18 frågor till högeralliansen – väljarna förtjänar besked
1. Varför prioriterar ni fortsatta skattesänkningar – mest för dem som tjänar bäst – framför fler lärare i skolan och minskade barngrupper i förskolan?

2. Varför döljer ni för väljarna hur mycket ni ska sänka skatterna med efter 2011?

3. Ska Sverige bli det sista landet i Europa som tillåter hemliga bidrag till partierna?

4. Socialbidragen ökar i åtta av tio kommuner. Varför anser ni att klyftorna minskat när den rikaste hundradelen av befolkningen fått lika mycket i skattesänkning som en fjärdedel av svenska folket fått tillsammans?

5. Varför ska sjuka människor tvingas söka jobb eller gå på socialbidrag? Hur många kommer att utförsäkras om ni fortsätter en mandatperiod till?

6. Vad händer med frågan om ett svenskt medlemskap i Nato om ni vinner valet?

7. Varför ska pensionärer fortsätta betala högre skatt än löntagare?

8. På vilket sätt får vi fler jobb av att sjuka och arbetslösa blir fattiga?

9. Är det inte pinsamt att svensk klimatpolitik rankas sämre än Kina och Indiens enligt Climate Action Network?

10. Ska uranbrytning vara tillåtet i Sverige?

11. Varför ska Sverige ha långsammare tåg än övriga Europa?

12. Hur kan ni säga att ungdomsarbetslösheten är en synvilla?

13. På vilket sätt hjälper ett aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen arbetslösa ungdomar?

14. Varför skulle er jobbpolitik som uppenbarligen har lyckats sämre än EU-genomsnittet och resulterat i motsvarande 100 000 färre i sysselsättning nu plötsligt fungera?

15. Vad tänker ni göra med arbetsrätten? Centerpartiet fortsätter att insistera på att den ska försvagas. Kan ni lova att det inte sker?

16. Blir det eller blir det inte en obligatorisk a-kassa med straffbeskattning av företagare och låginkomsttagare om ni vinner valet?

17. Vad betyder ”välfärdens kärna”? Fyra partiledare ger fyra olika svar och ingen verkar veta vad det handlar om. Är det egentligen inte bara ett sätt att dölja de nedskärningar som måste till för att bekosta era skattesänkningar?

18. Ska ni verka för en ny folkomröstning om EMU under nästa mandatperiod?

Kontaktpersoner:
Peder Palmstierna (S) 070 610 38 55
Caroline Kling (MP) 070593 19 02
Pressjouren Vänsterpartiet 070 620 00 64

Här berättar rödgröna vänner och valarbetare från hela Sverige varför det här valet är så betydelsefullt:

Mona Sahlin anländer till Uppsala. Foto: Fredrik Hjerling.

I går fortsatte den rödgröna turnén vidare till Västerås och Uppsala. Förmiddagens tågresa började med sedvanlig genomgång av nyhetsflödet: i Aftonbladet publicerades en opinionsmätning som visade att de rödgröna hämtat ikapp sommarens knappa underläge mot alliansen och i Expressen uppmärksammades måndagens rödgröna klimatförslag och Mona Sahlin porträtterades under rubriken ”Miljöhoppet”:

”Klimatfrågan är de rödgrönas hemmaplan och Miljöpartiet har i mätningar fått störst förtroende i just miljöfrågorna. Men hittills har det varit tyst om klimatet i valrörelsen.

S-ledaren har sin förklaring:

- Efter Köpenhamn dog den frågeställningen ut för regeringen. Den var inte heller närvarande för dem i förra valet, säger Sahlin.

Sahlin menar att regeringen aktivt talar tyst om miljön eftersom de tror att fokus på miljön gynnar de rödgröna.
Analysen delas av Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand.

- De är lite rädda för att om den frågan får väldigt mycket plats i valrörelsen så gynnar det de rödgröna och inte minst Miljöpartiet, säger Wetterstrand.”

Ju mer vi pratar om miljön och klimatfrågor i valrörelsen, desto mer oroliga blir alliansen. Naturskyddsföreningen konstaterade tidigare i år att Sveriges klimatpolitik för första gången ”går bakåt” med högerregeringen.

