Rödgrön almedalsvecka, med Åsa Romson: Ett vägval i svensk energipolitik

Publicerad av Martin Gelin, 10 juli, 2010

I dag är det miljöpartiets dag i Almedalen, så vi rundar av denna intensiva vecka med ett gästtblogginlägg från miljöpartiets Åsa Romson:

”Vi är ett parti som säger nej när det behövs!”
Centerledarens ord i inledningen på hennes tal i Almedalen i mitten på veckan ringer kvar i huvudet när jag springer runt på olika miljö- och energiseminarium.

Det var ju inte kärnkraften som Maud Olofsson menade, såklart, ändå hänger den frågan mer än någon annan kvar i efterspelet av den moderatledda alliansens politik denna mandatperiod. VD:n på svensk kärnbränslehantering betonar på ett spänt möte med miljöpartister att deras uppdrag bara handlar om att lagra bränslet från dagens reaktorer, men frågan är vad kring kärnkraftsfrågorna och hela energipolitiken som går att lita på om Mauds allians fortsätter. Man säger inte nej till förnybara energikällor men alla vet att den havsbaserade vindkraften inte kommer igång med dagens politik. Frågan är när Vattenfall ser större möjligheter i vindkraft än i kärnkraft.

Sällan har väl vägvalet varit så tydligt mellan två regeringsalternativ – rödgrönt för ja till förnybart, och den blå alliansen för ja till kärnkraft. Inget nej där från Centern. Det hade behövts.

Trots rekordmånga seminarier saknade jag något forum där frågan om detta vägval i svensk energipolitik belystes. Bland tjogvis med debatter om förnybar energi berördes inte frågan kring betydelsen av att storföretag nu vill (och med alliansen tillåts och påhejas) satsa miljardbelopp på kärnkraft istället för förnybart.
Där stod Kampanjen mot Kärnkraft i sitt tält och delade ut en uppkopierad text om myter och fakta utan att bli insläppta i de fina seminariesalongerna. Så speglar Almedalen en fortsatt förnekelse av kärnkraftsfrågan betydelse.

Den rödgröna sommarturnén till Göteborg och Karlstad

Publicerad av Martin Gelin, 22 juni, 2010

Besök på Heavycasts fabrik i Karlstad. Foto: Fredrik Hjerling.

De rödgrönas lilla men intensiva sommartågturné inleddes på ett ganska avslappnat sätt i söndags, då årets längsta dag rundades av med att de rödgröna partiledarna samlades på sportbaren O’Learys i Göteborg för att se Brasilien spela mot Elfensbenskusten i fotbolls-VM.

På måndagen fanns det däremot ingen tid för fotboll. Tidigt på morgonen åkte de rödgröna partiledarna och språkrören tillsammans till SKF:s fabriker i Göteborg, där de fick se tillverkningen av sfäriska rullager (vilket, fick vi veta, inte är detsamma som kullager, som SKF kanske är mest känt för).

Mona Sahlin möttes av ett dussintal av SKF:s anställda som hade på sig likadana röda t-shirtar med texten ”Sveriges nästa statsminister” och en bild på Sahlin. Hon passade på att förtydliga kontrasten mellan de rödgröna och alliansen när det gäller synen på jämlikhet och sjukvård.
- För ett tag sedan frågade jag Göran Hägglund, ”Vad tycker du om att direktörens son får sitta i ett annat väntrum än hotellstäderskan?”. Han svarade ”Må så ske”. Vinner vi rödgröna valet så säger vi ”Må aldrig så ske”. Vård ska man få efter behov, inte efter något annat.

På SKF presenterade de rödgröna även tio punkter för ett mer konkurrenskraftigt Sverige.

Efter ett par timmar på Intercity-tåget genom ett vackert sommarsverige – då det inte jobbades så mycket, Lars Ohly kopplade av med en Philip Roth-roman, Maria Wetterstrand läste Stieg Larsson – anlände vi i Karlstad och besökte företaget Heavycast, där man bland annat gjuter formarna till vindkraftverk.
Hela fabriken skimrade i ett säreget, gyllenbrunt sken från den smälta gjutjärnet och överallt stod det enorma, mörka gjutjärnsformar. Några av de ansvariga för Heavycast förklarade på varm värmländska att det var ”görviktigt” med större satsningar på vindkraft.
Maria Wetterstrand kopplade ihop satsningarna på vindkraft med den rödgröna politiken:
- En av våra viktigaste uppgifter är att tänka långsiktigt när vi bygger framtidens industrier och skapar framtidens jobb och där tror vi mycket på förnyelsebar energi.

