Ökad konkurrenskraft – istället för sänkta löner
Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 21 juni, 2010
Tio rödgröna punkter för ökad konkurrenskraft:
Investera i lärlingsutbildningar med bra villkor för både unga och äldre
Istället för att skära bort miljarder från kommunerna (som finansierar skolan)
Vårt mål är att hälften av varje årskull ska ha påbörjat eftergymnasiala studier innan de fyller 25 år – vi vill investera i över 40 000 fler utbildnings- och praktikplatser
Istället för att skära ner på Komvux, halvera antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser och stoppa utbyggnaden av högskolan
Satsa på ökad kvalitet i högskolan med fler lärarledda timmar
Istället för att genomföra hemmasnickrade förslag som inte är förankrade i högskolesektorn.
Skapa ett dynamiskt entreprenörskap med en ny riskkapitalfond, stöd till forskning och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare
Istället för att höja arbetsgivaravgiften för småföretagare och missade möjligheter till investeringar i grön teknik.
Investera i ökad jämställdhet, med t.ex. heltidssatsning i kommunerna och satsning på barnomsorg på obekväm arbetstid.
Istället för vårdnadsbidrag som håller kvinnor borta från arbetsmarknaden.
Satsa på en stark a-kassa med sänkt kostnad för medlemskap till 80 kronor i månaden för alla.
Istället för att tränga undan närmare en halv miljon löntagare från a-kassan och införa en straffskatt på låginkomsttagare där hotellstäderskan ska betala fyra gånger mer än läkaren i avgift till a-kassan.
Investera i en snabb utbyggnad av förnybar energi här och nu
Istället för dyr och osäker kärnkraft i framtiden
Investera med moderna och hållbara transporter
Istället för att avstå från investeringar i järnvägar som ökar näringslivets konkurrenskraft.
Investera i ökat samarbete mellan stat och näringsliv
Istället för att avskaffa branschprogram.
Nytt program från 2011 ”Konkurrenskraft Sverige”: med bland annat ett starkare export- och investeringsfrämjande med fler regionala exportrådgivare och ökad främjandeverksamhet i nya växande ekonomier
Istället för att skära ner på marknadsföringen av Sverige
`
MONA SAHLIN
MARIA WETTERSTRAND
PETER ERIKSSON
LARS OHLY
Rapport: Fyra år med ökade klyftor
Publicerad av Martin Gelin, 4 maj, 2010
Regeringen har nu lagt sin sista budget för den här mandatperioden. Efter många nedslående delrapporter är det dags för regeringen Reinfeldt att göra bokslut. Resultatet är dystert, även för de som delar regeringen Reinfeldts ambitioner.
Antalet arbetslösa har ökat med 100 000 personer och utanförskapet, som Reinfeldt tidigare gärna pratade om, har ökat med 70 000 personer. Regeringen har satsat allt på ett kort – jobbskatteavdraget. Att pensionärer ska betala högre skatt har inte skapat några jobb alls.
Den globala finanskrisen drog in över Sverige i en tid då över 500 000 människor hade lämnat arbetslöshetsförsäkringen som ett direkt resultat av regeringens förändringar av a-kassan. I en tid av oro på arbetsmarknaden behövs ambitiösa satsningar på aktiv arbetsmarknadsutbildning. Istället satsar regeringen på passiva garantier – så många som fyra av fem får inget aktivt stöd alls.
Regeringen har missat att investera i grön omställning. På miljöområdet, där framtidens jobb finns, har regeringen dragit ned ambitionsnivån och skrinlagt den gröna omställningen. Sveriges anseende som framstegsorienterad miljönation skadades dessutom under Sveriges ordförandeskap i EU och under Köpenhamnsmötet.
Klyftorna har fortsatt öka samtidigt som regeringen sänker skatten för dem som tjänar mest. Den rikaste procenten av befolkningen har fått lika mycket som 25 procent av svenska folket tillsammans. Regeringen har också gynnat männen – de har fått 30 procent mer än kvinnorna i landet.