På rödgrön.se/klimat kan du läsa om våra konkreta förslag för ett mer klimatsmart Sverige.

Framme i Västerås möttes partiledarna och språkrören av ett tappert gäng SSU:are som trotsat duggrenget och stod bakom stora hemmagjorde valaffischer och sjöng fina välkomstsånger på tågstationen.
I Uppsala fick vi se stadens egna rödgröna samarbete. Under parollen ”För hela Uppsala” pratade Maria Gardfjell (mp), Marlene Burwick (s) och Ilona Szatmari Waldau (v) engagerat om de valfrågor som dominerar i Uppsala i höst: jobben, välfärden (i synnerhet ökade resurser och fler lärare till skolorna i Uppsalas förorter), klimatfrågor (fördubblad kollektivtrafik med spårvagnar), bostäder (nybyggda studentbostäder och en grön renovering av miljonprogrammen) och kvinnofriden, med starkare stöd till kvinnojourer.
- De borgerliga tror att våldet mot kvinnor minskas genom att man sätter fler poliser på gatorna. Det bevisar väl att de inte riktigt förstår någonting, sade Marlene Burwick.

På Forumtorget i centrala Uppsala samlades sedan omkring 1500 personer i eftermiddagssolen för att lyssna på Mona, Maria, Peter och Lasse.
Eftersom vi var i studentstaden Uppsala talades det en del om den akuta bostadsbristen för studenter, men de största applåderna fick Lars Ohly när han pratade om den växande barnfattigdomen i Sverige.
- I stället för att kämpa för att minska barnfattigdomen har regeringen kämpat för att justera hur man mäter fattigdom, sade Ohly.

Marika Lindgren Åsbrink gästbloggade om den ökade barnfattigdomen i Sverige tidigare i somras.

Fredrik Hjerling var med och tog fina bilder. (Klicka för stor bild)

Vi har förstått att många villaägare känner en oro om vad som kan hända med deras fastighetsskatt vid nästa omtaxering.

Vi lämnar därför idag ett tydligt gemensamt besked om att andelen hus som omfattas av den högre fastighetsskatten inte ska öka. Även efter den stora omtaxeringen år 2012 kommer således endast drygt en procent av fastigheterna i Sverige och knappt 10 procent av fastigheterna i Stockholm att omfattas av den högre skatten.

Även med stigande taxeringsvärden kommer under nästa mandatperiod andelen som betalar den högre fastighetsskatten inte att öka.

Många hushåll känner oro sedan Riksbanken börjat höja räntorna trots att Sverige har historiskt hög arbetslöshet. Höjda räntor i ett läge med massarbetslöshet tyder på att arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats. Konjunkturinstitutet gör bedömning att jämviktsarbetslösheten har ökat under de senaste åren.

SCB rapporterar att var tredje arbetslös är långtidsarbetslös. Arbetslösheten har ökat mer i Sverige än genomsnittet i Europa. Trots hög arbetslöshet rapporterar Svenskt Näringsliv att 1 av 5 rekryteringsförsök misslyckas tillföljd av att de arbetssökande saknar rätt kompetens. En anledning kan vara att regeringen har halverat antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen.

Vi rödgröna söker svenska folkets förtroende för att pressa ned arbetslösheten, skapa fler jobb och åter ta Sverige till överskott. Arbetslösheten får inte bita sig fast. Räntorna ska hållas nere – inte drivas upp med stora ofinansierade skattesänkningar och passivitet inför den höga arbetslösheten.

Villaägarna förtjänar lugn och ro. De borgerliga partierna lovade i valrörelsen år 2006 att avskaffa fastighetsskatten. Det har inte skett. Fastighetsskatten är kvar, men kallas idag för avgift. De stora vinnarna på regeringens förändrade fastighetsskatt är villaägare i exklusiva områden så som Djursholm. Förlorare är t.ex. bostadsrättsägare i Stockholm som bytt bostad och därmed har stora uppskov. Även villaägare med låga men snabbt ökande taxeringsvärde har fått en högre skatt med regeringens politik.

Enligt en undersökning från Riksdagens utredningstjänst (RUT) så betalar 640 000 personer idag år 2010 mer i fastighetsskatt än vad som var fallet 2006. Den konservativa regeringens agerande inger inte respekt.

