Mer riskkapital till miljöteknik och miljörelaterat näringsliv

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 30 november, 2009

Vår rödgröna politik syftar till att skapa frihet för människor att forma sina egna liv. Tillsammans vill vi bygga ett starkt välfärdssamhälle. Tillsammans vill vi vara världsledande i omställningen för ett hållbart klimat. En aktiv klimat- och jobbpolitik går hand i hand med varandra. Vår politik bygger på att lösa både klimatkrisen och jobbkrisen – genom aktiva investeringar i jobb, utbildning och utveckling. Tillsammans kan vi nå målet: Arbete åt alla – full sysselsättning. 

Under det senaste året har mer än 100.000 jobb försvunnit i Sverige. Utanförskapet har ökat med 70.000 människor sedan riksdagsvalet. Och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Under samma period har vi presenterat flera rödgröna förslag för fler jobb. I höstens budget gick vi, exempelvis, samman om ett fempunktsprogram för jobb, utbildning och praktik till unga – med investeringar i komvux, lärlingsplatser, Yrkeshögskolan, praktikplatser och traineeprogram. Nu går vi vidare. 

Nyföretagande utvecklas idag mycket svagt i Sverige. Läget är allvarligt för miljötekniksektorn som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Större företag växer ofta genom förvärv av andra företag – medan små företag oftare växer av egen kraft. Om vi ska klara att skapa nya jobb som bidrar till den omställning av vår produktion som klimathotet kräver måste tillgången till investeringskapital i miljömässigt hållbara företag stärkas.

Företagens möjligheter att få tillgång till kapital har försämrats. Det är mycket svårt för små tillväxtföretag att få kapital. Riskkapitalbolagens investeringar i svenska små och medelstora tillväxtbolag har minskat dramatiskt det senaste året. Under det första halvåret i år minskade investeringarna i små och medelstora tillväxtbolag med två tredjedelar i förhållande till föregående år. Av dessa investeringar gick en femtedel till investeringar i nya bolag – övriga investeringar innebar uppföljningar inom portföljbolag.

Det senaste halvåret har också svenska banker minskat sin utlåning till företag. Många företag uppger att de därför inte får del av den finansiering de behöver. I synnerhet verkar små företag ha drabbats av bankernas minskade utlåning. Särskilt nya företag har svårigheter att få lån av banksystemet.

Det här drabbar hela innovationssystemet. På sikt hotar detta Sveriges position som ett högproduktivt och tillväxtorienterat land Vi vill att Sverige ska konkurrera med kunskap, innovation och kreativitet – inte med låga löner. Vi vill stärka marknaden för nya miljövänliga och energieffektiva alternativ. Den offentliga sektorn ska genom sin upphandling efterfråga de produkter som är mest miljövänliga och energieffektiva. EU-reglerna och lagen om offentlig upphandling behöver ses över i detta syfte. För att stärka förutsättningarna för ett växande entreprenörskap som skapar jobb och utveckling vill vi också stärka tillgången på riskkapital.

Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny fond för kapitalförsörjning till framför allt miljötekniksektorn.

 
Riskkapitalfondens inriktning
Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag med god miljöprofil som kan bidra i omställningen till en hållbar utveckling. Fonden ska agera marknadskompletterande och särskilt stärka tillgången på kapital i de tidigare faserna för företag. Insatser som stärker det svenska näringslivets miljöomställning och långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras.

Fonden ska administreras och styras av Innovationsbron tillsammans med andra befintliga offentliga riskkapitalaktörer. Ett nära samarbete ska initieras med befintliga företagskluster och inkubatorer vid svenska högskolor och universitet. Fonden har som målsättning att avsluta enskilda engagemang när företaget nått en mognad som möjliggör privat finansiering. 

