Välfärd och jobb viktigare än Rut-avdrag

Publicerad av Martin Gelin, 9 mars, 2010

RUT-avdraget för hushållsnära tjänster har dominerat medieutrymmet den senaste veckan, men det är inte den valfråga som prioriteras av det svenska folket.

En ny Novus-mätning visar att ”svenska folket prioriterar vård, omsorg och skola framför avdrag för hushållsnära tjänster.”

Här finns resultatet från mätningen:

Vilken av följande frågor är den viktigaste inför höstens val?

 

Arbetslösheten 41% 

Ekonomin 11% 

Pensionerna 7 % 

Socialförsäkringarna 6 % 

Miljön 6 % 

Vården 5 % 

Skolan 5 % 

Integration 5 % 

Skatterna 3 % 

Äldreomsorg 2% 

Lag och ordning 2 % 

Barnomsorg 1 % 

Hushållsnära tjänster 1 % 

Annan 2 % 

Vet ej 4 % 

 

Novus har också undersökt hur väljarna helst skulle vilja använda den cirka 1 miljard som RUT kostar, till hushållsnära tjänster eller något annat.

 

Vilken av följande förslag anser du är mest angeläget att Sverige satsar 1 miljard på? 

 

Anställa fler i vården 28 % 

Anställa fler i skolan 22 % 

Anställa fler i äldreomsorgen 14 % 

Sänkta inkomstskatter 7 % 

Anställa fler i barnomsorgen 5 % 

Anställa fler inom polisen 4 % 

Avdrag för hushållsnära tjänster 2 % 

Annat 13 % 

Vet ej 5 %

 

Läs mer på Ett hjärta rött, Peter Högberg, S-Buzz

En rödgrön bostadspolitik

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 2 februari, 2010

En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Alla bostadsområden ska vara attraktiva boenden. Bostadspolitiken är därför en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och central för samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling.

Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan aldrig acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

En rödgrön bostadspolitik ska bidra till klimatomställningen. Nyproduktionen ska vara miljövänlig och fossilfri. Energieffektivisering ska ske och fossila bränslen samt uppvärmning med direktverkande el ska utfasas. Bostadspolitiken ska gynna nya miljötekniklösningar.

Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vi vill därför utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig teknik.

De allmännyttiga bostadsbolagen är ett av de viktigaste verktygen för att klara bostadsförsörjningen. Vi vill värna och utveckla allmännyttan för att bättre möta samhällets och de enskilda boendes och bostadssökandes krav.

Vi vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. Bostadspolitiken är därför också viktig för att aktivt bekämpa segregationen. Sverige behöver fler bostadsområden med blandade boende- och upplåtelseformer. Det är angeläget att kommunerna genom en aktiv bostadspolitik bidrar till ett varierat utbud på de lokala bostadsmarknaderna. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att bo i en bra bostad, vilket är ett viktigt välfärdspolitiskt mål, samtidigt som utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad främjas.

Vi vill skapa hållbara gröna bostadsområden. Boendemiljöerna måste förbättras och bostädernas energiförbrukning minska. Grönområden och närhet till rekreationsområden är viktigt inslag för att öka livs – och boendekvaliteten och skapa attraktiva bostadsområden. Möjligheterna att göra bra miljöval i sin vardag ska stimuleras.

Ladda hem överenskommelsen om bostadspolitiken här

Rödgrön överenskommelse i bostadspolitiken

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 1 februari, 2010

Välkomna till en pressträff med Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly! Allt material rörande uppgörelsen blir tillgängligt här på www.rodgron.se.

Tid: Tisdag 2 februari kl 11.00
Plats: Presscentret i kammarfoajén, Riksdagen

Presskontakt:

Anna Helsén, presschef i Mona Sahlins stab, 070-698 48 58
Anders Wallner, pressekreterare hos Maria Wetterstrand, 070-215 43 32
Kristoffer Housset pressekreterare hos Lars Ohly 076-145 42 02

Reinfeldt misstolkar medvetet vårt förslag till ny sjukförsäkring

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 27 januari, 2010

Vårt förslag innebär självklart inte att människor under 58 år med stadigvarande helt nedsatt arbetsförmåga kommer att få sänkt ersättning. Det finns således ingen anledning till oro. Regeringen har raserat sjukförsäkringen. Deras sätt att hantera detta problem är att feltolka våra förslag.

