Rödgrönas historiska kampanjstart – i media

Publicerad av Martin Gelin, 25 mars, 2010

Media om morgonens pressträff:

SVT – Rapport: Gemensam rödgrön valkampanj

Dagens Industri: Så ska de rödgröna vinna valet

TT: Gemensam rödgrön valkampanj

Ekot: Rödgrön kampanjstart

DN: Gemensam rödgrön valkampanj

Dagens Media: Svensson får rödgröna kontot

Resumé: Svensson-reklam för de rödgröna

ETC: Gemensam rödgrön valkampanj

Riksdag & Departement: Unga i fokus för rödgrön kampanj

På bloggarna:

HBT-Sossen: Rödgrön valseger 2010

Peter Andersson: Rödgrön färdriktning för förändring

Peter Högberg: Rödgrön valkampanj ända in i kaklet

Mer vänster i Uppsala: Rödgrön valrörelse

Martin Moberg: Rödgrön valkampanj utan intetsägande logga

Röda Berget: Nu går det rödgröna tåget

Följ även diskussionen i vårt rödgröna twitterflöde. Säg till om du vill vara med på listan över rödgröna twittrare.

Myten om det negativa nätet

Publicerad av Martin Gelin, 24 mars, 2010

En berättelse börjar etableras i svenska massmedier: det kommer att bli en smutsig valkampanj och det beror till stor del på det ökade inflytandet av sociala medier och bloggar.

Jag tror inte att det stämmer.

I förra veckan gjorde jag två intervjuer om sociala mediers inflytande på valkampanjen och de råkade sändas inom loppet av några timmar, i gårdagens SVT Aktuellt och P1 Morgon.

Aktuellt inleddes med att en bakgrundsskärm i TV-studions bakgrund visade loggor från olika sociala medier-företag (Twitter, Facebook) ackompanjerat av något slags pratbubblor med förolämpningar och skällsord. ”Stick och brinn!” stod det plötsligt i TV-skärmen. Det här skulle, förmodar jag, illustrera journalisternas bild av hur den politiska dialogen ser ut i sociala medier – stökig och ociviliserad.

Vidare i inslaget sade statsvetaren Tommy Möller att vi ”i och med internetutvecklingen” kommer att få en mer negativ och skandalpräglad valkampanj eftersom ”ideologisk diskussion och sakfrågor ersatts av moralfrågor och privatliv”.

Det här stämmer inte riktigt med verkligheten.
De mest omtalade bloggdiskussionerna på Knuff.se just den här dagen, det vill säga de mest länkade blogginläggen i Sverige, handlar om följande ämnen: Centerns energipolitik, Beatrice Asks syn på rättsstaten, Googles Kina-censur, en DN Debatt-artikel om vårdvalet och en SvD Brännpunkt-artikel om lärares arbetstid.

Ingenting om ”moralfrågor och privatliv”, inget skvaller, ingen smutskastning.

Bloggarna och de sociala medierna fungerar snarare som granskare av massmediernas nyheter och politikernas uttalanden. Det som slipper undan i en tidningsintervju dissekeras och debatteras av engagerade bloggare, som därmed förbättrar det politiska samtalet och för oss lite närmare sanningen.
Vi har sett mängder av exempel på det här i svensk politik på sistone, exempelvis när det gäller Fredrik Reinfeldts felaktiga påståenden om antalet nya jobb i SVT:s Agenda, eller Almegas vilseledande siffror om vilka inkomstgrupper som använder sig av RUT-avdraget, eller FRA-debatten som inte skulle ha diskuterats så intensivt och nyanserat om de inte vore för flitiga bloggare från hela det politiska spektrumet. Rödgröna bloggare har varit drivande bakom den viktiga debatten om utförsäkringarna, medan högerliberala bloggare exempelvis upptäckte att Sven Otto Littorins examen inte var så mycket att skylta med.
Bloggarna – såväl röda som blå – upptäcker alltså ofta saker som medierna missat.

Den som sneglar på vårt rödgröna twitterflöde här till höger stöter inte heller på särskilt mycket smuts och skvaller, utan snarare ett sakligt och sansat samtal om den politiska situationen i Sverige.

Det finns en del tecken på att det kan bli en smutsig valkampanj 2010 (som statsvetaren Peter Esaiasson påpekar i P1) men sociala medier är knappast ett av dem.

Bloggar, Twitter, YouTube och Facebook förbättrar, snarare än försämrar, det politiska samtalet och de gör det svårare, inte lättare, för såväl politiker som massmedier att komma undan med lögner och vilseledande information, eftersom det alltid väntar en ivrig bloggare runt hörnet som kan googla fram sanningen sekundsnabbt.

Se Aktuellt-inslaget här:

För de etablerade massmedierna finns det även något självförhärligande i att nedvärdera sociala medier och bloggar. De bekräftar därmed sin egen status som en civiliserad auktoritet. Sverige har omkring 1600 politiska bloggar i dag, många av dem med ett till synes obegränsat tålamod för research, vilket i allt högre utsträckning hotar de traditionella mediehierkaierna.

Visst vimlar det av knäppgökar och fanatiker som uttrycker sig plumpt på nätet, men att låtsas att det enbart är dem som formar det politiska samtalet i sociala medier är inte bara grovt missvisande, det är dessutom en förolämpning mot alla de briljanta bloggare som så outtröttligt granskar våra makthavare.

Jag skulle inte ha tagit det jobb jag har, som ansvarig för den rödgröna valkampanjen på nätet, om det inte vore för att jag är övertygad om att bloggar och sociala medier kan demokratisera och förbättra det politiska samtalet i Sverige.

Peter Andersson, HBT-Sossen och Henric Oscarsson bloggar mer om detta.
(Och försök för all del gärna att hitta ett enda personangrepp, ett plumpt skällsord eller något överdrivet fokus på privatliv och moralfrågor, på deras tre bloggar).