Fonden har ett marknadskompletterande uppdrag och ska särskilt främja företag och företagande inom miljöteknikbranschen, den kunskapsintensiva tjänstesektorn samt inom högteknologisk industri
Miljöteknik
Miljöteknik är en växande framtidssektor. Sverige ska ligga i världsfronten när det gäller att ta fram ny och innovativ miljöteknik och energiteknik. Redan idag ligger Sverige långt framme när det gäller utveckling av bland annat solceller, vågkraft och nya former av vindkraftverk. Det internationella behovet av miljöteknik för att minska energianvändning och skadliga utsläpp kommer att öka kraftigt framöver. De länder som ligger främst i utvecklingen kommer då att kunna utveckla sin industri och få stora exportframgångar.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000 – 2 000

 Kunskapsintensiva tjänstesektorn
Många av framtidens jobb kommer att växa fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den omfattar områden såsom tekniska tjänster och utveckling, utbildning och tillämpad forskning. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn har vuxit och har goda möjligheter att fortsätta växa. Inom denna sektor är de flesta företag små – och färre än tio procent har fler än tio anställda. Sverige ligger redan idag i framkant inom t.ex. life science – medicinsk farmaceutisk forskning – samt teknisk forskning och utveckling inom telekommunikation och informationsteknik.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000  – 2 000

Högteknologisk industri
Industrin är viktig för Sverige. Trots att andelen som jobbar inom den tillverkande industrin kontinuerligt har minskat så kvarstår dess ekonomiska betydelse för tillväxt och välstånd. Många av de jobb som växer fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn är starkt sammankopplad med utvecklingen inom industrin. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma insatser för energieffektivisering och miljöanpassning av industriproduktionen samt entreprenörskap inom industriell design och produktutveckling.

Mål: investera cirka en miljard kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 500 – 1 000

Regeringen opponerar

Publicerad av Lars Ohly, 13 oktober, 2009

I stället för att regera och göra nåt åt massarbetslöshet och växande klyftor i samhället väljer regeringen att prata om den rödgröna politiken. Det är märkligt.

Högeralliansen tillsatte idag tio arbetsgrupper för att staka ut politiken för nästa mandatperiod. Det är häpnadsväckande att ingen av grupperna har som sin huvudsakliga uppgift att utforma en politik för fler jobb. Jag skulle vilja ställa följande fråga till de blå partiledarna: Tror ni att det går att vinna val på massarbetslöshet?

För det kan väl inte vara så illa att högeralliansen inte ser arbetslösheten som en av de tio viktigaste frågorna? Det skulle i så fall förklara bristen på seriösa jobbskapande åtgärder idag. Men jag tror egentligen inte att det är så.

Istället försöker de blå i god Schlingmansk PR-anda föra upp andra frågor på dagordningen för att slippa tala om sitt största misslyckande: arbetslösheten. Till skillnad från den moderatledda alliansen är vi i det rödgröna samarbetet överens om att sätta jobben främst. Och det kommer att märkas under året fram till valet.

Arbetslösheten är regeringens största misslyckande. Och vi rödgröna har en politik som skapar nya jobb direkt, framför allt i välfärden. Det är skillnad, det.

Lars Ohly

Nya gemensamma rödgröna förslag för jobb och rättvisa i budgetarna

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 6 oktober, 2009

Gemensamma förslag från S, MP och V i budgetmotionerna för 2010:

• Stärkt tillgång på riskkapital
• Gemensam investering i besöksnäringen
• Ge unga en chans
• Miljöfordonspaket
• Ett utvidgat ROT-avdrag för upprustade bostäder och 15 000 jobb
• Modernisera skolans lokaler
• En ny rättvis rödgrön fastighetsskatt
• Effektivisera i statliga myndigheter
• Bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet

Här kan du ta del av alla gemensamma rödgröna förslag för jobb och rättvisa. Under rubriken vår politik finner du samtliga rödgröna överenskommelser.

Vi vill bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 5 oktober, 2009

Publicerad på DI den 3 oktober 2009

För våra tre partier är jobben den viktigaste frågan. Den borgerliga regeringen prioriterar istället sänkt skatt på lånade pengar. Nu har man sänkt skatterna med 100 miljarder kronor. Vi menar att man måste värna de offentliga finanserna. Genom att seriöst bekämpa fusk med skatter och bidrag förbättras förutsättningarna för investeringar i jobb och välfärd.

Skatteverket beräknar att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Att bekämpa skattefusket handlar om att stärka välfärden – men också om att skapa rättvisa villkor för företagen.

Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova organiserade brottsligheten och ekonomisk brottslighet växer. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i europeiska och internationella nätverk. Skatteplanering syftande till skattefusk sker ofta med hjälp av så kallade skatteparadis.

I den dåvarande socialdemokratiska regeringens sista statsbudget för 2006, utformad i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, drogs riktlinjerna för ett kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusk upp. Skatteverket fick ökade resurser. Den nuvarande regeringen har hittills tagit få egna initiativ kring skattefusket.