Utgångspunkten i vårt förslag är att vi aldrig kommer att lämna någon människa i sticket! Det är också anledningen till att vi har föreslagit en åldersgräns för när en person tidigast kan erbjudas förtida pension. Vi vill inte ge upp om en enda människa innan dess att alla möjligheter är uttömda. Alla har rätt till rimliga livsvillkor, att bidra i samhället och ha en egen försörjning.
Vi har i vår överenskommelse koncentrerat oss på de förändringar vi vill göra i förhållande till dagens bristfälliga regler.

Vi kommer inte att genomföra några förändringar för den grupp svårt sjuka personer som har stadigvarande helt nedsatt arbetsförmåga. Alltså, permanent sjukersättning eller motsvarande vill vi behålla för denna begränsade grupp och den som idag har beviljad sjukersättning ska inte vara orolig för att få försämrade villkor. Däremot finns alldeles för många unga människor med funktionsnedsättning som inte har fått möjlighet att bidra och delta i arbetslivet på sina villkor. Detta vill vi ändra på bland annat genom ökad flexibilitet i sjukförsäkringen.

Till skillnad från regeringen kommer vi inte att rycka undan försörjningen för människor i utsatta situationer. Vi kommer att utreda alla konsekvenser av våra förslag till ändringar innan de genomförs. Det hade varit på sin plats om regeringen hade hanterat de nu genomförda förslagen på det sättet. Regeringen var till och med förvarnad om konsekvenserna men struntade i varningssignalerna.

Veronica Palm (S)
Gunvor G Ericson (MP)
Emil Broberg (V

Läs även vår replik i DN.

En ny sjukförsäkring

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 19 januari, 2010

Publicerad på DN-debatt den 19/1 2010

Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Den senaste månadens debatt om regeringens kraftiga försämringar av sjukförsäkringen visar att den borgerliga politiken fördjupar utanförskapet. Regeringen kastar ut tiotusentals svenska medborgare ur sjukförsäkringen in i försäkringslöshet.

För snart fyra år sedan vann de borgerliga partierna valet på att utlova fler jobb och färre i utanförskap. När vi nu kan utvärdera resultatet av mandatperioden är det dessvärre nedslående. På bara ett år har antalet arbetslösa ökat med fler än 100 000 personer. Utbetalningarna av socialbidrag beräknas öka med 50 procent mellan 2006 och 2011. Vår rödgröna politik för fler jobb står mot den borgerliga politiken för ökade klyftor.

Människor som drabbas av regeringens nya regler i sjukförsäkringen lever kvar i en oviss situation och far mycket illa. Tusentals personer kommer att utförsäkras under 2010 och helt förlora sin ersättning. Enbart ett fåtal berörs av regeringens sent gjorda ändringar. I stället ser vi fortsatt hur människor som är sjuka och har en anställning men ännu inte kan gå upp till full tid, riskerar att tvingas säga upp sig för att gå till heltidsarbetslöshet.

Våra tre partier har nu enats om hur vi vill utforma sjukförsäkringen om vi får väljarnas förtroende efter nästa val. Alla människor ska ha möjlighet att arbeta och försörja sig själva. Det är grunden när vi nu tar strid för en förutsägbar och modern sjukförsäkring.

Vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete. Vi har därför utvecklat och omprövat vår politik för att få fler sjuka människor tillbaka i arbete och till en fungerande livssituation.

Vi vill se en generell sjukförsäkring som omfattar alla, ersätter inkomstbortfall och finansieras solidariskt. Vi är överens om att sjukförsäkringen på sikt ska omfatta fler än i dag och att taket höjs till tio basbelopp. Vi anser att ersättningen i sjukförsäkringen ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.

Sjukförsäkringen måste utgå från varje enskild individs unika situation och behov. Människor ska självklart kunna nekas sjukpenning, men bara om deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt. Vi vill stärka individens rättigheter och införa en individuellt utformad handlingsplan med de aktiva insatser som behövs. Vårt förslag innebär att krav på individen att vara aktiv alltid ska åtföljas av motsvarande rätt till aktiva individanpassade insatser.