Vårt rödgröna besked är att den samlade beskattningen av fastigheter inte kommer att höjas jämfört med dagens system. I vårt samarbete är vi överens om ett förslag som sammantaget ger en beskattning av fastigheter som bidrar till att skapa en rättvisare fördelningspolitisk och ett bättre fungerande skattesystem.

Våra politiska motståndare har medvetet spridit en mycket missvisande bild av vårt förslag till rättvisare boendeskatt. Moderaterna och närstående organisationer påstår att vi rödgröna vill återinföra den gamla fastighetsskatten. Det stämmer inte. Vi behåller den nuvarande fasighetsskatten men omfördelar från de dyraste villorna till alla andra. Staten tar inte in en enda krona till men en stor majoritet får med vårt förslag sänkt skatt jämfört med regeringen. Majoriteten av svenska folket vinner på vårt förslag men den rikaste procentenheten som av Reinfeldt fått fyra miljarder kronor rakt ner i fickan får vara med och betala lite mer så att fler kan ha ett rikare liv. Det tycker vi är rimligt. Vi vill hålla samman Sverige.

Vi genomför tre huvudsakliga förändringar:

För det första så närmast halveras den procentuella fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Över 900 000 lägenheter får sänkt fastighetsskatt jämfört med idag. Det motsvarar cirka 500 kronor i sänkt skatt per lägenhet och ger utrymme för sänkta eller dämpade avgifter och hyror för bostadsrättsägare och hyresgäster. Det är bra för unga som ofta bor i flerfamiljshus och därmed kan få en dämpad utveckling av sin boendekostnad. Vi vill dessutom att en studentkorridor ska beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum, vilket underlättar ekonomiskt för studenter som har en hårt pressad ekonomisk situation.

För det andra är vi överens om att vi successivt vill ta bort räntan på uppskov, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Vi vill underlätta rörligheten på bostadsmarknaden. Med ökad rörlighet så kan människor enklare flytta till jobben. Det tjänar hela samhället på.

För det tredje får de som har villor taxerade till över 4,5 miljoner en höjd skatt. Detta berör drygt en procent av samtliga villor i hela Sverige. För att skydda villaägare med små inkomster införs en begränsningsregel som innebär att man max ska behövas betala fyra procent av sin inkomst i samlad fastighetsskatt (inklusive s.k. fastighetsavgift). Begränsningsregeln utvidgas så att alla omfattas – inte bara pensionärer.. Det betyder sänkt fastighetsskatt för dem med små inkomster. Även sommarstugeägare ska omfattas av begränsningsregeln.

Med det rödgröna förslaget till förändrad boendeskatt får drygt en procent av villorna i Sverige höjd fastighetsskatt. För 99 % blir det sänkt eller oförändrad skatt. I Stockholm är det färre än 1/10 av husen som får höjd fastighetsskatt.

Vi rödgröna lämnar ett tydligt och gemensamt besked om att andelen hus som omfattas av den högre fastighetsskatten ska kvarstå. Även efter kommande omtaxeringar så ska endast drygt en procent av husen i Sverige och färre än 1/10 av husen i Stockholm omfattas av den förändrade fastighetsskatten.

Hur mycket gränsen behöver höjas från vår nivå om 4,5 miljoner i taxeringsvärde kommer att avgöras av hur taxeringsutfallet blir 2012.

Nu borde det vara dags att rikta ljuset mot den borgerliga regeringen. Hur ofta ser vi återgivet i debatten – och i media – att 640 000 faktiskt har fått höjd fastighetsskatt efter valet trots de borgerliga löftena?` Hur ofta ser vi återgivet det faktum att den rikaste procenten fick mer i sänkt fastighetsskatt än 25 procent av svenska folket fick tillsammans?

Vi lämnar tydliga och ärliga besked. Drygt en procent av husen får höjd fastighetsskatt. Vi vill föra en politik för hela Sverige och öka sammanhållningen. Vi höjer inte boendeskatterna – vi fördelar om så att fler får ett rikare liv.