För oss är kampen mot fusk och brottslighet prioriterat. Vi har därför till våra respektive budgetmotioner tagit fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott.  För att snabbt och effektivt komma igång med programmet vill vi permanent stärka Skatteverkets resurser mot skattefusk med 50 miljoner kronor. Denna satsning ger utrymme för att exempelvis anställa uppemot 100 nya specialister.  Programmet innehåller bland annat följande delar:

Prioritera kampen mot ekobrott och skattefusk i Europa.  Vi vill att Sverige agerar kraftfullare för att skatteparadisen ska tvingas till skatteavtal som minskar möjligheterna till skattefusk. Vi vill att Sverige ska driva att Europeiska stater med nära förbindelser till EU, som till exempel Schweiz, ska förbinda sig till informationsutbyte i enlighet med det så kallade sparandedirektivet. Vi vill se över lagen om skatteflykt för att göra den mer effektiv.

Utöka systemet med personalliggare och oannonserade kontrollbesök. Personalliggare kombinerat med oannonserade kontrollbesök inom frisörs- och restaurangbranscherna har visat sig vara ett verksamt instrument. Vi vill utvidga detta system så att alla relevanta branscher och företag omfattas. Vi vill i första hand gå vidare med bygg- och tvätteribranscherna samt med branscher som i hög utsträckning använder sig av underentreprenörer t.ex. städ- och flyttbranscherna.

Prövning och återkallande av F-skattsedel. Möjligheten att få F-skattsedel då sökanden har varit inblandad i skattefusk eller annan brottslig verksamhet ska begränsas. F-skattsedel ska återkallas då en innehavare dömts för skattefusk eller annan ekonomisk brottslighet. Vi är beredda att pröva Skatteverkets förslag om en tidsbegränsad F-skattsedel.

Andra delar i vårt breda program är ett kraftigare agerande mot misstänkt penningtvätt, insatser för att bekämpa momsfusket, lagändringar för att underlätta informationsutbyte inom och mellan myndigheter och krav på anslutning till redovisningscentraler för taxibranschen. Vi vill också se över de eventuella möjligheterna till ett entreprenadavdrag – med beaktande av konsekvenserna för företagens administrativa börda – som kan bidra till att säkra betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter.

De borgerliga partierna gick till val 2006 på att skapa fler jobb. Medlet för att nå detta mål påstods vara skattesänkningar. Den borgerliga politiken har inte skapat jobb; tvärtom så har arbetslösheten i Sverige ökat snabbare än i EU27 som ett genomsnitt. Utanförskapet har, om man räknar som moderaterna gjorde i valrörelsen, på tre år ökat med 70 000 personer

Vi vet att Sverige kan bättre. Att bekämpa ekonomisk brottslighet, fusk och illojal konkurrens är centrala delar i en ansvarsfull ekonomisk politik som värnar välfärden och investerar i jobb.

Lars Johansson (S), vice ordförande Skatteutskottet
Marie Engström (V), ledamot Skatteutskottet
Helena Leander (MP), ledamot Skatteutskottet

Vi föreslår en grundlig effektivisering av Myndighets-Sverige

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 3 oktober, 2009

Publicerad på DN-debatt 3 oktober 2009

Sverige halkar efter andra länder. Den globala finanskrisen har i Sverige utvecklats till en jobbkris.När jobben försvinner hotas välfärden och ekonomin. Den borgerliga regeringens politik har misslyckats. Försämringarna i a-kassan och sjukförsäkringen minskar tryggheten och skickar tiotusentals personer till socialtjänsten. Den ineffektiva och orättvisa politiken att låna pengar för att sänka skatter fortsätter.

En rödgrön koalitionsregering kommer att sätta ansvaret för Sverige i centrum. De offentliga finanserna måste värnas. Jobbskapande investeringar ska prioriteras. Andra utgifter får stå tillbaka tills Sverige är igenom krisen. Vi i Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill lägga all kraft på att på ett effektivt sätt skapa arbetstillfällen.

I våra kommande budgetmotioner föreslår vi en grundlig effektivisering av Myndighets-Sverige. Det handlar om sammanslagningar och nedläggningar, bättre förvaltning av fastigheter och IT, fler jämförelser mellan myndigheter genom ”benchmarking”. En viktig förutsättning för detta arbete är att ta till vara alla de erfarenheter och den kompetens som personalen i de olika myndigheterna besitter. Därför ska effektiviseringsprogrammet genomföras i nära samarbete med de anställda.