Läs mer om rödgröna satsningar på infrastruktur och grön omställning.

Se fler av fotografen Fredrik Hjerlings rödgröna bilder från tågturnén här, samt på vår Flickr.

Besök på SKF i Göteborg. Foto: Fredrik Hjerling

(Läs mer…)

Ökad konkurrenskraft – istället för sänkta löner

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 21 juni, 2010

Tio rödgröna punkter för ökad konkurrenskraft:

Investera i lärlingsutbildningar med bra villkor för både unga och äldre
Istället för att skära bort miljarder från kommunerna (som finansierar skolan)

Vårt mål är att hälften av varje årskull ska ha påbörjat eftergymnasiala studier innan de fyller 25 år – vi vill investera i över 40 000 fler utbildnings- och praktikplatser
Istället för att skära ner på Komvux, halvera antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser och stoppa utbyggnaden av högskolan

Satsa på ökad kvalitet i högskolan med fler lärarledda timmar
Istället för att genomföra hemmasnickrade förslag som inte är förankrade i högskolesektorn.

Skapa ett dynamiskt entreprenörskap med en ny riskkapitalfond, stöd till forskning och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare
Istället för att höja arbetsgivaravgiften för småföretagare och missade möjligheter till investeringar i grön teknik.

Investera i ökad jämställdhet, med t.ex. heltidssatsning i kommunerna och satsning på barnomsorg på obekväm arbetstid.
Istället för vårdnadsbidrag som håller kvinnor borta från arbetsmarknaden.

Satsa på en stark a-kassa med sänkt kostnad för medlemskap till 80 kronor i månaden för alla.
Istället för att tränga undan närmare en halv miljon löntagare från a-kassan och införa en straffskatt på låginkomsttagare där hotellstäderskan ska betala fyra gånger mer än läkaren i avgift till a-kassan.

Investera i en snabb utbyggnad av förnybar energi här och nu
Istället för dyr och osäker kärnkraft i framtiden

Investera med moderna och hållbara transporter
Istället för att avstå från investeringar i järnvägar som ökar näringslivets konkurrenskraft.

Investera i ökat samarbete mellan stat och näringsliv
Istället för att avskaffa branschprogram.

Nytt program från 2011 ”Konkurrenskraft Sverige”: med bland annat ett starkare export- och investeringsfrämjande med fler regionala exportrådgivare och ökad främjandeverksamhet i nya växande ekonomier
Istället för att skära ner på marknadsföringen av Sverige
`

MONA SAHLIN
MARIA WETTERSTRAND
PETER ERIKSSON
LARS OHLY

Vi river upp kollektivtrafiklagen

Publicerad av admin, 20 maj, 2010

Kollektivtrafiken är ett av de viktigaste verktygen för att komma åt oljeberoende och klimatpåverkan. Samtidigt kan moderna städer minska trängseln och möjliggöra för pendling till jobb och utbildning.

Trots detta lägger regeringen ett förslag till ny kollektivtrafiklag som försvårar möjligheten att uppnå målet om fördubblad kollektivtrafik. Förslaget riskerar att slå sönder möjligheterna till ett samordnat trafiksystem, höja biljettpriserna, och försämra trafikutbudet.

Vi rödgröna vill istället utveckla kollektivtrafiken inom det befintliga ramverket och tillföra ökade resurser till kollektivtrafiken. Vårt besked till väljarna idag är att vi river upp beslutet om avreglering av kollektivtrafiken om vi kommer till makten.

Regeringen föreslår att de regionala trafikhuvudmännen måste bevisa att den trafik man vill bedriva faller under vad som kallas allmän trafikplikt. Beslut om allmän trafikplikt kommer att kunna överklagas av de kommersiella aktörerna. Det råder idag stora oklarheter kring vad den nya lagstiftningen kommer att innebära. Det kan finnas en uppenbar risk att trafikhuvudmännen tvingas släppa ifrån sig enskilda linjer som kan drivas med företagsekonomisk lönsamhet till privata företag. Detta skulle slå sönder systemet.

