18 frågor till högeralliansen – väljarna förtjänar besked
1. Varför prioriterar ni fortsatta skattesänkningar – mest för dem som tjänar bäst – framför fler lärare i skolan och minskade barngrupper i förskolan?

2. Varför döljer ni för väljarna hur mycket ni ska sänka skatterna med efter 2011?

3. Ska Sverige bli det sista landet i Europa som tillåter hemliga bidrag till partierna?

4. Socialbidragen ökar i åtta av tio kommuner. Varför anser ni att klyftorna minskat när den rikaste hundradelen av befolkningen fått lika mycket i skattesänkning som en fjärdedel av svenska folket fått tillsammans?

5. Varför ska sjuka människor tvingas söka jobb eller gå på socialbidrag? Hur många kommer att utförsäkras om ni fortsätter en mandatperiod till?

6. Vad händer med frågan om ett svenskt medlemskap i Nato om ni vinner valet?

7. Varför ska pensionärer fortsätta betala högre skatt än löntagare?

8. På vilket sätt får vi fler jobb av att sjuka och arbetslösa blir fattiga?

9. Är det inte pinsamt att svensk klimatpolitik rankas sämre än Kina och Indiens enligt Climate Action Network?

10. Ska uranbrytning vara tillåtet i Sverige?

11. Varför ska Sverige ha långsammare tåg än övriga Europa?

12. Hur kan ni säga att ungdomsarbetslösheten är en synvilla?

13. På vilket sätt hjälper ett aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen arbetslösa ungdomar?

14. Varför skulle er jobbpolitik som uppenbarligen har lyckats sämre än EU-genomsnittet och resulterat i motsvarande 100 000 färre i sysselsättning nu plötsligt fungera?

15. Vad tänker ni göra med arbetsrätten? Centerpartiet fortsätter att insistera på att den ska försvagas. Kan ni lova att det inte sker?

16. Blir det eller blir det inte en obligatorisk a-kassa med straffbeskattning av företagare och låginkomsttagare om ni vinner valet?

17. Vad betyder ”välfärdens kärna”? Fyra partiledare ger fyra olika svar och ingen verkar veta vad det handlar om. Är det egentligen inte bara ett sätt att dölja de nedskärningar som måste till för att bekosta era skattesänkningar?

18. Ska ni verka för en ny folkomröstning om EMU under nästa mandatperiod?

Kontaktpersoner:
Peder Palmstierna (S) 070 610 38 55
Caroline Kling (MP) 070593 19 02
Pressjouren Vänsterpartiet 070 620 00 64

Idag lanserar jag min nyskrivna bok ”Den nya gröna vågen”, som jag skrivit på kvällar och helger under våren och sommaren.  

Boken är skriven för att visa på att det finns lösningar och möjligheter för en grön och modern värld. Det finns många saker som fortfarande går åt fel håll, och jag kan också känna mig nedslagen ibland över världsläget. Då försöker jag fokusera på det som är bra. I den här boken lyfts något av allt det positiva som trots allt händer runt omkring oss fram. Vi kan alla behöva höra om goda exempel för att inspireras och orka tro på att världen kan förändras.

De goda gröna exemplen finns överallt runt om oss om vi bara tittar efter. En och en kanske det inte verkar så märkvärdigt, men samlat blir det överväldigande. I varje land på hela planeten finns det människor som är engagerade och som väljer att ta ansvar. Företagsledare, politiker och enskilda människor. Vi som försöker är aldrig ensamma, vi är tvärtom en del av en växande global rörelse för att rädda klimatet. En ny grön våg. Varje person som tar steg i rätt riktning kommer att inspirera fler att göra likadant. Det goda exemplet har betydelse, i stort och smått. I den här boken ges utrymme åt lösningarna, åt de goda nyheterna och åt dem som skapar dem. En ny grön våg är här.

Se bilder från lanseringen av boken.

- Idag har vi fått ett tydligt besked. Den borgerliga alliansen fortsätter på den inslagna vägen. Skattesänkningar sätts återigen före fler anställda i vård och skola, högre klimatambitioner och möjligheter för medborgare i hela landet att leva ett rikare liv, säger Mona Sahlin om Alliansens valmanifest, som presenterades i dag.