1. Slå ihop myndigheter.

De borgerliga partierna menade i valrörelsen 2006 att Sverige hade för många myndigheter. Men precis som på många andra områden så sade de en sak, men gjorde något annat. I stället för att skapa en effektivare myndighetsstruktur har den borgerliga regeringen bildat nya myndigheter. Så sent som i förra veckan så föreslog regeringen ytterligare en ny myndighet på kulturområdet.

Vi vill skapa en effektivare myndighetsstruktur. Steg för steg vill vi slå ihop myndigheter och lägga ned myndigheter vars arbetsuppgifter kan tas över av andra. Men omvandling ska inte vara lika med centralisering. Tvärtom ska en bättre myndighetsstruktur ske utifrån regionala hänsyn, och skapa goda möjligheter till demokratisk insyn.

Några exempel på myndigheter som vi vill slå ihop är polisens nationella och regionala myndigheter. Det behövs om vi ska kunna få en effektivare polis. Dessutom vill vi slå ihop Statens kriminaltekniska laboratorium och Rättsmedicinalverket. Andra synergier finns att göra inom myndigheter för bostadspolitik, högskoleadministration och statlig fastighetsförvaltning. (Se hela listan nedan).

Vi lägger också förslag på att myndigheter med få ärenden, eller vars verksamhet enkelt kan överföras till andra myndigheter, ska läggas ned. Det handlar till exempel om Nämnden för arbetstagares uppfinningar, som under 2007 inte hade ett enda sammanträde – och under 2006 bara föredrog ett enda ärende!

2. Effektivisera fastighetsanvändningen.

Statliga myndigheter spenderar varje år cirka 20 miljarder kronor i hyror för lokaler. Det motsvarar halva kostnaden för försvaret, eller dubbelt så mycket som hela statens kulturbudget. Naturligtvis varierar de olika myndigheternas behov av lokaler, men det är viktigt att myndigheterna hushåller med sina resurser. Vi vill ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att skapa incitament för effektivare lo­kalutnyttjande i statliga myndigheter, och vi vill att alla myndigheter som har höga lokalkostnader ska motivera detta för regeringen – och att en oberoende myndighet ska granska deras motivationer och föreslå besparingar.

3. Öka samordningen.

För att få mer ut av varje satsad skattekrona behöver samordningen mellan myndigheterna öka. Det handlar om samlokalisering, fler gemensamma administrativa lösningar och upphandlingar. Till exempel finns det stora besparingar att hämta om myndigheter ökar samordningen av sina inköp. Därför vill vi öka den statliga inköpssamordningen med 10 procent till 2012.

4. Jämför myndigheterna med varandra.

Ska myndigheter kontinuerligt bli bättre och bättre på att organisera sin verksamhet och ta till sig av goda idéer så måste de ges bättre förutsättningar att lära av varandra. Vi vill se administrativa nyckeltal för den statliga förvaltningen. Det kan till exempel handla om genomsnittliga lokalkostnader, genomsnittliga kostnader för administration och liknande. Nyckeltalen ska redovisas löpande – och vara lättillgängliga för såväl allmänhet, medier som anställda i den statliga förvaltningen.

Det är också viktigt att statliga myndigheter tar del av den nya tekniken och följer den förvaltningspolitiska utvecklingen, även i andra länder – så att de hela tiden använder sig av de mest kostnadseffektiva lösningarna. Vi ser exempelvis att Danmark, Nederländerna och Norge har börjat gå över till att använda fri programvara, det vill säga program med öppen källkod, i statliga myndigheter. Det finns liknande exempel även i Sverige och vi föreslår att en utredning tillsätts som sammanställer erfarenheterna av detta.

5. Ansvarsfull hantering av myndigheternas sparande.

Det är viktigt att myndigheterna har möjlighet att spara sina pengar. Men ett högt sparande över många år kan vara ett tecken på att myndigheten får för mycket pengar. I det läge Sverige nu befinner sig i måste staten visa föredöme och prioritera hårt bland utgifterna. Vi vill därför noggrant pröva resurserna till de myndigheter som under flera år visar ett högt sparande.