När kollektivtrafiken avregleras får kommersiella aktörer fritt etablera kollektivtrafik inom alla geografiska marknadssegment. Det betyder att väl samordnade nätverk av busslinjer och lokaltåg kan utsättas av konkurrens från privata aktörer som kan plocka russinen ur kakan. Den borgerliga regeringen verkar utgå från att kollektivtrafiken är en monopolmarknad. Detta är felaktigt. Det är en upphandlad marknad där hundratals privata aktörer återfinns. Dagens system ger konkurrens och utrymme för många mindre aktörer att etablera sig på marknaden.

Kollektivtrafik är inte vilken vara som helst. Kollektivtrafik ger stora positiva externa effekter på miljön och samhällsekonomin, effekter som inte låter sig fångas upp av individens betalningsvilja. Det offentliga bör därför ta ett tydligt finansiellt och organisatorisk ansvar för kollektivtrafiken.

Det finns inte ett enda internationellt exempel som stödjer regeringens tes att en avreglerad kollektivtrafik skulle ge några positiva effekter. Tvärtom har det visat sig att de länder som lyckats bäst med att attrahera resenärer till kollektivtrafiken har ett system som liknar det vi haft i Sverige under de senaste 10–15 åren.

Vi rödgröna menar att man måste sätta resenären i centrum när kollektivtrafiken ses över. Vi vill se en utveckling mot ett ökat kollektivtrafikresande, med tydligt resenärsfokus och en höjd medvetenhet om framtidens utmaningar. Vi rödgröna vill förbättra kollektivtrafiken med fler turer, bättre informationssystem och ökad samordningen av kollektivtrafiksystemet. Det ska vara snabbt, prisvärt och bekvämt att resa kollektivt.

Vårt besked till väljarna idag är att vi river upp beslutet om avreglering av kollektivtrafiken som slår sönder det samordnade trafiksystemet om vi kommer till makten. Istället är vi är beredda att genomföra ett mycket offensivt förändringsarbete för att nå målet om en fördubblad resandeandel till år 2020. Hörnstenen i detta arbete är ökade offentliga investeringar i fordon, spår, bytespunkter och annan infrastruktur:

•Urban kollektivtrafik- och cykelsatsning. Vi anslår därför 9 miljarder kronor till en urban kollektivtrafik- och cykelsatsning under perioden 2011–2021. Staten ska via Trafikverket bidra till investeringar i kommunernas infrastruktur och stödja satsningar på kollektivtrafik, cykel och gång för att nå en minskad biltrafikandel.

•Pott för hela landet med fokus på jobb och klimat. Vi avsätter också en särskild hela-landet-pott om ytterligare 9 miljarder kronor under planperioden där länen via Trafikverket har möjlighet att ansöka om medel för infrastrukturåtgärder som har fokus på jobb, klimat och kollektivtrafik.

•Stockholmssatsning. Stockholmssatsningen bygger på att genomföra ett antal särskilt angelägna kollektivtrafikobjekt som idag saknar finansiering. Satsningen omfattar såväl utbyggnad av järnvägsnätet som helt nya satsningar på tvärförbindelser och spårvägar.

•Ny snabbutredning av kollektivtrafiken. Vi tillsätter en ny utredning med utgångspunkten att ta fram förslag på hur målet om en fördubblad resandeandel kan nås till 2020. Vi vill vidare se över möjligheten att samla den särskilda kollektivtrafiken, framför allt sjuk- och färdtjänstresor, inom samma lagstiftning.

LENA HALLENGREN (S)
ordförande i riksdagens trafikutskott

PEtER PEDERSEN (V)
riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson

KARIN SVENSSON SMITH (MP)
riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson

Publicerad i SVD Brännpunkt.

Dags att ta Fredrik Reinfeldt på orden

Publicerad av Mona Sahlin, 18 maj, 2010

Det övergripande löftet vid valet 2006 från Moderaterna och de andra borgerliga partierna var ”fler jobb”. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt var mycket specifik vad en ny borgerlig regering skulle uträtta – och utvärderas utifrån: ”Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan. Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb.”

