Laval-domen kräver och att lagförslaget begränsar de fri- och rättigheter som finns angivna i Regeringsformen. Enligt förslaget får fackliga stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare som utstationerat arbetstagare i Sverige endast vidtas under strikt angivna förutsättningar. Det försvårar för de fackliga organisationerna att teckna kollektivavtal med utländska företag.

– Det är en historisk försämring av arbetstagarnas villkor. Utan kollektivavtal blir det i praktiken omöjligt att kontrollera löner och villkor. Regeringen öppnar för illojal konkurrens, dumpade löner och arbetsvillkor, säger Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly.

– Möjligheten att kunna vidta stridsåtgärder är en förutsättning för att facket ska kunna driva arbetstagarnas rättigheter och få till stånd kollektivavtal. Regeringen begränsar nu denna rätt, säger Ulf Holm, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen.

– Om de rödgröna vinner valet kommer vi att tillsätta en ny utredning. Vi vill bland annat involvera arbetsmarknadens parter tydligare i utredningsarbetet och finna en långsiktig lösning som stärker den svenska kollektivavtalsmodellen, säger Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen.

De rödgröna stödjer sin vilandeförklaring på Regeringsformen 2 kap 12 § och EKMR (Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) som ger ett skydd för föreningsfriheten. EKMR har fått en utvidgad tolkning genom nyligen avkunnade domar i Europadomstolen. Domarna innebär att även konflikträtten och rätten att teckna kollektivavtal ingår i föreningsfriheten. Då EKMR från den 1 december 2009 är en del av EU:s fördrag, menar de rödgröna att lagförslag som inskränker konflikträtt och rätt att teckna kollektivavtal omfattas av reglerna om vilandeförklaring.

Om minst tio ledamöter begär en vilandeförklaring ska Konstitutionsutskottet (KU) pröva om propositionen påverkar föreningsfriheten. Om KU finner att så är fallet, förs propositionen åter till kammaren för beslut. Då kan den vilandeförklaras i ett år, avslås eller antas med 5/6-dels majoritet av de röstande.

Mer riskkapital till miljöteknik och miljörelaterat näringsliv

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 30 november, 2009

Vår rödgröna politik syftar till att skapa frihet för människor att forma sina egna liv. Tillsammans vill vi bygga ett starkt välfärdssamhälle. Tillsammans vill vi vara världsledande i omställningen för ett hållbart klimat. En aktiv klimat- och jobbpolitik går hand i hand med varandra. Vår politik bygger på att lösa både klimatkrisen och jobbkrisen – genom aktiva investeringar i jobb, utbildning och utveckling. Tillsammans kan vi nå målet: Arbete åt alla – full sysselsättning. 

Under det senaste året har mer än 100.000 jobb försvunnit i Sverige. Utanförskapet har ökat med 70.000 människor sedan riksdagsvalet. Och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Under samma period har vi presenterat flera rödgröna förslag för fler jobb. I höstens budget gick vi, exempelvis, samman om ett fempunktsprogram för jobb, utbildning och praktik till unga – med investeringar i komvux, lärlingsplatser, Yrkeshögskolan, praktikplatser och traineeprogram. Nu går vi vidare. 

Nyföretagande utvecklas idag mycket svagt i Sverige. Läget är allvarligt för miljötekniksektorn som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Större företag växer ofta genom förvärv av andra företag – medan små företag oftare växer av egen kraft. Om vi ska klara att skapa nya jobb som bidrar till den omställning av vår produktion som klimathotet kräver måste tillgången till investeringskapital i miljömässigt hållbara företag stärkas.

Företagens möjligheter att få tillgång till kapital har försämrats. Det är mycket svårt för små tillväxtföretag att få kapital. Riskkapitalbolagens investeringar i svenska små och medelstora tillväxtbolag har minskat dramatiskt det senaste året. Under det första halvåret i år minskade investeringarna i små och medelstora tillväxtbolag med två tredjedelar i förhållande till föregående år. Av dessa investeringar gick en femtedel till investeringar i nya bolag – övriga investeringar innebar uppföljningar inom portföljbolag.

Det senaste halvåret har också svenska banker minskat sin utlåning till företag. Många företag uppger att de därför inte får del av den finansiering de behöver. I synnerhet verkar små företag ha drabbats av bankernas minskade utlåning. Särskilt nya företag har svårigheter att få lån av banksystemet.

Det här drabbar hela innovationssystemet. På sikt hotar detta Sveriges position som ett högproduktivt och tillväxtorienterat land Vi vill att Sverige ska konkurrera med kunskap, innovation och kreativitet – inte med låga löner. Vi vill stärka marknaden för nya miljövänliga och energieffektiva alternativ. Den offentliga sektorn ska genom sin upphandling efterfråga de produkter som är mest miljövänliga och energieffektiva. EU-reglerna och lagen om offentlig upphandling behöver ses över i detta syfte. För att stärka förutsättningarna för ett växande entreprenörskap som skapar jobb och utveckling vill vi också stärka tillgången på riskkapital.

Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny fond för kapitalförsörjning till framför allt miljötekniksektorn.

 
Riskkapitalfondens inriktning
Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag med god miljöprofil som kan bidra i omställningen till en hållbar utveckling. Fonden ska agera marknadskompletterande och särskilt stärka tillgången på kapital i de tidigare faserna för företag. Insatser som stärker det svenska näringslivets miljöomställning och långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras.

Fonden ska administreras och styras av Innovationsbron tillsammans med andra befintliga offentliga riskkapitalaktörer. Ett nära samarbete ska initieras med befintliga företagskluster och inkubatorer vid svenska högskolor och universitet. Fonden har som målsättning att avsluta enskilda engagemang när företaget nått en mognad som möjliggör privat finansiering. 

Fonden har ett marknadskompletterande uppdrag och ska särskilt främja företag och företagande inom miljöteknikbranschen, den kunskapsintensiva tjänstesektorn samt inom högteknologisk industri
Miljöteknik
Miljöteknik är en växande framtidssektor. Sverige ska ligga i världsfronten när det gäller att ta fram ny och innovativ miljöteknik och energiteknik. Redan idag ligger Sverige långt framme när det gäller utveckling av bland annat solceller, vågkraft och nya former av vindkraftverk. Det internationella behovet av miljöteknik för att minska energianvändning och skadliga utsläpp kommer att öka kraftigt framöver. De länder som ligger främst i utvecklingen kommer då att kunna utveckla sin industri och få stora exportframgångar.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000 – 2 000

 Kunskapsintensiva tjänstesektorn
Många av framtidens jobb kommer att växa fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den omfattar områden såsom tekniska tjänster och utveckling, utbildning och tillämpad forskning. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn har vuxit och har goda möjligheter att fortsätta växa. Inom denna sektor är de flesta företag små – och färre än tio procent har fler än tio anställda. Sverige ligger redan idag i framkant inom t.ex. life science – medicinsk farmaceutisk forskning – samt teknisk forskning och utveckling inom telekommunikation och informationsteknik.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000  – 2 000

Högteknologisk industri
Industrin är viktig för Sverige. Trots att andelen som jobbar inom den tillverkande industrin kontinuerligt har minskat så kvarstår dess ekonomiska betydelse för tillväxt och välstånd. Många av de jobb som växer fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn är starkt sammankopplad med utvecklingen inom industrin. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma insatser för energieffektivisering och miljöanpassning av industriproduktionen samt entreprenörskap inom industriell design och produktutveckling.

Mål: investera cirka en miljard kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 500 – 1 000

150.000 jobb har försvunnit i Sverige

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 14 oktober, 2009

Under det senaste året har 150.000 jobb försvunnit i Sverige. Finansministern ägnar all sin kraft åt att skriva rapporter om det rödgröna samarbetets jobbpolitik. Det är säkert viktigt. Men vi kan tänka oss 150.000 mer angelägna arbetsuppgifter för en finansminister idag.

Mona Sahlin   Maria Wetterstrand   Lars Ohly Peter Eriksson

Regeringen opponerar

Publicerad av Lars Ohly, 13 oktober, 2009

I stället för att regera och göra nåt åt massarbetslöshet och växande klyftor i samhället väljer regeringen att prata om den rödgröna politiken. Det är märkligt.

Högeralliansen tillsatte idag tio arbetsgrupper för att staka ut politiken för nästa mandatperiod. Det är häpnadsväckande att ingen av grupperna har som sin huvudsakliga uppgift att utforma en politik för fler jobb. Jag skulle vilja ställa följande fråga till de blå partiledarna: Tror ni att det går att vinna val på massarbetslöshet?

För det kan väl inte vara så illa att högeralliansen inte ser arbetslösheten som en av de tio viktigaste frågorna? Det skulle i så fall förklara bristen på seriösa jobbskapande åtgärder idag. Men jag tror egentligen inte att det är så.

Istället försöker de blå i god Schlingmansk PR-anda föra upp andra frågor på dagordningen för att slippa tala om sitt största misslyckande: arbetslösheten. Till skillnad från den moderatledda alliansen är vi i det rödgröna samarbetet överens om att sätta jobben främst. Och det kommer att märkas under året fram till valet.

Arbetslösheten är regeringens största misslyckande. Och vi rödgröna har en politik som skapar nya jobb direkt, framför allt i välfärden. Det är skillnad, det.

Lars Ohly