Sammantaget bedömer vi att våra åtgärder skulle leda till besparingar på drygt 500 miljoner redan nästa år. Till 2012 bedömer vi att dessa åtgärder kan frigöra det dubbla – drygt 1 miljard kronor.

Programmet med effektiviseringar i statliga myndigheter är en del av en gemensam politik som sätter jobben, välfärden och miljön främst. Vi säger nej till vårdslösa skattesänkningar på lånade pengar. Sverige kan bättre.

Thomas Östros
ekonomisk-politisk talesperson (S)

Mikaela Valtersson
ekonomisk-politisk talesperson (MP)

Ulla Andersson
ekonomisk-politisk talesperson (V)

Skattesänkningar ska betalas med lönesänkningar

Publicerad av Mona Sahlin, 2 oktober, 2009

Jag lyssnade förra veckan på ett telefonväkteri i P1 med finansministern om budgeten. Där frågade Karin från Harbo en mycket enkel fråga: Hur leder regeringens politik till fler jobb? Finansministern ägnade sju minuter åt att – utan framgång – försöka förklara detta.

Dagen efter kommenterade ordföranden i regeringens eget Finanspolitiska Råd, Lars Calmfors, finansministerns övningar som följer: ”Lönerna kommer att öka i långsammare takt – så att de blir lägre än de annars skulle ha blivit – och det är någonting som på lång sikt ger högre sysselsättning”.

Vi har sett hur ungdomarna blivit förlorare på regeringens politik. Vi har sett hur pensionärerna har blivit förlorare på regeringens politik. Och nu beskriver Lars Calmfors hur breda grupper av löntagare också blir förlorare på regeringens politik. De betalar sina skattesänkningar med lönesänkningar.

Jag ställde samma fråga till statsministern igår: Hur ser sambandet ut när det gäller jobben? Varför får en arbetslös ungdom jobb för att ni lånar till ytterligare skattesänkningar – samtidigt som pensionärerna halkar efter ännu mer?

Jag blev inte speciellt förvånad över att statsministern undvek att besvara frågan på samma sätt som Lars Calmfors. Regeringen har en politik för att sänka svenska löner. Men man vill inte stå för ett budskap om att sänka svenska löner. Det är svagt.

Mona Sahlin

På väg till Bokmässan och Volvo

Publicerad av Mona Sahlin, 23 september, 2009

Åker till Göteborg imorgon torsdag. Efter regeringens besked om vad de inte vill med kulturpolitiken ser jag än mer fram emot Bokmässan för att lyssna och diskutera kulturens roll i samhället.  Propositionen borde ha behandlat hur villkoren för de yrkesverksamma kan förbättras. Propositionen borde beskrivit hur unga människor ska få bättre tillgång till kulturen. Och propositionen borde ha gett en hänvisning om hur de kreativa näringarna ska växa. Här återstår mycket arbete.

På fredag träffar jag Volvo PV:s vd Stephen Odell för att diskutera hur samverkan mellan näringsliv och politik kan stärka Sveriges industriella kunnande och kompetens. I mycket få länder har fordonsindustrin så stor betydelse för ekonomin som i Sverige. Vi måste agera för att bibehålla den industriella kompetensen. På den punkten bör både näringsliv och politik kunna ta ett gemensamt ansvar. I ett litet land som Sverige måste vi samarbeta för att klara konkurrensen.

Mona Sahlin

Inte ens moderaternas egna väljare vill låna till ytterligare skattesänkningar!

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 21 september, 2009

Vi tre partier prioriterar jobben. I lördags lämnade den borgerliga regeringen besked om att det blir fortsatta skattesänkningar på lånade pengar genom att det så kallade förvärvsskatteavdraget utökas. Dessa skattesänkningar ska läggas till de 85 miljarder kronor som regeringen redan har sänkt skatterna med. Vårt besked är att jobben, välfärden och miljön måste sättas först. Vi lämnar därför nu ett gemensamt rödgrönt besked om att vi i våra respektive budgetmotioner kommer att säga nej till dessa ytterligare sänkta inkomstskatter. Och vi vet att svenska folket delar vår bedömning. Endast 17 procent av väljarna tycker att regeringen gör rätt i att låna till skattesänkningar.

