Mer riskkapital till miljöteknik och miljörelaterat näringsliv

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 30 november, 2009

Vår rödgröna politik syftar till att skapa frihet för människor att forma sina egna liv. Tillsammans vill vi bygga ett starkt välfärdssamhälle. Tillsammans vill vi vara världsledande i omställningen för ett hållbart klimat. En aktiv klimat- och jobbpolitik går hand i hand med varandra. Vår politik bygger på att lösa både klimatkrisen och jobbkrisen – genom aktiva investeringar i jobb, utbildning och utveckling. Tillsammans kan vi nå målet: Arbete åt alla – full sysselsättning. 

Under det senaste året har mer än 100.000 jobb försvunnit i Sverige. Utanförskapet har ökat med 70.000 människor sedan riksdagsvalet. Och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Under samma period har vi presenterat flera rödgröna förslag för fler jobb. I höstens budget gick vi, exempelvis, samman om ett fempunktsprogram för jobb, utbildning och praktik till unga – med investeringar i komvux, lärlingsplatser, Yrkeshögskolan, praktikplatser och traineeprogram. Nu går vi vidare. 

Nyföretagande utvecklas idag mycket svagt i Sverige. Läget är allvarligt för miljötekniksektorn som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Större företag växer ofta genom förvärv av andra företag – medan små företag oftare växer av egen kraft. Om vi ska klara att skapa nya jobb som bidrar till den omställning av vår produktion som klimathotet kräver måste tillgången till investeringskapital i miljömässigt hållbara företag stärkas.

Företagens möjligheter att få tillgång till kapital har försämrats. Det är mycket svårt för små tillväxtföretag att få kapital. Riskkapitalbolagens investeringar i svenska små och medelstora tillväxtbolag har minskat dramatiskt det senaste året. Under det första halvåret i år minskade investeringarna i små och medelstora tillväxtbolag med två tredjedelar i förhållande till föregående år. Av dessa investeringar gick en femtedel till investeringar i nya bolag – övriga investeringar innebar uppföljningar inom portföljbolag.

Det senaste halvåret har också svenska banker minskat sin utlåning till företag. Många företag uppger att de därför inte får del av den finansiering de behöver. I synnerhet verkar små företag ha drabbats av bankernas minskade utlåning. Särskilt nya företag har svårigheter att få lån av banksystemet.

Det här drabbar hela innovationssystemet. På sikt hotar detta Sveriges position som ett högproduktivt och tillväxtorienterat land Vi vill att Sverige ska konkurrera med kunskap, innovation och kreativitet – inte med låga löner. Vi vill stärka marknaden för nya miljövänliga och energieffektiva alternativ. Den offentliga sektorn ska genom sin upphandling efterfråga de produkter som är mest miljövänliga och energieffektiva. EU-reglerna och lagen om offentlig upphandling behöver ses över i detta syfte. För att stärka förutsättningarna för ett växande entreprenörskap som skapar jobb och utveckling vill vi också stärka tillgången på riskkapital.

Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny fond för kapitalförsörjning till framför allt miljötekniksektorn.

 
Riskkapitalfondens inriktning
Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag med god miljöprofil som kan bidra i omställningen till en hållbar utveckling. Fonden ska agera marknadskompletterande och särskilt stärka tillgången på kapital i de tidigare faserna för företag. Insatser som stärker det svenska näringslivets miljöomställning och långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras.

Fonden ska administreras och styras av Innovationsbron tillsammans med andra befintliga offentliga riskkapitalaktörer. Ett nära samarbete ska initieras med befintliga företagskluster och inkubatorer vid svenska högskolor och universitet. Fonden har som målsättning att avsluta enskilda engagemang när företaget nått en mognad som möjliggör privat finansiering. 

Fonden har ett marknadskompletterande uppdrag och ska särskilt främja företag och företagande inom miljöteknikbranschen, den kunskapsintensiva tjänstesektorn samt inom högteknologisk industri
Miljöteknik
Miljöteknik är en växande framtidssektor. Sverige ska ligga i världsfronten när det gäller att ta fram ny och innovativ miljöteknik och energiteknik. Redan idag ligger Sverige långt framme när det gäller utveckling av bland annat solceller, vågkraft och nya former av vindkraftverk. Det internationella behovet av miljöteknik för att minska energianvändning och skadliga utsläpp kommer att öka kraftigt framöver. De länder som ligger främst i utvecklingen kommer då att kunna utveckla sin industri och få stora exportframgångar.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000 – 2 000

 Kunskapsintensiva tjänstesektorn
Många av framtidens jobb kommer att växa fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den omfattar områden såsom tekniska tjänster och utveckling, utbildning och tillämpad forskning. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn har vuxit och har goda möjligheter att fortsätta växa. Inom denna sektor är de flesta företag små – och färre än tio procent har fler än tio anställda. Sverige ligger redan idag i framkant inom t.ex. life science – medicinsk farmaceutisk forskning – samt teknisk forskning och utveckling inom telekommunikation och informationsteknik.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000  – 2 000

Högteknologisk industri
Industrin är viktig för Sverige. Trots att andelen som jobbar inom den tillverkande industrin kontinuerligt har minskat så kvarstår dess ekonomiska betydelse för tillväxt och välstånd. Många av de jobb som växer fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn är starkt sammankopplad med utvecklingen inom industrin. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma insatser för energieffektivisering och miljöanpassning av industriproduktionen samt entreprenörskap inom industriell design och produktutveckling.