Läs rapporten: Fyra år med ökade klyftor.
I dag åker de borgerliga partiledarna och regeringen ut på en tågturné. Läs rapporterna om fyra av platserna som besöks:
Det rödgröna samarbetet: tisdag den 27 april, klockan 11.05
Publicerad av Martin Gelin, 27 april, 2010
Medan Alliansen har varit upptagna med att försöka dra ner valdebatten till sandlådenivå har de rödgröna i dag haft fullt upp med att diskutera de viktiga utmaningar som Sverige står inför just nu.
När de rödgröna partiledarna och språkrören samlades på Monas riksdagsrum för sitt regelbundna tisdagsmöte var det fullt av press, som bjudits in för att ställa frågor om vår gemensamma överenskommelse om stora satsningar på välfärd i kommuner och landsting.
- Vi rödgröna vill att barnen ska få fler lärare, fler händer i vård och omsorg, alla – oavsett vad de tjänar – ska ha rätt till anständig vård och omsorg. Därför prioriteriar vi insatser i kommun och landsting framför att sänka skatterna för de som redan har. Det här valet kommer att göra skillnad – jobb och rättvisa, eller växande klyftor, sade Mona Sahlin.
Bredvid Mona Sahlins Bruce Springsteen-affisch stod Maria Wetterstrand, som precis avslutat en intervju med SVT, och konstaterade att hon var glad att alla de här människorna inte behövde trängas i hennes kontorsrum.
Lars Ohly pratade om planerna inför 1:a maj, där Vänsterpartiet kommer att fokusera på att bekämpa fattigdomen i Sverige, framför allt bland ensamstående föräldrar.
När pressen hade gått berättade Mona, Maria, Peter och Lasse direkt för er om välfärdssatsningarna:
Tolv miljarder till välfärden i kommuner och landsting
Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 27 april, 2010
Sverige behöver en ny färdriktning. Vi rödgröna vill investera i en utveckling som bygger både samhället och individen friare. För det behöver vi starka offentliga finanser. Vår prioritering är glasklar: Välfärden måste sättas före nya stora skattesänkningar.
Vi vill se ett jämlikare Sverige. Välfärden ska förbättras och kvaliteten i vård, skola och omsorg måste höjas. I vår gemensamma rödgröna budgetmotion som presenteras i början av maj kommer vi att över en period om två år tillföra välfärden i kommuner och landsting sammanlagt 12 miljarder kronor mer än regeringen. Barnens skola, omsorgen och sjukvården är avgörande för vår framtida utveckling och varje individs förutsättningar.
Regeringens hantering av frågan om statsbidraget till kommunerna har allvarligt försämrat möjligheterna att planera personalförsörjningen. De som arbetar i skolan, sjukvården och omsorgen är värda en bättre behandling. Vi ger nu långsiktiga och stabila besked.
De senaste fyra årens borgerliga ekonomiska politik har byggt på idén att ökade klyftor skapar jobb. Det är denna idé som är förklaringen till att regeringen medvetet avvecklat stora delar av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, prioriterat bort investeringar i välfärden och kraftigt ökat avgifterna till a-kassan.
Effekten av regeringens politik är att den procentenhet som tjänar mest fått lika mycket som 25 procent av svenska folket. Kvinnor har fått mindre än männen av regeringens skattesänkningar. Men ökade klyftor ger inte jobb. Fakta är att antalet jobb – mätt som sysselsättningsgrad – har blivit 100000 färre, enligt Finansdepartementet.
Vår gemensamma syn är att skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. Med höga ambitioner för välfärden kommer de med goda inkomster att behöva bidra mer.
Vi rödgröna lämnade över ett stort överskott om 70 miljarder kronor 2006. Efter flera år med Fredrik Reinfeldts ofinansierade skattesänkningar har Sverige nu ett underskott om 70 miljarder kronor. Sverige måste tillbaka till starka offentliga finanser.