Thomas Östros (s)
Ulla Andersson (v)
Mikaela Valtersson (mp)

Trots stor bostadsbrist är bostadsbyggandet det lägsta på över tio år. Vi i det rödgröna samarbetet är överens om att Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vårt gemensamma mål är att bostadsbyggandet 2016 ska uppgå till 40.000 bostäder om året varav en majoritet bör vara hyresrätter. Möjligheterna att klara detta är beroende av den ekonomiska utvecklingen samt insatser från kommunerna.

Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan inte acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

Boendet är för de flesta av oss en stor, ofta den största, kostnaden i hushållsbudgeten. Många människor känner oro för prisutvecklingen på bostadsmarkanden. Det är därför viktigt med långsiktiga villkor för bostadsmarknaden.

I det rödgröna samarbetet är vi överens om ett samlat förslag som ger en beskattning av fastigheter som bidrar till att skapa ett mer fördelningspolitiskt och bättre fungerande skattesystem.

Vårt gemensamma budskap till landets villa-, radhus-, bostadsrättsägare och hyresgäster är tydligt; den nuvarande modellen för fastighetsskatt kvarstår med tre tydliga förbättringar.

För det första sänks fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar från 0,4 till 0,22 procent. Det är bra för unga som ofta bor i flerfamiljshus och därmed kan få en dämpad utveckling av sin boendekostnad. Enligt riksdagens utredningstjänst så sänker detta skatten i fastigheter med närmare en miljon hyres- och bostadsrättslägenheter. Vi är också överens om att neutraliteten mellan olika boendeformer ska utredas och åtgärder vidtas.

För det andra får de som har villor värda över cirka sex miljoner en höjd skatt. Detta berör cirka en procent av samtliga villor i hela Sverige. Samtidigt utvidgas begränsningsregeln så att fler småhusägare omfattas. Det betyder sänkt fastighetsskatt för dem med små inkomster.

För det tredje är vi överens om att successivt ta bort uppskovsskatten, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Vi vill underlätta rörligheten på bostadsmarknaden.

Nu lämnar vi gemensamt också besked om en förbättring för landets studenter.
I dag är fastighetsbeskattningen utformad på så sätt att ett rum i en studentkorridor beskattas på samma sätt som en hyreslägenhet. Varje rum betalar en skatt om närmare 1.300 kronor per år. Det innebär att en stor lägenhet har samma avgift som ett litet studentkorridorsrum. Det tycker inte vi är rimligt.

Boverket har i en rapport föreslagit att varje studentkorridor beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum. Vi ställer oss bakom detta förslag.

Förslaget kan innebära en sänkt fastighetsskatt med uppemot 1.000 kronor per studentrum. Enligt beräkningar från Riksdagens utredningstjänst finns det omkring 30.000 studentkorridorsrum och 3.500 korridorer. Den statsfinansiella kostnaden av reformen beräknas av utredningstjänsten till cirka 25 miljoner kronor.

Om den sänkta skatten används till att sänka kostnaden för de boende så blir det uppemot 1.000 kronor i sänkt hyra per år.

Med dagens rödgröna besked tar vi ytterligare ett steg för att förbättra villkoren för landets unga. Klyftorna ska minska – inte öka.

Mona Sahlin
Peter Eriksson
Maria Wetterstrand
Lars Ohly

Artikeln även publicerad i DN 20 mars.

Johan Lundqvist, miljöpartist i Uppsala, bloggar:

Många studenter tvingas tacka nej till sin universitetsutbildning eftersom de inte hittar någon bostad – det är uppenbart att Uppsala behöver fler studentbostäder.

För oss är det en självklarhet att de ungdomar som har slitit så hårt för att komma in på en universitetsutbildning ska slippa ligga vakna om nätterna och oroa sig för om de kommer att hitta en bostad eller inte.
I den rödgröna bostadspolitiken utlovar vi en fördubbling av nyproduktionen av hyresrätter under nästa mandatperiod.

I TV 4:s Nyhetsmorgon debatterade Grön Ungdoms Jakop Dalunde bostadspolitik med KDU:s Charlie Weimers och det var tydligt hur stor kontrasten är mellan den rödgröna bostadspolitiken, som vill investera i nyproduktion av hyresrätter och en grön förnyelse av de energislukande miljonprogrammen, och den borgerliga bostadspolitiken.
- Under den senaste mandatperioden har nyproduktionen av hyresrätter störtdykt, sade Jakop Dalunde.