Peter Eriksson:
- 2006 gick alliansen till val på att minska utanförskapet. Resultatet är att ingen regering i modern tid har ökat utanförskapet mer än den här regeringen. Nu ser vi en högre arbetslöshet med 100 000 fler arbetslösa och trygghetssystem som har urholkats. Får de fortsätta kommer 85 000 människor att ha sparkats ut ur sjukförsäkringen 2014, säger Peter Eriksson.

Lars Ohly:

- Det här är ett program för ökad orättvisa. Klyftorna i Sverige kommer öka ytterligare när regeringen prioriterar fortsatta skattesänkningar framför satsningar på välfärden. Moderaterna har pratat så mycket om att de ska prioritera välfärden, men det bidde en tumme, säger Lars Ohly.

- Det här är en politik för att kvinnor ska tjäna mindre än män. Vi vet att skattesänkningarna hittills lett till att öka inkomstklyftan med 1000 kronor mellan kvinnor och män. Nu fortsätter regeringen att öka den orättvisan ytterligare. Jämställdhetsfrågorna är anmärkningsvärt frånvarande i manifestet. Mot det ställer vi en verklig jämställdhetspolitik med krav på barnomsorg på obekväm arbetstid, rätt till heltid och en jämställd föräldraförsäkring, säger Lars Ohly.

Maria Wetterstrand:
- Det är häpnadsväckande att regeringen inte anser att det behövs någon klimatpolitik för nästa mandatperiod. Med de insikter man fått under de senaste åren är förutsättningarna bättre än någonsin att genomföra en skarp klimatpolitik. Om man inte vågar det nu, när ska man då göra det? säger Maria Wetterstrand.

Mona Sahlin:
- Skattesänkningarna överstiger vida satsningarna på välfärd. Alliansen har använt det överskott som fanns till att sänka skatten. Nu har vi underskott och ändå vill de fortsätta med mer av samma politik. Vi väljer en annan väg. Sverige måste tillbaka till överskott. De 15 miljarder de vill sänka inkomstskatten med kommer vi istället att investera i jobb, välfärd och klimat.
- Vi investerar minst 12 miljarder i välfärden – utöver det som regeringen nu föreslår. Vi väljer att investera i 100 000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser. Nu avgörs vilket Sverige vi ska ha: Fortsatta skattesänkningar leder till ett Sverige i klyftor. Investeringar i jobb och välfärd bygger vidare på välfärdslandet Sverige. Nu är skillnaderna tydliga – om det tar vi strid!

Läs mer om den rödgröna politiken för fler jobb, bättre välfärd och en klimatsmart framtid för hela Sverige.

Här berättar rödgröna vänner och valarbetare från hela Sverige varför det här valet är så betydelsefullt:

• Effektiva klimatinvesteringar med nytt investeringsprogram.
Vi vill ha en nystart för Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) som ger kommuner, företag och andra aktörer ekonomiska möjligheter att satsa på klimatvänlig teknik. Vi föreslår att 600 miljoner avsätts till Klimp över perioden 2011-2012.

Den borgerliga regeringen avskaffade klimatinvesteringsprogrammet trots att det tillsammans med tidigare lokala investeringsprogrammet LIP minskade utsläppen av växthusgaser motsvarande över två procent av de samlade utsläppen i hela landet.

• Fler småskaliga elproducenter med nettomätning
Vi vill ge alla mindre elleverantörer rätt att sälja el till nätet genom s.k. nettomätning. Det innebär att den småskaliga elproducenten får kvitta överskottsel som levereras ut på elnätet vid hög elproduktion mot den el som köps in när den egna produktionen är låg. Nettomätningen möjliggör för elproducenten att använda elnätet som ett energilager och därigenom jämna ut variationer i sin egen elproduktion.

• En nationell biogasstrategi
För att bättre utnyttja biogasen krävs att hela kedjan med produktion, uppgradering till fordonsdrivmedel, distribution och fordon fungerar. Vi vill ge Energimyndigheten ett huvudansvar för att i samarbete med Trafikverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket arbeta för att öka biogasandelen av fordonsdrivmedlen.