Mål: investera cirka en miljard kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 500 – 1 000

Fjärde och sista året på arbetslöshetsalliansens mandatperiod

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 15 september, 2009

Idag öppnas riksdagen för det fjärde och sista riksdagsåret med regeringen Reinfeldt för denna mandatperiod. Det är hög tid för utvärdering.

Regeringen lovade fler jobb och färre i utanförskap. Jobben är den fråga regeringen själv sagt sig vilja bli bedömd utifrån på valdagen 2010. Men arbetslösheten ökar dramatiskt, mer i Sverige än andra länder. Och utanförskapet växer – oavsett hur man räknar.

Så sent som för ett år sedan läste Fredrik Reinfeldt upp följande i sin regeringsförklaring inför riksdagens folkvalda: ”Vi kommer aldrig att acceptera att människor ställs utanför arbetsgemenskapen, utan möjlighet till delaktighet och eget ansvar”. Samtidigt konstaterar regeringen i sin budget att en tredjedel av dem som nu ställs utanför arbetsmarknaden troligen aldrig kommer tillbaka i arbete. Så vad säger Reinfeldt idag?

Vi konstaterar: de har sagt en sak och gjort en annan, i tre års tid. Istället för investeringar i jobb har regeringen genomfört ansvarslösa och orättvisa skattesänkningar samtidigt som lärare och sjukvårdspersonal sagts upp. Resultatet är ett Sverige som slits isär av klyftor och utanförskap, medan jobben blir allt färre.

Fredrik Reinfeldts ord under riksdagens högtidliga öppnande idag kan inte göra regeringspolitiken under de gångna åren ogjord. Svenska folkets besparingar har slösats bort på skattesänkningar. Men trots växande underskott fortsätter regeringen att sänka skatterna – nu på lånade pengar.

Sverige behöver en regering som investerar i framtiden och har en politik för att möta de verkliga utmaningarna i vår tid. Det handlar om satsningar på hållbar infrastruktur, klimatinvesteringar, utbildning, välfärden och på nya jobb och företagande. Klarar man jobben så klarar man ekonomin, och då klarar man också välfärd och rättvisa. Sverige behöver en rödgrön samarbetsregering istället för en arbetslöshetsallians! Nu är det ett år kvar.

Mona Sahlin, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand, Lars Ohly

Rödgröna välkomnar betänkandet om höghastighetsbanorna

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 14 september, 2009

Idag överlämnas Gunnar Malms utredning om höghastighetstågen till regeringen. De rödgröna välkomnar betänkandet och menar att höghastighetstågen är en strategiskt viktig satsning för att värna Sveriges konkurrenskraft och för att minska transportsystemets klimatpåverkan. Vi framhåller att byggandet av höghastighetsbanorna inte får tränga ut andra viktiga satsningar i järnvägssystemet, och menar att det är viktigt att trafiksystemet som skapas är en fungerande helhet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna vill skapa ett modernt trafiksystem som alla har råd att använda. För att höghastighetstågen ska bli en framgång måste biljettpriserna hållas på en rimlig nivå.

- Utredaren har gjort ett gediget arbete och vi delar hans uppfattning att man ska se höghastighetsbanorna som ett brett samhällsbyggnadsprojekt. Det är positivt att utredaren inte bara betraktar höghastighetsbanorna utifrån ett klimatperspektiv utan att man också tydliggör de stora övriga samhällsekonomiska nyttorna. En modern järnväg är en nyckel för att värna Sverige långsiktiga konkurrenskraft, säger Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens trafikutskott.

- Höghastighetstågen är en strategiskt viktig satsning för att lösa klimatfrågan och för att skapa morgondagens transporter. Det finns inte tillräckligt med utrymme i järnvägssystemet för att möta den ökande efterfrågan. Det är idag för trångt på spåren för att klara alla pendel- och godståg samt X2000 utan förseningar. Därför måste det byggas ny kapacitet även mellan storstäderna, säger Karin Svensson Smith (MP), ledamot av riksdagens trafikutskott.

- Man måste noga fundera på hur det här ska finansieras. Det är viktigt att byggandet av höghastighetsbanorna inte tränger ut andra viktiga satsningar i järnvägssystemet. Samtidigt får höghastighetstågen inte bli ett statusresande för de rika, vilket kan bli följden om man höjer banavgifterna kraftigt, säger Peter Pedersen (V), ledamot av riksdagens trafikutskott.

- Vi rödgröna har länge varit överens om att påbörja en etappvis byggnation av höghastighetsbanorna. Men mitt intryck är tyvärr att regeringspartierna är splittrade i frågan. Anders Borg har vid flera tillfällen utryckt sitt starka motstånd mot alla tankar på höghastighetsbanor. För Sveriges skull hoppas jag att Moderaterna ändrar inställning så att vi får en bred politisk uppslutning kring detta viktiga framtidsprojekt, säger Lena Hallengren.