Rödgröna kräver att Vattenfall får tydligare förnyelsedirektiv

Publicerad av Martin Gelin, 18 februari, 2010

De rödgröna partierna reagerar nu gemensamt på uppgifterna att Vattenfalls reviderade investeringsplan innebär ökade investeringar i kolkraftverk, brunkolsbrytning och kärnkraft, och minskade i förnybara energikällor som vindkraft. Partierna riktar därför skarp kritik mot Maud Olofsson för att fortfarande inte lyckas styra Vattenfall. De rödgröna ställer nu gemensamma krav på hur Vattenfall kan användas för att leda omställningen till förnybar energi: 

Vattenfall ska vara ledande i energiomställningen i Sverige och Europa.

Vattenfall ska öka sina investeringar i förnybar energiproduktion och inte bygga nya kärn- eller kolkraftverk.

Vattenfall ska vara en aktiv part i arbetet för ökad energieffektivisering och därmed bidra till minskade koldioxidutsläpp (CO2)

Tydligare ägarstyrning och skarpare direktiv: Vattenfall ska säkerställa att investeringspolicyn ligger i linje med ägarnas uppdrag

Visionen är att Vattenfalls energiförsörjning helt ska basera sig på förnybar energi.

Vattenfall ska kvarstå i helstatlig ägo, och vara ett modernt, affärsmässigt drivet och framåtsyftande bolag.

- Trots den svidande kritik som Maud Olofsson har fått för den bristande styrningen av Vattenfall har inget hänt. Regeringen har fortfarande inte lyckats ta fram skarpare ägardirektiv eller säkerställa att bolaget inte ökar de miljöfarliga investeringarna i kol- och kärnkraft. Tvärtom ser vi nu att svenska folkets energibolag skär ned på investeringarna i förnybar energi. Nu måste utvecklingen vändas. Det är bara regeringen – som ägare – som kan sätta stopp för Vattenfalls felaktiga satsningar, säger Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Tomas Eneroth.

- Nu ser vi ytterligare ett tydligt exempel på Maud Olofssons misslyckande med energipolitiken och Vattenfall. Istället för att vara ledande i omställningen till förnybar energi blir resultatet av regeringens politik att Vattenfall går i rakt motsatt riktning: mer smutsig kol och farlig kärnkraft, och mindre vindkraft och andra förnybara energikällor. Styr Maud Olofsson medvetet Vattenfall i diket eller har hon helt släppt ratten? säger Miljöpartiets Per Bolund (MP), ledamot i riksdagens näringsutskott.

- Det är fullständigt oacceptabelt att den borgerliga regeringen nu låter Vattenfall gå ifrån rollen som ledande i omställningen till det förnybara. Nu tar Vattenfall istället på sig ledartröjan i racet om sämsta energibolag i Europa. Så kan vi inte ha det. Vi kräver att Vattenfall även fortsättningsvis ägs av staten, men att regeringen styr upp bolaget bättre, säger Kent Persson (V), ledamot i näringsutskottet.

Daniel Färm

pressekreterare

Socialdemokraterna i riksdagen

070-650 12 09

daniel.farm@riksdagen.se

Caroline Kling

presschef

Miljöpartiet de Gröna i Riksdagen 

070-593 19 12

caroline.kling@riksdagen.se

Maria Almström

pressekreterare

Vänsterpartiet

0708 – 31 45 43

maria.almstrom@riksdagen.se

Vi vill lösa problemet med uttagsskatten för vindkooperativ

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 12 februari, 2010

- Problemet med uttagsskatten för vindkooperativ måste få en snar lösning, så att den andelsägda vindkraften åter kan ta en aktiv del i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden.

- Vi kräver att regeringen omedelbart tillsätter en utredning med uppgift att lösa frågan.

Det säger Lars Johansson (S), Jens Holm (V) och Lennart Olsen (MP) sedan de rödgröna partierna enats om att en utredning måste se över lösningar för kooperativa vindkraftverk.

Utbyggnaden av vindkraft har gått snabbt i Sverige. Årsproduktionen hos anläggningar som nu är i drift beräknas till cirka 3 TWh. Den andelsägda vindkraften har hittills stått för ungefär en tiondel av utbyggnaden. Den andelsägda vindkraften administreras av kooperativa föreningar, där bland annat privatpersoner och bostadsrättsföreningar har kunnat köpa andelar i vindkraftverk, som berättigar till inköp av el från verken i relation till antalet andelar. Den andelsägda vindkraften har varit av stort värde både för att mobilisera kapital för utbyggnaden och för att öka den folkliga delaktigheten och acceptansen för vindkraften.

Tyvärr har utvecklingen för vindkraftkooperativen hejdats av Skatteverkets avsiktsförklaring att börja ta ut uttagsskatt på kooperativen på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nordpool och det pris andelsägarna betalar på elleveranser från kooperativen. Detta har lett till att antalet sålda andelar och intresseanmälningar för nyteckning av andelar i vindkraft minskat med mellan 80 och 95 procent under år 2009 jämfört med hösten 2008.

Utredningen kan exempelvis titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattningen och på avdraget för vindkraftskooperativets utdelning.