Vi vill också investera i ökad produktion och distribution av biogas genom: åtgärder som riktar sig till en rad olika aktörer:

Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) möjliggör för kommuner och företag kan söka stöd för produktion, distribution och uppgradering till fordonsdrivmedel.
Stöd till biogaspumpar. Vi vill satsa 30 miljoner kronor per år på stöd för utbyggnad av biogas. Ersättningen ska möjliggöra utbyggnad av biogaspumpar på fler tankstationer. Samtidigt anslår vi 100 miljoner 2011-2012 till stöd för kommersiell service i glesbygd, bland annat för att trygga tillgången till tankstationer.
Stöd för konvertering till biogas för de bilägare som vill konvertera sin bensinbil till exempelvis biogas. Totalt vill vi satsa 50 miljoner kronor på detta 2011-2012.

• Ett klimatsmart ROT-avdrag för villor, flerfamiljshus och skolor
Vi rödgröna vill bygga ut det nuvarande ROT-avdraget så att det blir mer klimatsmart, rättvist och ger fler jobb. Vårt ROT-avdrag leder till förbättrade boendemiljöer och skolmiljöer och till att fler kan renovera, bygga om och effektivisera sin energianvändning. Sammanlagt bedöms det nya stödet skapa omkring 15 000 fler jobb.

Vi föreslår: :
Nuvarande ROT-avdrag kvarstår i sin nuvarande konstruktion.
Det befintliga ROT-avdraget utökas med en extra klimatbonus för att främja ROT-arbeten med en klimatprofil. Bonusen ska uppgå till 10 000 kronor per fastighet utöver det befintliga ROT-avdraget. Bonusen ska utgå för ändamål som rekommenderas i fastighetens energideklaration.

Ett nytt ROT-stöd med klimatprofil för renovering av flerfamiljshus införs om 1,5 miljarder kronor 2011 och 2,5 miljarder kronor 2012. Det finns stora renoveringsbehov i flerfamiljshusen – inte minst i miljonprogrammen. Ett ROT-stöd utgår förutsatt att renoveringen leder till minst 30 procent minskad energianvändning. Med ett sådant stöd skulle uppemot 50 000 lägenheter i flerfamiljshus kunna totalrenoveras per år. Stödet utgår till 50 procent av arbetskostnaden upp till ett tak om 100 000 kronor per lägenhet.

En ny skol-ROT för att rusta upp skolans lokaler om 200 miljoner kronor 2011 och 400 miljoner kronor 2012. Avdraget ger skolorna maximalt 50 procent av arbetskostnaderna tillbaka. För att få ta del av avdraget krävs att renoveringarna minskar energianvändningen med 30 procent.

Presskontakter:
Anna Helsén, presschef hos Mona Sahlin   070-6984858        
Anders Wallner, pressekreterare hos Maria Wetterstrand, 0702-15 43 32        
Marie Utter, språkrörssekreterare hos Peter Eriksson, 0703-72 73 23        
Matti Kataja, pressekreterare hos Lars Ohly, 0709-28 30 10

Läs hela förslaget: Fyra rödgröna klimatreformer

I dag är det miljöpartiets dag i Almedalen, så vi rundar av denna intensiva vecka med ett gästtblogginlägg från miljöpartiets Åsa Romson:

”Vi är ett parti som säger nej när det behövs!”
Centerledarens ord i inledningen på hennes tal i Almedalen i mitten på veckan ringer kvar i huvudet när jag springer runt på olika miljö- och energiseminarium.

Det var ju inte kärnkraften som Maud Olofsson menade, såklart, ändå hänger den frågan mer än någon annan kvar i efterspelet av den moderatledda alliansens politik denna mandatperiod. VD:n på svensk kärnbränslehantering betonar på ett spänt möte med miljöpartister att deras uppdrag bara handlar om att lagra bränslet från dagens reaktorer, men frågan är vad kring kärnkraftsfrågorna och hela energipolitiken som går att lita på om Mauds allians fortsätter. Man säger inte nej till förnybara energikällor men alla vet att den havsbaserade vindkraften inte kommer igång med dagens politik. Frågan är när Vattenfall ser större möjligheter i vindkraft än i kärnkraft.

Sällan har väl vägvalet varit så tydligt mellan två regeringsalternativ – rödgrönt för ja till förnybart, och den blå alliansen för ja till kärnkraft. Inget nej där från Centern. Det hade behövts.