Nyligen kom statistik från Eurostat som visar att arbetslösheten i Sverige är högre än genomsnittet inom EU27. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland de högsta i EU och uppgår till närmare 30 procent. Krisen är global. Men det finns ingen naturlag som säger att Sverige ska klara sig sämre än genomsnittet i Europa. Sverige är i grunden starkt och konkurrenskraftigt. Hade den moderatleddaregeringen prioriterat jobben istället för skattesänkningar så skulle arbetslösheten ha varit lägre och kvaliteten i välfärden ha varit högre.

Att fortsätta sänka skatterna i ett konjunkturläge när sysselsättningen kraftigt faller innebär ett svek mot alla dem som förlorar jobbet. Resurserna behöver nu användas till jobbskapande åtgärder.

Regeringens skattesänkningar har varit ineffektiva och orättvisa. Regeringen har skapat en stor och växande klyfta i beskattningen mellan olika grupper i samhället. Till exempel betalar nu en pensionär en högre skatt än en löntagare med samma inkomst. Det tycker vi är fel. En analys från Riksdagens utredningstjänst visar att de 10 procent med högst inkomster har fått större inkomstförstärkningar än vad de 60 procent av svenska folket som har de lägsta inkomsterna har fått tillsammans.

Till våren kommer vi att presentera en samlad gemensam ekonomisk motion. Redan finns gemensamma överenskommelser kring stora och viktiga politikområden så som en samlad politik för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, investeringar i miljonprogram, en samlad energipolitik och en gemensam modell för fastighetsskatten. Sedan vårt samarbete inleddes har vi rödgröna ingått över 40 överenskommelser. I höst går vi vidare och koordinerar fler delar av vår ekonomiska politik. Tillsammans bygger vi en politik som investerar i möjligheter och framtidstro.

En tydlig gemensam investering för oss alla tre kommer vara ökade resurser till välfärden. I takt med att arbetsmarknaden försämras så minskar kommunsektorns resurser till skolan och sjukvården. Mer resurser till skolan och vården är för våra tre partier en central prioritering för att bekämpa krisens effekter samtidigt som kvaliteten kan utvecklas. Vår gemensamma bedömning är att ytterligare resurser behöver tillföras. Det behövs långsiktighet för att bygga en bättre välfärd. Vi är också överens om att rättvisan i beskattningen måste öka.

Vår prioritering är att de tio miljarder som nu slarvas bort i skattesänkningar istället borde användas till att bekämpa krisen och på ett effektivare sätt medverka till att skapa jobb. Vi är överens om att använda dessa miljarder till förstärkta insatser i skola och sjukvård. Vi vill införa ett brett program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Vi vill förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer och studenter och ytterligare förstärka de investeringar i miljö- och klimatåtgärder som skapar jobb idag samtidigt som Sverige byggs starkt för framtiden.

För oss är det en fråga om ansvar. Man kan inte i ett läge när sjuksköterskor och lärare sägs upp välja att prioritera sänkta skatter på lånade pengar. Det är inte ansvarsfullt. 

Den borgerliga skattesänkningspolitiken saknar svenska folkets stöd. Novus Opinion har på vårt uppdrag frågat ett representativt urval av 1000 svenskar om de anser att det är rätt eller fel att staten lånar mer pengar samtidigt som inkomstskatterna sänks. Endast 17 procent av svenska folket tycker att regeringens gör rätt.

Sex av tio svenskar avvisar regeringens politik att låna till skattesänkningar. Bland dem som sympatiserar med socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet så anser mellan 70 och 83 procent att det är fel att staten lånar mer pengar samtidigt som inkomstskatterna sänks. Inte ens de egna stödjer den moderatledda regeringen. Även bland moderata väljare så avvisas regeringens skattesänkningspolitik. 44 procent av de moderata väljarna tycker att det är fel att låna till sänkt skatt medan endast 36 procent tycker att det är rätt.

Vi vet att Sverige kan bättre. Vi vet att alla mår bättre av ett samhälle som håller ihop. Sverige behöver en regering som tror på framtiden och har en politik för att möta de stora utmaningarna i vår tid; den höga och växande arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande sociala ekonomiska klyftorna. Vi säger nej till vårdslösa skattesänkningar med lånade pengar.