Vinner vi valet kommer vi direkt att avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar. De som utförsäkrats av regeringens regeländringar och som behöver det ska återförsäkras. Det betyder inte att människor lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst. En individuell prövning ska göras successivt i samarbete med individen och behandlande läkare.

Vi vill ha avstämningspunkter med tydliggöranden om när individen ska ha rätt att få aktiva insatser under hela sjukskrivningen, inte tidsgränser som gör att man kastas ut i försäkringslöshet. Vår nya sjukförsäkring innehåller bland annat följande delar:

• En individuell bedömning av den sjukskrivne ska göras av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Det ska under hela sjukskrivningsperioden finnas möjlighet att sjukskrivas på deltid i den omfattning som passar den enskilde individens situation.

• Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade. Vi vill se över krav och incitament riktade mot Försäkringskassan och ansvariga myndigheter för att den enskilda ska få de insatser de har rätt till.

• Vi vill redan under 2011 avskaffa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna till att återgå i arbete. Olika alternativ ska finnas. Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter. Arbetsförmågan ska då prövas bredare än hos den befintliga arbetsgivaren mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet som är ändamålsenlig.

• Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid.

• Vi vill ge en rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning. Vi vill inrätta MOA-kontor – Människor och Arbete – och samla Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på lokal nivå. Människor ska ha en dörr in.

• För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas och finansieras ska utredas och preciseras efter valet. Den som efter individuella rehabiliteringsinsatser inte kommer tillbaka i för individen lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden ska på sikt kunna erbjudas olika möjligheter på en utvidgad arbetsmarknad.

• Förtida pension ska bara kunna vara ett alternativ för den som är över 58 år först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.

• Där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd, till exempel vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.

• Vi vill erbjuda de människor som utförsäkrats och lämnats i sticket av regeringen en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsförmedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.

Vi vill vara tydliga med att flera av de förändringar vi skissar ovan inte kommer att vara möjliga att genomföra direkt efter valet. Vi tänker inte som den nuvarande regeringen hasta igenom ett nytt system. Vi vill därför se en bred utredning, där riksdagens partier och parterna på arbetsmarknaden ingår, som tar fram förslag till stabila regler.

Efter valet 2010 är det hög tid att skapa ett nytt trygghetssystem som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet under den tid som rehabiliteringsarbetet tar. Ett samhälle kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka och utsatta. Sverige sköter sig dåligt i dagsläget. Det är dags för en ny sjukförsäkring och en ny regering.

Läs uppgörelsen här.

Mona Sahlin
partiledare Socialdemokraterna

Peter Eriksson
språkrör Miljöpartiet

Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet

Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet

Hög tid för en ny sjukförsäkring – en överenskommelse mellan S, V och MP

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 19 januari, 2010

Det rödgröna samarbetet tar sin utgångspunkt i en positiv människosyn. Alla människor vill och kan vara med och bidra i samhället. Alla vill ha möjlighet att försörja sig själva. Det är grunden när vi nu påbörjar arbetet med att skapa en förutsägbar och modern sjukförsäkring. Låt oss från början vara tydliga; vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många sjuka och personer med funktionsnedsättning lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete.

Alla människor ska ha rätt till vård och rehabilitering för att kunna leva ett bättre liv. Alla ska ha möjlighet att arbeta efter egen förmåga – varje arbetad timme behövs. Många kan återvända till arbetslivet om de får rätt stöd och om arbetsvillkoren utformas utifrån människors olika förutsättningar. Alla ska ha rätt till rehabilitering och habilitering även om man inte direkt eller någonsin kan återvända till den reguljära arbetsmarknaden. Även för denna grupp krävs stärkta insatser och rehabilitering. Alla har samma människovärde.

Nedan finner ni vår överenskommelse rörande sjukförsäkringen.

Ladda hem den här.

Förslaget innebär i korthet:

En individuell bedömning av den sjukskrivne görs av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs, samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade.

Under 2011 vill vi slopa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna att återgå i arbete med olika alternativ. Arbetsförmågan ska prövas mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet.

Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid. Rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning ska finnas för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning.