Nu är det dags att ta Reinfeldt på orden. Vi kan alla mäta och utvärdera de borgerliga regeringsåren.

När Reinfeldt tog över var arbetslösheten i Sverige 6,1 procent. Det karakteriserades av den tillträdande statsministerns parti som massarbetslöshet. I den ekonomiska vårpropositionen 2010 gör den borgerliga regeringen prognosen att arbetslösheten 2014 kan komma ner till 6,7 procent. Åtta år med regeringen Reinfeldt skulle – i bästa fall – leda tillbaka till ruta ett. Det Moderaterna beskrev som massarbetslöshet har nu blivit målet för nästa mandatperiod. De begär fyra år till för att inte ens komma tillbaks till den arbetslöshet då löftena om ”fler jobb” gavs.

Resultaten efter fyra år är nedslående för alla som drabbas. Sverige har en arbetslöshet på 9.1 procent. Välutbildade ungdomar får nu starta sitt vuxenliv utan jobb och framtidstro, mestadels kvinnor sägs upp från vård och skola, industriarbetare och tjänstemän får sin och familjens försörjning förstörd av massarbetslösheten. Sedan förra valet har antalet arbetslösa ökat med 100 000. Sedan förra valet har utanförskapet ökat med 70.000 människor. Ungdomsarbetslösheten närmar sig 30 procent – och är bland de högsta i Europa. Sedan förra valet har Sverige halkat efter – arbetslösheten har ökat snabbare i Sverige än i EU-snittet. Sedan förra valet har arbetslösheten bitit sig fast. Mer än 140 människor blivit långtidsarbetslösa varje dag – bara under det senaste året. Nu är var tredje arbetslös långtidsarbetslös. Nu ökar socialbidragen i mer än 90 procent av landets kommuner.

Enligt Reinfeldts eget uttalande från 2006 förtjänar ett sådant misslyckande inte förnyat förtroende.

Vi kan bryta den passiva jobbpolitiken från den borgerliga regeringen. Nu är det dags för en effektiv jobbpolitik. De rödgröna partierna har i Riksdagen föreslagit 100.000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser:

För det första. Fler jobb skapas av ett konkurrenskraftigt näringsliv. Därför ska vi investera i Sveriges konkurrenskraft. Skatterna måste medverka till ett bättre klimat för entreprenörskap. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften för de små och medelstora företagen. Att sänka kostnaderna för småföretag att anställa och växa är ett prioriterat område. Vi föreslår en riskkapitalfond på 5 miljarder och sänkt kostnad för ett litet företag med 2-3 anställda om cirka 50 000 kronor, så att det på kort sikt skapas ungefär 10.000 jobb.

För det andra. Vi investerar i snabbtåg, infrastruktur och de gröna jobben. Det stärker människors möjlighet att pendla till de jobb som växer fram, och bidrar därmed till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Investeringar i infrastruktur innebär också jobb här och nu för alla dem som planerar och bygger de nya vägarna och järnvägarna. Våra investeringar i infrastruktur och klimatomställning leder till ungefär 10.000 jobb på kort sikt – och fler jobb på längre sikt.

För det tredje. Unga och arbetslösa måste kunna flytta till de nya jobben. Därför investerar vi i nya bostäder. Trots bostadsbrist har bostadsbyggandet fallit kraftigt under den gångna mandatperioden. Det håller inte. Det skapar flaskhalsar på arbetsmarknaden. Vi utvidgar ROT och inför ett statligt investeringsstöd nya bostäder. Det skapar ungefär 10.000 jobb på kort sikt – och fler när fler kan flytta till de jobb som växer fram.

För det fjärde. Vi vill investera för att stärka kvaliteten i välfärden. Under det senaste året har mer än 25.000 anställda sagts upp i kommuner och landsting – och regeringen planerar för ytterligare uppsägningar direkt efter valet. Det är fel väg att gå. Sveriges kvinnor och män måste kunna lita på att barnomsorgen, äldreomsorgen och sjukvården fungerar bra – för att kunna gå till jobbet. Våra investeringar i skola, vård och omsorg ger ungefär 15.000 jobb direkt – och bättre möjligheter för alla Sveriges kvinnor och män att jobba mer.