25 000 välfärdsarbetare har försvunnit från den gemensamma välfärden. Enligt regeringens egen prognos fortsätter uppsägningarna i välfärden i år. Trots stora behov i välfärden valde den borgerliga regeringen att inte tillföra en enda krona till välfärden i kommuner och landsting i sin budgetmotion. Det är tydligt att de borgerliga partierna prioriterar sänkta skatter för de med goda inkomster framför investeringar i välfärden.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ser stora behov i välfärden under de kommande åren. Vi har som mål att kvaliteten i den offentliga sektorn ska förbättras, särskilt inom sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Det ska bland annat ske genom ökad personaltäthet, satsningar på fortbildning och kompetensutveckling.
Vi ska kontinuerligt se över statsbidragens storlek för att under nästa mandatperiod se till att ha värdesäkrat statsbidragen.
Att investera i välfärden är av-görande för att öka jämställd- heten i Sverige. Kvinnorna är ofta de första som känner av konsekvenserna av regeringens politik. För att kunna jobba är många kvinnor beroende av att barnomsorgen fungerar, att äldreomsorgen går att lita på och att sjukvården levererar det den ska. När välfärden inte fungerar måste hushållen lösa mer själva och det innebär oftast att kvinnorna får dra ett tyngre lass.
En bättre statligt finansierad trygghet vid sjukdom och arbetslöshet räddar många från att behöva använda kommunernas socialbidrag. Då blir det också mer resurser till att istället utveckla välfärden.
I vårbudgeten tar vi ett första steg för att möta de utmaningar vi ser framför oss i skola, vård och omsorg. Vi föreslår att kommunernas resurser stärks med nio miljarder kronor mer än i regeringens budget i breda satsningar över en tvåårsperiod. Därutöver föreslår vi över tre miljarder i riktade satsningar över en tvåårsperiod. Vi gör särskilda satsningar på skolan och sjukvården. Det betyder att kommunsektorn tillförs över 12 miljarder kronor i förstärkningar av oss rödgröna sammantaget under år 2011 och 2012. Det kommer att stärka välfärdens kvalitet i Sverige. Det gynnar alla.
Totalt beräknas vår välfärdssatsning medverka till 10000–15000 fler jobb i välfärden i kommuner och landsting. Med våra satsningar, exempelvis på generationsväxling i äldreomsorgen och traineeprogram i välfärden, stärker vi kvaliteten i välfärden genom kompetenshöjning hos personalen samtidigt som vi ger unga en väg in i arbetslivet. Vår satsning på välfärden möjliggör en tryggare vård och omsorg för äldre, mindre barngrupper i barnomsorgen och fler utbildade lärare kring barnen i skolan.
Valet 2010 är ett vägval för Sveriges kvinnor och män. Det handlar om vilken färdriktning vi ska ta tillsammans. Då ställs vår rödgröna politik för fler jobb och en starkare välfärd mot Moderaternas politik med stora skattesänkningar och ökade klyftor.
Mona Sahlin, partiordförande för Socialdemokraterna
Peter Eriksson, språkrör Miljöpartiet de gröna
Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet de gröna
Lars Ohly, partiledare Vänsterpariet
Artikeln även publicerad i SVD Brännpunkt.
Rödgrönt samarbete för ett grönare Eskilstuna
Publicerad av Martin Gelin, 13 april, 2010
Eila Clarstedt (V), Jimmy Jansson (S) och Magnus Johansson ( MP ) presenterar det rödgröna samarbetet vid en pressträff på Munktell Sience Park i Eskilstuna.
Foto: Fredrik Hjerling
I dag presenterades ytterligare ett rödgrönt samarbete på kommunal nivå, när Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade pressträff i Eskilstuna för att prata om sitt nya samarbete.