Trots rekordmånga seminarier saknade jag något forum där frågan om detta vägval i svensk energipolitik belystes. Bland tjogvis med debatter om förnybar energi berördes inte frågan kring betydelsen av att storföretag nu vill (och med alliansen tillåts och påhejas) satsa miljardbelopp på kärnkraft istället för förnybart.
Där stod Kampanjen mot Kärnkraft i sitt tält och delade ut en uppkopierad text om myter och fakta utan att bli insläppta i de fina seminariesalongerna. Så speglar Almedalen en fortsatt förnekelse av kärnkraftsfrågan betydelse.

De rödgrönas lilla men intensiva sommartågturné inleddes på ett ganska avslappnat sätt i söndags, då årets längsta dag rundades av med att de rödgröna partiledarna samlades på sportbaren O’Learys i Göteborg för att se Brasilien spela mot Elfensbenskusten i fotbolls-VM.

På måndagen fanns det däremot ingen tid för fotboll. Tidigt på morgonen åkte de rödgröna partiledarna och språkrören tillsammans till SKF:s fabriker i Göteborg, där de fick se tillverkningen av sfäriska rullager (vilket, fick vi veta, inte är detsamma som kullager, som SKF kanske är mest känt för).

Mona Sahlin möttes av ett dussintal av SKF:s anställda som hade på sig likadana röda t-shirtar med texten ”Sveriges nästa statsminister” och en bild på Sahlin. Hon passade på att förtydliga kontrasten mellan de rödgröna och alliansen när det gäller synen på jämlikhet och sjukvård.
- För ett tag sedan frågade jag Göran Hägglund, ”Vad tycker du om att direktörens son får sitta i ett annat väntrum än hotellstäderskan?”. Han svarade ”Må så ske”. Vinner vi rödgröna valet så säger vi ”Må aldrig så ske”. Vård ska man få efter behov, inte efter något annat.

På SKF presenterade de rödgröna även tio punkter för ett mer konkurrenskraftigt Sverige.

Efter ett par timmar på Intercity-tåget genom ett vackert sommarsverige – då det inte jobbades så mycket, Lars Ohly kopplade av med en Philip Roth-roman, Maria Wetterstrand läste Stieg Larsson – anlände vi i Karlstad och besökte företaget Heavycast, där man bland annat gjuter formarna till vindkraftverk.
Hela fabriken skimrade i ett säreget, gyllenbrunt sken från den smälta gjutjärnet och överallt stod det enorma, mörka gjutjärnsformar. Några av de ansvariga för Heavycast förklarade på varm värmländska att det var ”görviktigt” med större satsningar på vindkraft.
Maria Wetterstrand kopplade ihop satsningarna på vindkraft med den rödgröna politiken:
- En av våra viktigaste uppgifter är att tänka långsiktigt när vi bygger framtidens industrier och skapar framtidens jobb och där tror vi mycket på förnyelsebar energi.

Läs mer om rödgröna satsningar på infrastruktur och grön omställning.

Se fler av fotografen Fredrik Hjerlings rödgröna bilder från tågturnén här, samt på vår Flickr.

Besök på SKF i Göteborg. Foto: Fredrik Hjerling

Mona, Lasse, Maria och Peter i stadsträdgården i Karlstad. Foto: Fredrik Hjerling

Peter, Mona, Lasse och Maria på tåget från Göteborg. Foto: Fredrik Hjerling

Fint bemötande på tågstationen i Karlstad.

Maria Wetterstrand köper glass på Solacaféet i Karlstad.

Investera i lärlingsutbildningar med bra villkor för både unga och äldre
Istället för att skära bort miljarder från kommunerna (som finansierar skolan)

Vårt mål är att hälften av varje årskull ska ha påbörjat eftergymnasiala studier innan de fyller 25 år – vi vill investera i över 40 000 fler utbildnings- och praktikplatser
Istället för att skära ner på Komvux, halvera antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser och stoppa utbyggnaden av högskolan

Satsa på ökad kvalitet i högskolan med fler lärarledda timmar
Istället för att genomföra hemmasnickrade förslag som inte är förankrade i högskolesektorn.

Skapa ett dynamiskt entreprenörskap med en ny riskkapitalfond, stöd till forskning och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare
Istället för att höja arbetsgivaravgiften för småföretagare och missade möjligheter till investeringar i grön teknik.

Investera i ökad jämställdhet, med t.ex. heltidssatsning i kommunerna och satsning på barnomsorg på obekväm arbetstid.
Istället för vårdnadsbidrag som håller kvinnor borta från arbetsmarknaden.