För det femte. Vi kan inte vänta med att investera för att Sveriges unga ska hitta ett jobb.Ungdomsarbetslösheten närmar sig 30 procent – och är bland de högsta i Europa. Vi vill avskaffa regeringens Aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen. Unga människor som behöver utbildning eller praktik ska kunna få det från den första dagen i arbetslöshet. Att bara vänta i flera månader är meningslöst. Vi tar också bort hela arbetsgivaravgiften för de företag som anställer en arbetslös ung människa. Det ger ungefär 10.000 jobb i närtid.

För det sjätte. Vi vill investera i utbildning – för att företagen ska kunna växa med rätt kompetens. Svenskt Näringsliv rapporterar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas – eftersom företagen inte hittar rätt personal. Mitt i lågkonjunkturen råder arbetskraftsbrist. Det är inte rimligt. Vi vet att mer utbildade människor lättare hittar jobb, jobbar mer och tjänar bättre. Därför investerar vi i 44.000 utbildningsplatser – i högskolan, yrkeshögskolan, vuxenutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Det ger företagen bättre möjligheter att växa – och stärker människors möjligheter på arbetsmarknaden.

Dessa är de sex ben som vår rödgröna jobbpolitik står på: Sänkt skatt för entreprenörer, ny infrastruktur, fler bostäder, starkare välfärd, nya möjligheter för unga och kraftfulla investeringar i utbildning. Det är 100.000 platser i jobb och utbildning för att stärka Sveriges konkurrenskraft. I augusti/september återkommer vi med ytterligare jobbförslag i den rödgröna regeringsplattformen.

Moderaterna har istället valt att satsa på ett enda kort: I fyra års tid har de påstått att det så kallade jobbskatteavdraget – att pensionärer betalar högre skatt än löntagare – ska skapa jobb. Hur skulle det gå till? Det har inte fungerat. 100.000 fler har blivit arbetslösa under mandatperioden. Resultatet har blivit ökade klyftor. Den tiondel som tjänar bäst i Sverige har av den borgerliga regeringen fått mer av resursförstärkningarna än vad 60 procent av svenska folket har fått tillsammans.

Vi står inför ett avgörande vägval. I september står valet mellan fler jobb med en ny regering – eller fortsatt ökade klyftor med högerregeringen. I september står valet mellan en bred jobbpolitik som vilar på sex ben – och en politik som fortfarande bara bygger på idén att ökade klyftor ger jobb.

Mona Sahlin

Rödgrön modernisering för hela Sverige

Publicerad av Martin Gelin, 17 maj, 2010

”Ni får vara snälla mot dem, de har aldrig varit här förut”, sade Maria Wetterstrand när hon introducerade Lars Ohly och Mona Sahlin på miljöpartiets kongress i Uppsala. Det var en historisk dag som innebar att vi alla tre partier nu har besökt varandras partikongresser. Förra veckan var det Wetterstrand, Peter Eriksson och Mona Sahlin som gästade vänsterpartiets kongress i Gävle, där de möttes av stående ovationer. Det är tydligt att att vårt historiska samarbete möts av en stor entusiasm från alla tre partier – kanske står den i proportion till hur viktigt det här valet är för Sveriges framtid.

Under det rödgröna mötet i Uppsala läste Lars Ohly upp Jenny Wrangborgs fina dikt ”Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras” medan Mona Sahlin pratade om hur helgen andades framtidstro och förändringsvilja.
Under temat ”Vi tre partier kompletterar varandra” pratade hon om vår gemensamma trovärdighet i klimatfrågorna och rättvisefrågor och poängterade att en rödgrön regering står för en modern jämställdhetspolitik och familjepolitik – en politik för hela Sverige.

Här kan du se när Lars Ohly och Mona Sahlin gästar miljöpartiets kongress.

Titta också på fler fina rödgröna bilder på Flickr.

Jakob Lundgren, Maria Ferm och Jakop Dalunde är tre av de unga miljöpartister som bloggade från helgens kongress.

[Uppdaterad med korrigerade länkar]

Gemensam rödgrön vårbudgetmotion

Publicerad av Martin Gelin, 3 maj, 2010

Ny färdriktning – Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige

Rödgrönas gemensamma vårbudget

I dag presenterar vi vår gemensamma budget. Det är en ny färdriktning för hela Sverige. Vårt budskap är tydligt: full sysselsättning, välfärd före nya stora skattesänkningar och starka offentliga finanser. Tillsammans presenterar vi en budget för fler jobb, en grön omställning och mindre klyftor – för hela Sverige.