- Eskilstuna ska bli en omtalad föregångare när det gäller att ställa om till ett ekologiskt samhälle. Tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kan vi förnya och ta ansvar för Eskilstuna, sade Magnus Johansson, Miljöpartiet.
- Vi söker nu vi väljarnas stöd för ett rödgrönt samarbete. Jag är övertygad om att Eskilstuna nu tar nästa kliv i sin utveckling. Vi ska skapa en grön och rättvis kommun, sa Jimmy Jansson, Socialdemokraterna.
Läs mer hos Fredrik Pettersson, Eskilstuna-Kuriren, Ann-Sofie Wågström.
Se fler rödgröna bilder på vår Flickr-sida.
En rödgrön bostadspolitik
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 2 februari, 2010
En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Alla bostadsområden ska vara attraktiva boenden. Bostadspolitiken är därför en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och central för samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling.
Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan aldrig acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.
En rödgrön bostadspolitik ska bidra till klimatomställningen. Nyproduktionen ska vara miljövänlig och fossilfri. Energieffektivisering ska ske och fossila bränslen samt uppvärmning med direktverkande el ska utfasas. Bostadspolitiken ska gynna nya miljötekniklösningar.
Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vi vill därför utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig teknik.
De allmännyttiga bostadsbolagen är ett av de viktigaste verktygen för att klara bostadsförsörjningen. Vi vill värna och utveckla allmännyttan för att bättre möta samhällets och de enskilda boendes och bostadssökandes krav.
Vi vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. Bostadspolitiken är därför också viktig för att aktivt bekämpa segregationen. Sverige behöver fler bostadsområden med blandade boende- och upplåtelseformer. Det är angeläget att kommunerna genom en aktiv bostadspolitik bidrar till ett varierat utbud på de lokala bostadsmarknaderna. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att bo i en bra bostad, vilket är ett viktigt välfärdspolitiskt mål, samtidigt som utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad främjas.
Vi vill skapa hållbara gröna bostadsområden. Boendemiljöerna måste förbättras och bostädernas energiförbrukning minska. Grönområden och närhet till rekreationsområden är viktigt inslag för att öka livs – och boendekvaliteten och skapa attraktiva bostadsområden. Möjligheterna att göra bra miljöval i sin vardag ska stimuleras.
Ladda hem överenskommelsen om bostadspolitiken här
Ska skattesänkningar betalas med sänkta löner?
Publicerad av Lars Ohly, 23 oktober, 2009
Förra året strejkade Vårdförbundet för bättre löner. Förbundets universitetsutbildade medlemmar är uppenbart felavlönade. Det är ett resultat av en ojämställd lönebildning och att kvinnors arbete värderas lägre än mäns.
Under strejken var jag ute och träffade mängder av sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor och slogs av den beslutsamhet och kämpaglöd som präglade de strejkande. Tyvärr verkar det redan vara dags att ta fajten igen. På DN Debatt blåser representanter för Sveriges kommuner och landstings ledning till strid. De överväger att riva upp löneavtalet inom vården och minska löneökningarna de närmaste åren. Det är en krigsförklaring mot alla oss som vill ha rättvisa och jämställda löner.
Resursbristen i landsting och kommuner beror inte på sjuksköterskors eller andra offentliganställdas löner, utan på att högerregeringen sänker skatten för de rika istället för att satsa på välfärden. Den moderatledda regeringen har konsekvent gynnat män och missgynnat kvinnor och ökat skillnaderna i nettoinkomst mellan kvinnor och män med över tusen kronor i månaden. Genom att inte tillföra tillräckligt med pengar till kommuner och landsting riskerar löneskillnaderna att öka ytterligare.
I Reinfeldts Sverige fortsätter diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden. En rödgrön majoritet efter nästa val måste stå för en mer modern syn på jämställdhet. Det är dags för rättvisa löner för kvinnorna inom offentlig sektor och Vårdförbundets medlemmar.