Mona Sahlin, partiledare Socialdemokraterna

Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet

Peter Eriksson, språkrör Miljöpartiet

Lars Ohly, partiledare Vänsterpartiet

Arbetslöshetsalliansens utspel är kosmetiska

Publicerad av Mona Sahlin, 16 september, 2009

Riksmötet har öppnat. Igår lästes regeringsförklaringen upp. Politik är att välja, sa statsministern – och bekräftade att regeringen väljer att fortsätta sänka skatten på lånade pengar. Det är ansvarslöst.

Reinfeldt har gång på gång lovat fler jobb och färre i utanförskap, så också när han läste upp regeringsförklaringen. ”Vi vänder inte åter till ett Sverige där över en miljon människor, var femte svensk i arbetsför ålder, ställs utanför. Där arbetslinjen avvecklas och bidragslinjen byggs ut”, sa Reinfeldt. Men strax  före det att Reinfeldt klev upp i talarstolen lade riksdagens egen tidning Riksdag & Departement ut siffror från SCB på sin hemsida under rubriken ”Utanförskapet fortsätter öka”. När vi bad Riksdagens Utredningstjänst räkna hur det går med utanförskapet, så som moderaterna själva definierat det, kom de fram till att utanförskapet kommer att vara 1 311 000 individer nästa år. En ökning från 17,9 till 22 procent under mandatperioden, motsvarande cirka 270 000 personer. Reinfeldts regeringsförklaring är en bortförklaring.

Nu kommer också valårets sedvanliga utspel. Efter år av medvetna nedskärningar i trygghet och välfärd och kraftigt ökade klyftor i Sverige, lägger regeringen ut en matta av små återställare för att blidka väljarna. Men det duger inte att gödsla lite i kanten när man redan har sålt plantorna och struntat i att så nya. Arbetslöshetsalliansens utspel är kosmetiska. Sverige behöver en ny färdriktning, och en ansvarsfull ekonomisk politik som sätter jobben först – det vill säga en rödgrön samarbetsregering. Nu är det ett år kvar.

Mona Sahlin

Granskningsrapporten: Tre år av missade chanser

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 9 september, 2009

Sverige har nu styrts av en borgerlig regering i tre år. Redan från början stod det klart att moderaterna skulle dominera i regeringen, och så har det också blivit. Vi har fått tre år av utpräglad högerpolitik.

År 2006 kom regeringen till makten under brinnande högkonjunktur. Med vetskap om att goda tider aldrig varar för evigt borde de ha tagit chansen att lotsa Sverige in i framtiden. Istället överraskades man totalt av den globala finanskrisen, och den politik man har bedrivit har förvärrat lågkonjunkturen.

Det är när tiderna är dåliga som regeringsdugligheten sätts på prov. Den borgerliga regeringens bokslut efter tre år visar på många missade chanser. Det blir dyrt. I dåliga tider behövs ett ledarskap som sår de frön som krävs för att framtidens jobb och företagande ska blomstra.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet redogör i denna rapport för hur regeringen enligt vår mening försuttit alla dessa chanser. Det ekonomiska utrymme som funnits har slösats bort på skattesänkningar som framför allt kommit höginkomsttagarna till del, som grävt djupa hål i statsfinanserna och som nu hotar jobben i sjukvården, skolan, äldreomsorgen och barnomsorgen.

Här kan du läsa och ladda hem granskningsrapporten Högerpolitiken klyver Sverige.

Några axplock:

• I det ekonomiska avsnittet pekar man bl a på hur regeringen togs på sängen av lågkonjunkturen. Neddragningarna i trygghetssystemen gjorde att konsumtionen föll kraftigt. Därmed förstärktes lågkonjunkturen, så att Sverige nu klarar sig betydligt sämre än resten av industrivärlden.

• Siffror från Riksdagens Utredningstjänst visar att skattesänkningarna hittills har fördelats extremt orättvist: nästan hälften av pengarna har gått till den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest. Den fjärdedel av befolkningen som tjänar minst har fått ca 6 procent av skattesänkningarna.

• Däremot har dessa skattesänkningar grävt ett stort hål i statsfinanserna, eftersom regeringen nu tvingas låna upp enorma belopp för att finansiera dem. Budgetunderskottet beräknas i år bli 201 miljarder kronor. Det innebär att Anders Borg lånar nästan lika mycket på årsbasis som Anne Wibble (fp) gjorde under sin tid som finansminister på 1990-talet. Skattesänkningarna motsvarar mer än en tredjedel av budgetunderskottet, 80 miljarder kronor.