- Sverige ska tillbaka till överskott och starka offentliga finanser. Sveriges konkurrenskraft måste stärkas, vi föreslår omfattande satsningar på nya jobb, praktik och utbildningsplatser. Bland annat vill vi bygga ut högskolan, förstärka arbetsmarknadsutbildningarna och sänka arbetsgivaravgifterna för småföretag, säger Thomas Östros.

- Vi vill fortsätta ställa om Sverige till ett modernt grönt land, vi föreslår därför omfattande gröna investeringar bland annat infrastruktur och bostäder på sammanlagt 11,6 miljarder kronor. Vi föreslår också skärpta klimatskatter för att miljö- och energimålen ska kunna nås på ett effektivt sätt, säger Mikaela Valtersson.

- Sverige måste bli tryggare och rättvisare. Vi föreslår höjda statsbidrag till kommunerna vilket skapar förutsättningar för höjd kvalitet i bland annat skola och barnomsorg. Vi vill också öka tryggheten och föreslår därför förbättringar i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, säger Ulla Andersson.
Den rödgröna budgeten i sammanfattning:

Finansiering (exempel)

Nedtrappat förvärvsavdrag: två miljarder kronor

Avskaffad nedsättning av arbetsgivaravgifter unga: tio miljarder kronor

Ny skatt på förmögna: från år 2012 fyra miljarder kronor

Koldioxidsskatt: år 2011 tre miljarder, år 2012 fem miljarder kronor

Alkohol- och tobaksskatt: två miljarder kronor

Besparing försvaret: två miljarder kronor

Fler jobb

100 000 fler jobb, praktik- och utbildningsplatser, varav 40 000 nya utbildningsplatser med bl.a. utbyggd högskola och arbetsmarknadsutbildning

Sänkta arbetsgivaravgifter med sex miljarder riktat till småföretag; generell nedsättning

Stora investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning

Konkurrenskraft Sverige med framtidsprogram, turisminvesteringar och forskning

Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 80 procent. Taket höjs till 930 kr/dag 2011 (april) och 950 kr/dag 2012 (januari)

Investeringar i grön omställning

Modern transportinfrastruktur – bland annat Sveriges första höghastighetsbanor

Utbyggt ROT-avdrag med stöd för flerfamiljshus och en extra klimatbonus

Nytt klimatinvesteringsprogram

Stöd till nyproduktion av hyreslägenheter med ambitiösa energikrav

Högre kvalitet i välfärden

Mer resurser till kommunsektorn: totalt 12 miljarder kr 2011 och 2012

Insatser mot barnfattigdom: höjda underhållsstöd och bostadsbidrag

Ny sjukförsäkring: nej till stupstock, höjt tak och rehabilitering i stället för utförsäkring

Minskade klyftor och ökad jämlikhet

Trygghetsväxling: 80 kr/månad för alla i kostnaden för medlemskap i arbetslöshetsförsäkringen, växlas mot nedskalat förvärvsavdrag

Sänkt skatt för pensionärer – halverade klyftor för normalpensionärer

Sänkt skatt för föräldralediga, sjuka, arbetslösa och förtidspensionärer

Rödgrönas gemensamma vårbudget

Presstjänsten:

Mattias Byström, 0736-27 53 83, pressekreterare för Mikaela Valtersson (MP)

Sverige behöver en ny färdriktning

Publicerad av Martin Gelin, 3 maj, 2010

Idag presenterar vi i det rödgröna samarbetet vår gemensamma budget.
Vårt budskap är glasklart: Sverige ska tillbaka till starka offentliga finanser. Vi sätter välfärden före nya stora skattesänkningar.

Vårt mål är full sysselsättning. Vi vill skapa rättvisa, jämlikhet och välfärd. Det är nödvändiga byggstenar i ett samhälle. De ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Vi har en gemensam målsättning om att de politiska beslut vi fattar ska leda till en ökad ekonomisk jämlikhet.