Satsa på en stark a-kassa med sänkt kostnad för medlemskap till 80 kronor i månaden för alla.
Istället för att tränga undan närmare en halv miljon löntagare från a-kassan och införa en straffskatt på låginkomsttagare där hotellstäderskan ska betala fyra gånger mer än läkaren i avgift till a-kassan.

Investera i en snabb utbyggnad av förnybar energi här och nu
Istället för dyr och osäker kärnkraft i framtiden

Investera med moderna och hållbara transporter
Istället för att avstå från investeringar i järnvägar som ökar näringslivets konkurrenskraft.

Investera i ökat samarbete mellan stat och näringsliv
Istället för att avskaffa branschprogram.

Nytt program från 2011 ”Konkurrenskraft Sverige”: med bland annat ett starkare export- och investeringsfrämjande med fler regionala exportrådgivare och ökad främjandeverksamhet i nya växande ekonomier
Istället för att skära ner på marknadsföringen av Sverige
`

MONA SAHLIN
MARIA WETTERSTRAND
PETER ERIKSSON
LARS OHLY

Trots detta lägger regeringen ett förslag till ny kollektivtrafiklag som försvårar möjligheten att uppnå målet om fördubblad kollektivtrafik. Förslaget riskerar att slå sönder möjligheterna till ett samordnat trafiksystem, höja biljettpriserna, och försämra trafikutbudet.

Vi rödgröna vill istället utveckla kollektivtrafiken inom det befintliga ramverket och tillföra ökade resurser till kollektivtrafiken. Vårt besked till väljarna idag är att vi river upp beslutet om avreglering av kollektivtrafiken om vi kommer till makten.

Regeringen föreslår att de regionala trafikhuvudmännen måste bevisa att den trafik man vill bedriva faller under vad som kallas allmän trafikplikt. Beslut om allmän trafikplikt kommer att kunna överklagas av de kommersiella aktörerna. Det råder idag stora oklarheter kring vad den nya lagstiftningen kommer att innebära. Det kan finnas en uppenbar risk att trafikhuvudmännen tvingas släppa ifrån sig enskilda linjer som kan drivas med företagsekonomisk lönsamhet till privata företag. Detta skulle slå sönder systemet.

När kollektivtrafiken avregleras får kommersiella aktörer fritt etablera kollektivtrafik inom alla geografiska marknadssegment. Det betyder att väl samordnade nätverk av busslinjer och lokaltåg kan utsättas av konkurrens från privata aktörer som kan plocka russinen ur kakan. Den borgerliga regeringen verkar utgå från att kollektivtrafiken är en monopolmarknad. Detta är felaktigt. Det är en upphandlad marknad där hundratals privata aktörer återfinns. Dagens system ger konkurrens och utrymme för många mindre aktörer att etablera sig på marknaden.

Kollektivtrafik är inte vilken vara som helst. Kollektivtrafik ger stora positiva externa effekter på miljön och samhällsekonomin, effekter som inte låter sig fångas upp av individens betalningsvilja. Det offentliga bör därför ta ett tydligt finansiellt och organisatorisk ansvar för kollektivtrafiken.

Det finns inte ett enda internationellt exempel som stödjer regeringens tes att en avreglerad kollektivtrafik skulle ge några positiva effekter. Tvärtom har det visat sig att de länder som lyckats bäst med att attrahera resenärer till kollektivtrafiken har ett system som liknar det vi haft i Sverige under de senaste 10–15 åren.

Vi rödgröna menar att man måste sätta resenären i centrum när kollektivtrafiken ses över. Vi vill se en utveckling mot ett ökat kollektivtrafikresande, med tydligt resenärsfokus och en höjd medvetenhet om framtidens utmaningar. Vi rödgröna vill förbättra kollektivtrafiken med fler turer, bättre informationssystem och ökad samordningen av kollektivtrafiksystemet. Det ska vara snabbt, prisvärt och bekvämt att resa kollektivt.