Vi föreslår att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa samlas i en och samma organisation på lokal nivå i sk MOA-kontor – Människor och Arbete. För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas ska utredas.

Förtida pension ska bara kunna erbjudas till den som är över 58 år när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.

Om det är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning och där återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.

Människor som utförsäkrats av regeringen ska erbjudas en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsfömedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.

Det blir en kall jul för många barn – granskningsgruppens femte rapport

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 22 december, 2009

Sverige har blivit ett hårdare land. Klyftorna mellan folk har blivit djupare. De rikaste har blivit rikare, de fattiga fler.

Den borgerliga alliansen lovade inför valet att fler skulle få arbete. Färre skulle hamna i utanförskap. Utgångspunkten var att Sverige hade för generösa bidragssystem som inte uppmuntrade till arbete och egen försörjning. Genom omfattande skattesänkningar, mest för dem som tjänar mest, och försämrade ersättningssystemen för dem som är arbetslösa eller sjukskrivna, skulle fler komma i arbete.

Men några nya jobb har det inte blivit, tvärtom. Antalet arbetslösa är fler och utanförskapet har – enligt det sätt moderaterna räknade i valrörelsen – ökat med 70 000 personer. Och de förändrade trygghetssystemen har bidragit till att slå undan benen på grupper i samhället som tidigare alltid har klarat sig själva. De rikaste har blivit rikare medan de fattiga har blivit fler. Den tiondel som tjänar bäst har ensamma fått nästan lika mycket i skattesänkningar och inkomstförstärkningar som 60 procent av svenska folket har fått tillsammans. Arbetslösheten i Sverige ökar mer än i de flesta andra länder och Sverige halkar efter. Mer om detta finns i vår rapport ”Högerpolitiken klyver Sverige, augusti 2009.

I denna rapport inför julen 2009, vänder vi blicken mot hur det går för de sämst ställda, och alldeles särskilt barnen. Julen är barnens högtid framför alla andra, och det är en tid då vi uppmanas tänka inte bara på oss själva, utan på varandra. Och alldeles särskilt dem som har det svårt.

Vi lever i ett av världens rikaste länder och borde ha råd med ett välfärdssystem av världsklass. Ändå väljer regeringen frivilligt att montera ner dessa. Vi visar i denna rapport att det lett till att andelen barn som växer upp i familjer som lever under fattigdomsstrecket nu förmodligen är den högsta någonsin i modern tid.

2010 rör det sig om vart sjunde barn, d v s i genomsnitt 4 barn i skolklass på 28 elever. Totalt sett är det över 200 000 barn som befinner sig i den situationen. Alla svårast är det för barn med en ensamstående förälder. I den gruppen är det nästan vart fjärde barn som lever i fattigdom.

Sedan början av 2000-talet så har barnfattigdomen fördubblats. Under denna mandatperiod ökar barnfattigdomen som andel av samtliga barn med nästan 45 procent. Barnfattigdomen i gruppen barn till ensamstående ökar med över 40 procent.

Vi visar också att inkomsttagare som tidigare har klarat sig själva nu tvingas söka socialhjälp. Socialbidragen ökar lavinartat, särskilt bland ensamstående kvinnor med barn.

Det blir en kall jul för många barn.

Stockholm 22 december 2009

Morgan Johansson (s) Marie Engström (v)) Magnus Johansson (mp)
Maryam Yazdanfar (s) Peter Pedersen (v) Karin Svensson Smith (mp)

Vi begär vilandeförklaring av Laval-propositionen

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 9 december, 2009

Det rödgröna samarbetet för framtiden menar att regeringen går längre än vad Laval-domen kräver och att lagförslaget begränsar de fri- och rättigheter som finns angivna i Regeringsformen. Enligt förslaget får fackliga stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare som utstationerat arbetstagare i Sverige endast vidtas under strikt angivna förutsättningar. Det försvårar för de fackliga organisationerna att teckna kollektivavtal med utländska företag.

– Det är en historisk försämring av arbetstagarnas villkor. Utan kollektivavtal blir det i praktiken omöjligt att kontrollera löner och villkor. Regeringen öppnar för illojal konkurrens, dumpade löner och arbetsvillkor, säger Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly.