Sverige är ett fantastiskt land. Men sysselsättningsgraden är nu lägre jämfört med år 2006. Underskotten är 70 miljarder kronor. Arbetslösheten har ökat med 100 000 personer och är högre än t.ex. Tyskland. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast på mycket höga nivåer. Sverige kan bättre.
Sverige ska tillbaka till överskott. Den offentliga sektorns finansiella sparande ska visa ett överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel. Utgiftstaken är ett centralt styrinstrument för budgetpolitiken. De årliga statliga utgifterna får inte överstiga den nivå till vilket utgiftstaket är bestämt.

Starka offentliga finanser är en förutsättning för oss som värnar den offentliga välfärden. Genom överskott i goda tider förhindras nedskärningar i sämre tider, då välfärden behövs som mest. Sunda offentliga finanser är även en fråga om rättvisa mot kommande generationer.
Inför valet 2006 var moderatledaren Fredrik Reinfeldt tydlig med hur han skulle utvärderas på jobben och arbetslösheten. Hösten 2006 var arbetslösheten sex procent. Det karakteriserades av den tillträdande finansministern som massarbetslöshet. Nu är arbetslösheten nio procent.
Vi vill investera i cirka 40 000 fler utbildningsplatser Det krävs omfattande investeringar för att möjliggöra för människor att uppgradera sin utbildning i yrken där kunskapskraven ständigt förändras. Unga som blir arbetslösa ska få stöd från första dagen.

Ett ökat bostadsbyggande skapar fler jobb samtidigt som vi bygger bort bostadsbristen och renoverar hyresbeståndet. För att stimulera ökad nyproduktion kommer ett nytt investeringsstöd med inriktning mot hyresrätter till rimliga hyror och kostnader samt miljövänlig teknik att införas under 2011. När ett långsiktigt system är på plats, senast 2013, ska det statliga stödet till bostadsbyggande öka ytterligare.

Villkoren för entreprenörskap behöver stärkas. Vi sänker arbetsgivaravgifterna riktat mot de små företagen med först två miljarder och sedan år 2012 med totalt sex miljarder kronor. Vi kommer att gå vidare med ytterligare lättnader för småföretagen från 2013.

Vi vill investera i en stark a-kassa. Idag är det endast drygt en av tio heltidsarbetande som får 80 procent av sin tidigare inkomst i arbetslöshetsersättning. Minst 80 procent ska få 80 procent av sin lön i arbetslöshetsersättning. I vårbudgeten tar vi ett första steg för att nå detta mål. Under mandatperioden ska vi ta fortsatta steg för att nå målet.
Barnens skola, omsorgen och sjukvården är avgörande för vår framtida utveckling och varje individs förutsättningar. Det senaste året har det blivit 25 000 färre anställda i kommuner och landsting.

Vi föreslår att skola, vård och omsorgen tillförs 12 miljarder kronor mer sammantaget under år 2011 och 2012. Vårt mål är att möjliggöra minskade barngrupper i skolbarnomsorgen, barnomsorgen och öka lärartätheten inom grundskolan. Vi vill öka personaltätheten inom grundskolan och minska kötiderna inom sjukvården.

Vi lämnar i vår budget besked om skatterna i alla dess väsentliga delar.

Förvärvsavdraget avskaffas för miljoninkomster. Tjänar man en miljon behöver man inte något avdrag för att jobba. Vi börjar trappa av avdraget vid inkomster från 40 000 kronor i månaden. Den som tjänar 50 000 kronor får en skattehöjning om cirka 250 kronor per månad.

Vi sänker kostnaden för att vara med i arbetslöshetsförsäkringen till 80 kronor per månad genom en skattereduktion. Detta växlas mot ett nedskalat förvärvsavdrag. För löntagarkollektivet tar skatteförslagen ut varandra.
Vi vill ha högre skatt på förmögna. Att återinföra förmögenhetsskatten i sin tidigare form är inte helt realistiskt. Däremot finns det ett behov av att de med stora förmögenheter bidrar mer. I bred dialog med näringslivet vill vi ta fram förslag på hur skatten på förmögna kan öka. Skatten införs år 2012.