Vårt besked till väljarna idag är att vi river upp beslutet om avreglering av kollektivtrafiken som slår sönder det samordnade trafiksystemet om vi kommer till makten. Istället är vi är beredda att genomföra ett mycket offensivt förändringsarbete för att nå målet om en fördubblad resandeandel till år 2020. Hörnstenen i detta arbete är ökade offentliga investeringar i fordon, spår, bytespunkter och annan infrastruktur:

•Urban kollektivtrafik- och cykelsatsning. Vi anslår därför 9 miljarder kronor till en urban kollektivtrafik- och cykelsatsning under perioden 2011–2021. Staten ska via Trafikverket bidra till investeringar i kommunernas infrastruktur och stödja satsningar på kollektivtrafik, cykel och gång för att nå en minskad biltrafikandel.

•Pott för hela landet med fokus på jobb och klimat. Vi avsätter också en särskild hela-landet-pott om ytterligare 9 miljarder kronor under planperioden där länen via Trafikverket har möjlighet att ansöka om medel för infrastrukturåtgärder som har fokus på jobb, klimat och kollektivtrafik.

•Stockholmssatsning. Stockholmssatsningen bygger på att genomföra ett antal särskilt angelägna kollektivtrafikobjekt som idag saknar finansiering. Satsningen omfattar såväl utbyggnad av järnvägsnätet som helt nya satsningar på tvärförbindelser och spårvägar.

•Ny snabbutredning av kollektivtrafiken. Vi tillsätter en ny utredning med utgångspunkten att ta fram förslag på hur målet om en fördubblad resandeandel kan nås till 2020. Vi vill vidare se över möjligheten att samla den särskilda kollektivtrafiken, framför allt sjuk- och färdtjänstresor, inom samma lagstiftning.

LENA HALLENGREN (S)
ordförande i riksdagens trafikutskott

PEtER PEDERSEN (V)
riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson

KARIN SVENSSON SMITH (MP)
riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson

Publicerad i SVD Brännpunkt.

Det övergripande löftet vid valet 2006 från Moderaterna och de andra borgerliga partierna var ”fler jobb”. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt var mycket specifik vad en ny borgerlig regering skulle uträtta – och utvärderas utifrån: ”Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan. Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb.”

Nu är det dags att ta Reinfeldt på orden. Vi kan alla mäta och utvärdera de borgerliga regeringsåren.

När Reinfeldt tog över var arbetslösheten i Sverige 6,1 procent. Det karakteriserades av den tillträdande statsministerns parti som massarbetslöshet. I den ekonomiska vårpropositionen 2010 gör den borgerliga regeringen prognosen att arbetslösheten 2014 kan komma ner till 6,7 procent. Åtta år med regeringen Reinfeldt skulle – i bästa fall – leda tillbaka till ruta ett. Det Moderaterna beskrev som massarbetslöshet har nu blivit målet för nästa mandatperiod. De begär fyra år till för att inte ens komma tillbaks till den arbetslöshet då löftena om ”fler jobb” gavs.

Resultaten efter fyra år är nedslående för alla som drabbas. Sverige har en arbetslöshet på 9.1 procent. Välutbildade ungdomar får nu starta sitt vuxenliv utan jobb och framtidstro, mestadels kvinnor sägs upp från vård och skola, industriarbetare och tjänstemän får sin och familjens försörjning förstörd av massarbetslösheten. Sedan förra valet har antalet arbetslösa ökat med 100 000. Sedan förra valet har utanförskapet ökat med 70.000 människor. Ungdomsarbetslösheten närmar sig 30 procent – och är bland de högsta i Europa. Sedan förra valet har Sverige halkat efter – arbetslösheten har ökat snabbare i Sverige än i EU-snittet. Sedan förra valet har arbetslösheten bitit sig fast. Mer än 140 människor blivit långtidsarbetslösa varje dag – bara under det senaste året. Nu är var tredje arbetslös långtidsarbetslös. Nu ökar socialbidragen i mer än 90 procent av landets kommuner.

Enligt Reinfeldts eget uttalande från 2006 förtjänar ett sådant misslyckande inte förnyat förtroende.

Vi kan bryta den passiva jobbpolitiken från den borgerliga regeringen. Nu är det dags för en effektiv jobbpolitik. De rödgröna partierna har i Riksdagen föreslagit 100.000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser:

För det första. Fler jobb skapas av ett konkurrenskraftigt näringsliv. Därför ska vi investera i Sveriges konkurrenskraft. Skatterna måste medverka till ett bättre klimat för entreprenörskap. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften för de små och medelstora företagen. Att sänka kostnaderna för småföretag att anställa och växa är ett prioriterat område. Vi föreslår en riskkapitalfond på 5 miljarder och sänkt kostnad för ett litet företag med 2-3 anställda om cirka 50 000 kronor, så att det på kort sikt skapas ungefär 10.000 jobb.