Se inslaget här:

Här kan du läsa den rödgröna överenskommelsen om vår gemensamma bostadspolitik.

I veckan presenterade även Mona Sahlin Socialdemokraternas satsningar på ungdomsjobben.

Arbetar du med ett rödgrönt samarbete lokalt i Sverige?
Hör av dig till oss så ser vi till att länka till er – vi kommer att samla alla lokala grupper och rödgröna initiativ här på rödgrön.se.

– Det otrygghet ett barn känner när familjen blir av med sin bostad kan knappast underskattas. För det mesta finns ingen ny trygg bostad att flytta till. Vi har i riksdagen krävt att det måste ske en skyndsam översyn av utsökningsbalken för att förhindra att bostäder kan utmätas även om skulden är relativt liten. Detta har den borgerliga majoriteten sagt nej till, säger Carina Moberg, bostadspolitisk talesperson (S).

- De lagändringar alliansregeringen drev igenom 2008 fick orimliga följder. Nu måste det till en rättning. Inte minst finns skäl att avvakta med utmätningen till dess att bostadssituationen ordnats för en barnfamilj, säger säger Egon Frid (V)

- Enligt vår uppfattning måste utmätning av en bostad komma i fråga endast när alla andra alternativ prövats. Detta gäller inte minst när barn drabbas, säger Jan Lindholm (MP).

Tid: Tisdag 2 februari kl 11.00
Plats: Presscentret i kammarfoajén, Riksdagen

Presskontakt:

Anna Helsén, presschef i Mona Sahlins stab, 070-698 48 58
Anders Wallner, pressekreterare hos Maria Wetterstrand, 070-215 43 32
Kristoffer Housset pressekreterare hos Lars Ohly 076-145 42 02

Den av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsatta arbetsgruppen som
har till uppgift att ”gå husesyn i folkhemmet” och som ska granska den borgerliga
politiken, lämnar här sin andra rapport, ”Framtidskraft som försummas” – en
granskning som visar att regeringen sviker unga”.

Rapporten visar den verklighet och de villkor som möter unga människor som idag ska
ta steget in i vuxenlivet. Granskningen uppmärksammar speciellt situationen på
arbetsmarknaden, rätten till utbildning, möjligheter till försörjning och villkoren för
unga på bostadsmarknaden och kan kort beskrivas på följande sätt.

• Ungdomsarbetslösheten har ökat kraftigt.

• Flera myndigheter rapporterar att ungdomars ekonomiska situation har försämrats.

• Färre unga har egen bostad idag jämfört med för tio år sedan.

Följande är hämtat från regeringens hemsida:

”Det är viktigt att politiken skapar förutsättningar för ungdomar att kunna gå in i
vuxenlivet som starka och självständiga individer. Ungdomskullarna har varit stora
senaste åren. Det innebär fler unga i skolan och på arbetsmarknaden. Inte minst ökar
efterfrågan på meningsfulla fritidsaktiviteter. Allt detta ställer krav på ett tydligt
ungdomsperspektiv i politiken.”

Vi menar att regeringen har misslyckats!

Morgan Johansson,  Maryam Yazdanfar, Peter Pedersen, Magnus Johansson, Marie Engström och  Karin Svensson Smith för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Carina Moberg är överens med Egon Frid (V) och Jan Lindholm (MP) om att regeringen valt fel väg.
 - Hyresvärdar av det slag vi sett i Herrgården i Rosengård kommer nu att kunna etablera sig på fler ställen. Regeringen borde i stället täppa till kryphålen, säger Egon Frid.
Regeringen avser samtidigt ändra bostadsförvaltningslagen så att det blir lättare att besluta om ålägganden och tvångsförvaltning när hyresvärdar missköter sig.
 - De förändringarna är bra, men det är bättre att hyresvärdarna gör rätt från början och sköter sig. Förvärvslagen sållade bort många oseriösa aktörer och hade dessutom en preventiv effekt, säger Jan Lindholm.