Vi presenterar kraftfulla klimatåtgärder som skapar förutsättningar för människor att ställa om samhället och ta miljöansvar i sin vardag. Vi rödgröna vill göra en historisk satsning på järnväg och på kollektivtrafik. Inom ramen för vårt förslag till infrastruktursatsning bygger vi Sveriges första höghastighetsbanor: Ostlänken och Göteborg-Borås.
ROT-avdraget är ett bra verktyg för fler jobb. För att främja ROT arbeten med klimatprofil så vill vi utvidga det existerande avdraget med en extra klimatbonus. Det finns stora renoveringsbehov i flerfamiljshusen, inte minst i miljonprogrammen. Vi föreslår att ROT utvidgas till flerfamiljshus och kopplar stödet till krav om energieffektiviseringar.

Vi föreslår höjda klimatskatter samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för människor att ställa om bland annat genom ett konverteringsstöd för dem som vill ställa om sin bil till en miljöbil.
De senaste årens ekonomiska politik har ökat klyftorna i vårt land. Den procentenhet som tjänar mest har ensamma fått lika mycket som 25 procent av svenska folket. Pensionärerna är den åldersgrupp som har gynnats minst. Kvinnorna har fått mindre än män.

I vår budget höjs underhållsstödet och bostadsbidragen för ensamstående föräldrar. Pensionärer ska inte beskattas hårdare än löntagare. Skatten för pensionärer sänks genom att grundavdraget för pensionärer höjs. För en normalpensionär med en pension om 14 000 kronor sänks skatten med 400 kronor i månaden, inklusive regeringens förslag. Bostadstillägget för pensionärer höjs.

Vi lämnar idag en gemensam budget. I den beskriver vi flera centrala delar i vår gemensamma ekonomsiska politik. Nu väntar vi på svaret från de borgerliga partierna om vad dom vill driva för politik under den kommande mandatperioden.
Hur ska Fredrik Reinfeldt finansiera de gigantiska skattesänkningslöften som ställts ut? Är det mer av skattesänkningar på lånade pengar som väntar? Är det barnens skola, omsorgen och vården som fortsatt ska står tillbaka? När kommer de gemensamma beskeden för nästa mandatperiod?
Valet 2010 är ett vägval för Sveriges kvinnor och män. Det handlar om vilken färdriktning vi ska ta tillsammans. Vi presenterar idag tillsammans en politik för hela Sverige med jobb, bättre klimat och mindre klyftor.

Thomas Östros ekonomiskpolitisk talesperson (S)

Ulla Andersson ekonomiskpolitisk talesperson (V)

Mikaela Valtersson ekonomiskpolitisk talesperson (MP)

Maria Wetterstrand vs. Anders Borg

Publicerad av Martin Gelin, 29 april, 2010

Rödgröna växer i storstäderna

Publicerad av Martin Gelin, 26 april, 2010

I förra veckan publicerade Mitt I-tidningarna i Stockholm en ny SIFO-mätning som visade att de rödgröna partierna för första gången på länge har gått förbi de borgerliga partierna i Stockholm. Framför allt har Miljöpartiet ökat stort i Stockholm sedan förra valet, medan flera av de borgerliga partierna tappat väljare.

Även i Göteborg är de rödgröna störst.
I SKOP:s Göteborgsbarometer från mars skriver de:

Ett halvår före höstens kommunalval har de rödgröna partierna en klar ledning i Göteborgs stad. SKOP:s kommunala väljarbarometer visar att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans leder med 12,7 procentenheter över de borgerliga partierna 
Sedan kommunalvalet 2006 har de tre rödgröna partierna ökat med 3,4 procentenheter från 51,1 procent till 54,5 procent. De fyra borgerliga partierna har samtidigt minskat med 0,6 procentenheter från 42,4 procent till 41,8 procent

I dag kom även en ny mätning som visar att fler stockholmare föredrar socialdemokraternas Carin Jämtin än moderaternas Sten Nordin:

1 000 stockholmare fick 22 april svara på frågan om vem av Carin Jämtin (S) och Sten Nordin (M) som de vill ska leda Stockholm efter nästa val.
34 procent vill att Carin Jämtin tar över ledningen i Stadshuset. Bara 29 procent vill att finansborgarrådet Sten Nordin (M) sitter kvar.
Det innebär att Carin Jämtin är ett bra dragplåster för Socialdemokraterna i valet.