För det andra. Vi investerar i snabbtåg, infrastruktur och de gröna jobben. Det stärker människors möjlighet att pendla till de jobb som växer fram, och bidrar därmed till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Investeringar i infrastruktur innebär också jobb här och nu för alla dem som planerar och bygger de nya vägarna och järnvägarna. Våra investeringar i infrastruktur och klimatomställning leder till ungefär 10.000 jobb på kort sikt – och fler jobb på längre sikt.

För det tredje. Unga och arbetslösa måste kunna flytta till de nya jobben. Därför investerar vi i nya bostäder. Trots bostadsbrist har bostadsbyggandet fallit kraftigt under den gångna mandatperioden. Det håller inte. Det skapar flaskhalsar på arbetsmarknaden. Vi utvidgar ROT och inför ett statligt investeringsstöd nya bostäder. Det skapar ungefär 10.000 jobb på kort sikt – och fler när fler kan flytta till de jobb som växer fram.

För det fjärde. Vi vill investera för att stärka kvaliteten i välfärden. Under det senaste året har mer än 25.000 anställda sagts upp i kommuner och landsting – och regeringen planerar för ytterligare uppsägningar direkt efter valet. Det är fel väg att gå. Sveriges kvinnor och män måste kunna lita på att barnomsorgen, äldreomsorgen och sjukvården fungerar bra – för att kunna gå till jobbet. Våra investeringar i skola, vård och omsorg ger ungefär 15.000 jobb direkt – och bättre möjligheter för alla Sveriges kvinnor och män att jobba mer.

För det femte. Vi kan inte vänta med att investera för att Sveriges unga ska hitta ett jobb.Ungdomsarbetslösheten närmar sig 30 procent – och är bland de högsta i Europa. Vi vill avskaffa regeringens Aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen. Unga människor som behöver utbildning eller praktik ska kunna få det från den första dagen i arbetslöshet. Att bara vänta i flera månader är meningslöst. Vi tar också bort hela arbetsgivaravgiften för de företag som anställer en arbetslös ung människa. Det ger ungefär 10.000 jobb i närtid.

För det sjätte. Vi vill investera i utbildning – för att företagen ska kunna växa med rätt kompetens. Svenskt Näringsliv rapporterar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas – eftersom företagen inte hittar rätt personal. Mitt i lågkonjunkturen råder arbetskraftsbrist. Det är inte rimligt. Vi vet att mer utbildade människor lättare hittar jobb, jobbar mer och tjänar bättre. Därför investerar vi i 44.000 utbildningsplatser – i högskolan, yrkeshögskolan, vuxenutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Det ger företagen bättre möjligheter att växa – och stärker människors möjligheter på arbetsmarknaden.

Dessa är de sex ben som vår rödgröna jobbpolitik står på: Sänkt skatt för entreprenörer, ny infrastruktur, fler bostäder, starkare välfärd, nya möjligheter för unga och kraftfulla investeringar i utbildning. Det är 100.000 platser i jobb och utbildning för att stärka Sveriges konkurrenskraft. I augusti/september återkommer vi med ytterligare jobbförslag i den rödgröna regeringsplattformen.

Moderaterna har istället valt att satsa på ett enda kort: I fyra års tid har de påstått att det så kallade jobbskatteavdraget – att pensionärer betalar högre skatt än löntagare – ska skapa jobb. Hur skulle det gå till? Det har inte fungerat. 100.000 fler har blivit arbetslösa under mandatperioden. Resultatet har blivit ökade klyftor. Den tiondel som tjänar bäst i Sverige har av den borgerliga regeringen fått mer av resursförstärkningarna än vad 60 procent av svenska folket har fått tillsammans.

Vi står inför ett avgörande vägval. I september står valet mellan fler jobb med en ny regering – eller fortsatt ökade klyftor med högerregeringen. I september står valet mellan en bred jobbpolitik som vilar på sex ben – och en politik som fortfarande bara bygger på idén att ökade klyftor ger jobb.

Mona Sahlin