– Möjligheten att kunna vidta stridsåtgärder är en förutsättning för att facket ska kunna driva arbetstagarnas rättigheter och få till stånd kollektivavtal. Regeringen begränsar nu denna rätt, säger Ulf Holm, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen.

– Om de rödgröna vinner valet kommer vi att tillsätta en ny utredning. Vi vill bland annat involvera arbetsmarknadens parter tydligare i utredningsarbetet och finna en långsiktig lösning som stärker den svenska kollektivavtalsmodellen, säger Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen.

De rödgröna stödjer sin vilandeförklaring på Regeringsformen 2 kap 12 § och EKMR (Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) som ger ett skydd för föreningsfriheten. EKMR har fått en utvidgad tolkning genom nyligen avkunnade domar i Europadomstolen. Domarna innebär att även konflikträtten och rätten att teckna kollektivavtal ingår i föreningsfriheten. Då EKMR från den 1 december 2009 är en del av EU:s fördrag, menar de rödgröna att lagförslag som inskränker konflikträtt och rätt att teckna kollektivavtal omfattas av reglerna om vilandeförklaring.

Om minst tio ledamöter begär en vilandeförklaring ska Konstitutionsutskottet (KU) pröva om propositionen påverkar föreningsfriheten. Om KU finner att så är fallet, förs propositionen åter till kammaren för beslut. Då kan den vilandeförklaras i ett år, avslås eller antas med 5/6-dels majoritet av de röstande.

Mer riskkapital till miljöteknik och miljörelaterat näringsliv

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 30 november, 2009

Vår rödgröna politik syftar till att skapa frihet för människor att forma sina egna liv. Tillsammans vill vi bygga ett starkt välfärdssamhälle. Tillsammans vill vi vara världsledande i omställningen för ett hållbart klimat. En aktiv klimat- och jobbpolitik går hand i hand med varandra. Vår politik bygger på att lösa både klimatkrisen och jobbkrisen – genom aktiva investeringar i jobb, utbildning och utveckling. Tillsammans kan vi nå målet: Arbete åt alla – full sysselsättning. 

Under det senaste året har mer än 100.000 jobb försvunnit i Sverige. Utanförskapet har ökat med 70.000 människor sedan riksdagsvalet. Och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Under samma period har vi presenterat flera rödgröna förslag för fler jobb. I höstens budget gick vi, exempelvis, samman om ett fempunktsprogram för jobb, utbildning och praktik till unga – med investeringar i komvux, lärlingsplatser, Yrkeshögskolan, praktikplatser och traineeprogram. Nu går vi vidare. 

Nyföretagande utvecklas idag mycket svagt i Sverige. Läget är allvarligt för miljötekniksektorn som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Större företag växer ofta genom förvärv av andra företag – medan små företag oftare växer av egen kraft. Om vi ska klara att skapa nya jobb som bidrar till den omställning av vår produktion som klimathotet kräver måste tillgången till investeringskapital i miljömässigt hållbara företag stärkas.

Företagens möjligheter att få tillgång till kapital har försämrats. Det är mycket svårt för små tillväxtföretag att få kapital. Riskkapitalbolagens investeringar i svenska små och medelstora tillväxtbolag har minskat dramatiskt det senaste året. Under det första halvåret i år minskade investeringarna i små och medelstora tillväxtbolag med två tredjedelar i förhållande till föregående år. Av dessa investeringar gick en femtedel till investeringar i nya bolag – övriga investeringar innebar uppföljningar inom portföljbolag.

Det senaste halvåret har också svenska banker minskat sin utlåning till företag. Många företag uppger att de därför inte får del av den finansiering de behöver. I synnerhet verkar små företag ha drabbats av bankernas minskade utlåning. Särskilt nya företag har svårigheter att få lån av banksystemet.

Det här drabbar hela innovationssystemet. På sikt hotar detta Sveriges position som ett högproduktivt och tillväxtorienterat land Vi vill att Sverige ska konkurrera med kunskap, innovation och kreativitet – inte med låga löner. Vi vill stärka marknaden för nya miljövänliga och energieffektiva alternativ. Den offentliga sektorn ska genom sin upphandling efterfråga de produkter som är mest miljövänliga och energieffektiva. EU-reglerna och lagen om offentlig upphandling behöver ses över i detta syfte. För att stärka förutsättningarna för ett växande entreprenörskap som skapar jobb och utveckling vill vi också stärka tillgången på riskkapital.

Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny fond för kapitalförsörjning till framför allt miljötekniksektorn.

 
Riskkapitalfondens inriktning
Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag med god miljöprofil som kan bidra i omställningen till en hållbar utveckling. Fonden ska agera marknadskompletterande och särskilt stärka tillgången på kapital i de tidigare faserna för företag. Insatser som stärker det svenska näringslivets miljöomställning och långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras.

Fonden ska administreras och styras av Innovationsbron tillsammans med andra befintliga offentliga riskkapitalaktörer. Ett nära samarbete ska initieras med befintliga företagskluster och inkubatorer vid svenska högskolor och universitet. Fonden har som målsättning att avsluta enskilda engagemang när företaget nått en mognad som möjliggör privat finansiering. 

Fonden har ett marknadskompletterande uppdrag och ska särskilt främja företag och företagande inom miljöteknikbranschen, den kunskapsintensiva tjänstesektorn samt inom högteknologisk industri
Miljöteknik
Miljöteknik är en växande framtidssektor. Sverige ska ligga i världsfronten när det gäller att ta fram ny och innovativ miljöteknik och energiteknik. Redan idag ligger Sverige långt framme när det gäller utveckling av bland annat solceller, vågkraft och nya former av vindkraftverk. Det internationella behovet av miljöteknik för att minska energianvändning och skadliga utsläpp kommer att öka kraftigt framöver. De länder som ligger främst i utvecklingen kommer då att kunna utveckla sin industri och få stora exportframgångar.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000 – 2 000

 Kunskapsintensiva tjänstesektorn
Många av framtidens jobb kommer att växa fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den omfattar områden såsom tekniska tjänster och utveckling, utbildning och tillämpad forskning. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn har vuxit och har goda möjligheter att fortsätta växa. Inom denna sektor är de flesta företag små – och färre än tio procent har fler än tio anställda. Sverige ligger redan idag i framkant inom t.ex. life science – medicinsk farmaceutisk forskning – samt teknisk forskning och utveckling inom telekommunikation och informationsteknik.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000  – 2 000

Högteknologisk industri
Industrin är viktig för Sverige. Trots att andelen som jobbar inom den tillverkande industrin kontinuerligt har minskat så kvarstår dess ekonomiska betydelse för tillväxt och välstånd. Många av de jobb som växer fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn är starkt sammankopplad med utvecklingen inom industrin. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma insatser för energieffektivisering och miljöanpassning av industriproduktionen samt entreprenörskap inom industriell design och produktutveckling.

Mål: investera cirka en miljard kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 500 – 1 000

I ett rödgrönt Sverige är ingen försäkringslös

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 6 november, 2009

I en gemensam motion avslår i dag Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet regeringens förslag för att hantera de sjuka människor som nu kastas ut ur sjukförsäkringen. Trots massivkritik från remissinstanserna har regeringen genomfört en historisk försämring av välfärden och av sjukförsäkringen.

I stället vill vi rödgröna ha en sjukförsäkring som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och som ger ekonomisk trygghet under den tid rehabiliteringsarbetet tar. Vi ser nu att Sverige blir ett land där sjuka människor kastas ut ur försäkringen och där försäkringslösheten breder ut sig.

- Den som kan arbeta ska också ges möjlighet till det. Det är en avgörande del i välfärden. Försäkringen ska värna allas rätt till arbete men också ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, säger Veronica Palm (S).

- Vem som helst av oss kan bli sjuk eller arbetslös, ovissheten är stor när regeringen hanterar försäkringssystemet som en försöksverksstad där man försöker åtgärda de värsta problemen efter hand. Det skapar onödig oro och försämrad rehabilitering. Det är människor och familjer som drabbas, säger Gunvor G Ericson (MP).

- Regeringen har i grunden förändrat och försämrat sjukförsäkringen. Det har skett i snabb takt och utan att lyssna på de personer som drabbas, arbetsmarknadens parter eller ens de egna myndigheterna, säger LiseLotte Olsson (V).

Läs och ta del av motionen här.