Lars Ohly
Bättre och billigare
Publicerad av Lars Ohly, 24 september, 2009
Onsdagen tillbringade jag bland annat på äldreboendet Borgmästaregården i Norrköping. Personalen bjöd på fika och rundvandring på de olika avdelningarna.
Borgmästaregården var det första äldreboendet som privatiserades i Norrköping i början av 90-talet. De senaste åren har Borgmästaregården drivits av Attendo Care, men när verksamheten skulle upphandlas i år var det ingen privat aktör som klarade kommunens höga krav. Borgmästaregården återkommunaliserades.
Efter att privata ägare tagit ut vinster under ett antal år är nu äldreboendet åter en del av vårt gemensamma ägande. Eventuella vinster tillfaller därför skattebetalarna i fortsättningen.
Ett av de nya kraven som hade införts var att de anställda skulle erbjudas möjligheten att arbeta heltid, vilket varit långt ifrån en självklarhet i denna kvinnodominerade låglönebranch. Attendo tyckte inte att det fanns tillräckligt med pengar att tjäna när de var tvungna att leva upp till de höga kvalitetskrav som kommunen ställde. Därför återkommunaliserades Borgmästaregården och personalen fick rätt till heltid. Detta är vänsterpolitik i praktiken. I Norrköping styr s, v och mp och vänsterpartiet har bland annat ansvar för äldreomsorgen.
I samtalet med personalen på gården framfördes både ris och ros mot de tidigare ägarna. Personalen verkar ofta uppleva att en privat arbetsgivare har korta beslutsvägar och att de faktiskt har ett större inflytande över sitt arbete än vad de har med en kommunal arbetsgivare. Det är en kritik som vi som är anhängare av en stor gemensam sektor måste ta till oss. Kommunala och landstingsdrivna verksamheter måste bli mycket bättre på att ge personalen makt över sitt eget arbete och arbetsplatsen. Kommunerna borde ju vara de bästa arbetsgivarna, inte de sämsta.
Men förutsättningarna för att förbättra personalens arbetsförhållanden, förbättra kvaliteten i äldreboendet och samtidigt se till att skattepengarna används ansvarsfullt är mycket större när Borgmäöstaregården drivs i kommunal regi. Jag hoppas att fler följer efter.
Lars Ohly
Regeringen tvingas backa om pengar till kommunerna
Publicerad av Peter Eriksson, 8 september, 2009
Länge kallade Reinfeldt våra krav ansvarslösa. När vi redan förra hösten krävde mer insatser för att klara jobben och välfärden i skolan och vården så raljerade han över oppositionens slarviga och ansvarslösa attityd. I våras lät det på samma sätt, när ledande ekonomer understödde vårt och kommunernas krav. Nu försöker han istället bräcka oss genom att satsa ännu mer. Och nu behöver det inte finansieras. Politik kan ändra sig fort och drastiskt och alldeles särskilt tycks det gälla den moderatledda regeringens hållning. Steg för steg har regeringen tvingats backa för att klara den ekonomiska krisen.
Det är riktigt bra att kommunerna får ett ordentligt tillskott nästa år. Även om en stor del av pengarna kommer att gå åt för att täcka de kraftigt ökande socialbidragsutbetalningarna och därför kanske inte räcker för att stoppa nedskärningar och uppsägningar, trots att det nu handlar om mycket pengar som regeringen är beredd att sätta in.
Frågan är vad regeringen ska backa på nästa gång. Kanske det här: Nu sägs pengarna till kommunerna vara tillfälliga. Men det betyder att vi redan nästa år får en debatt om att regeringen ska skära ned med massor av miljarder och vad det innebär. Klarar Reinfeldt att i valrörelsen nästa år stå där och försvara nedskärningar till kommunerna och välfärden 2011. Det är säkert bättre än att se nedskärningarna genomföras samma veckor som slutdebatterna i TV pågår, men ändå. Det smarta med en rejäl men tillfällig insats kan snart bli lite för smart.
Peter Eriksson