Lars Johansson (S)
Jens Holm (V)
Lennart Olsen (MP)

Nu behövs ett ledarskap för klimatet

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 21 december, 2009

Klimattoppmötet är över. Tusentals delegater, däribland ett hundratal statschefer, samlades i Köpenhamn för att enas om ett klimatavtal. Men världen tog inte chansen och COP15 går till historien som ett av FN:s minst framgångsrika möten någonsin. Vi visste från början att inget av världens länder drev utsläppsminskningar på den nivå som forskarna säger är nödvändiga. Men under mötet stod det också klart att flera av länderna motarbetade mötet för att dra ner ambitionsnivån till någonstans långt under minimum.

Nu behövs framtidstro och ledarskap i klimatfrågan. Klimatåtgärder är fortfarande lika akuta och i och med att många av världens länder trotsar sitt ansvar så är det ännu viktigare att alla vi som är redo kommer igång. Vi rödgröna har sedan länge en gemensam klimat- och energipolitik, som ni bland annat kan läsa om här. Det gör att vi, till skillnad från den moderatledda regeringen för fyra år sedan, står beredda att direkt efter valet sätta igång en grön omställning av Sverige. Det ger jobb, det ger välfärd och det ger oss chansen att rädda klimatet.

 Vi vill att Sverige åter tar ledartröjan. Vi ska vara först med att implementera den senaste tekniken och fasa ut det ohållbara. Både för att vi ska vara först med att njuta fördelarna av det moderna, hållbara livet – men också för att kunna vara en internationell aktör. Det är vår förhoppning att Sverige kan ta en aktiv och ledande roll på nästa stora klimattoppmöte i Mexiko vintern 2010. För att lyckas med det krävs en samsyn mellan nuvarande regering och den rödgröna som vi hoppas tillträder samma år.

Vi tror att COP16 kan nå ett bra mycket bättre resultat än vad världens ledare förmådde i Köpenhamn.

Motion 2008/09:MJ17 med anledning av prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat

MS, MW, PE, LO

Mona Sahlin: Reinfeldt bör i dag höja den svenska ambitionsnivån till 40 procent för att sätta press på andra länder i Köpenhamn

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 16 december, 2009

Just nu pågår FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Det är viktigt att världens ledare kommer till en överenskommelse så att vi klarar att nå 2-gradersmålet. Det innebär att varje land kraftigt måste minska sina utsläpp. Regeringen Reinfeldt har sagt sig vilja minska de svenska utsläppen med 30 procent till 2020. Men om ett bra avtal ska slutas, måste ambitionerna höjas.

- I den rödgröna klimat- och energimotion som presenterades i våras enades vi i de tre oppositionspartierna om att de svenska utsläppen skulle minska med 40 procent, under förutsättning att EU minskar sina utsläpp med 30 procent. Detta är en ambition som regeringen bör ställa upp på. På det sättet kan vi få andra länder att också höja sina åtaganden, säger Mona Sahlin.

-Sverige har en viktig roll som ordförandeland, och det vore därför lämpligt att statsministern visade ledarskap. Syftet är att få andra EU-länder att också höja sina åtaganden, säger Mona Sahlin.

-Just nu är klyftan och misstron mellan utvecklingsländerna och den rika delen av världen i växande på Köpenhamnsmötet. Förhandlingarna går inte framåt i den takt ett framgångsrikt klimatavtal kräver. Ofta har Sverige i liknande sammanhang kunnat fungera som en bro mellan olika delar av världen givet att Sverige som ett rikt land vågat visa vägen och gå före i klimatpolitiken. En höjning av den svenska ambitionen till 40 procent skulle kunna få en mycket viktig effekt i rätt läge som får mötesförhandlingarna på rätt köl. Nu är dags för handling, fortsätter Mona Sahlin.

Det kunde ha börjat bättre

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 8 december, 2009

Sverige leder EU genom ett av vår tids viktigaste möten, COP15, som igår inleddes i Köpenhamn. Som ledare är det av högsta vikt att föregå med gott exempel och ingjuta hopp.

Miljörörelsen är självklart på plats i Köpenhamn för att bevaka förhandlingarna och stötta de länder som driver förhandlingarna framåt – men också uppmärksamma de som inte gör det.

Under veckan röstar miljöorganisationer från hela världen varje dag fram “dagens fossil”, en föga smickrande utmärkelse som går till de länder som på olika sätt försämrar möjligheterna att nå ett bra klimatavtal.
 
På mötets första dag gick priset till bland annat Sverige, för att vi står bakom ett EU-förslag om hur man ska kunna räkna skog som klimatkompensator. Sveriges skog skulle med förslaget kunna stå för stora delar av de utsläppsminskningar som vi under mötet tar på oss i
förhandlingarna.

Att få gult kort av världens samlade miljöorganisationer är knappast smickrande för Sverige i inledningen på mötet.

Vår förhoppning är fortfarande att Sverige, EU och alla andra aktörer under COP15 ska lyckas med utmaningen att få ett starkt klimatavtal på plats under nästa vecka. Ett avtal som blir rättvist och hållbart.

Men vi kan konstatera att COP15 kunde ha börjat bättre.

Mona Sahlin, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand, Lars Ohly

Källa på utmärkelsen

Mer riskkapital till miljöteknik och miljörelaterat näringsliv

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 30 november, 2009

Vår rödgröna politik syftar till att skapa frihet för människor att forma sina egna liv. Tillsammans vill vi bygga ett starkt välfärdssamhälle. Tillsammans vill vi vara världsledande i omställningen för ett hållbart klimat. En aktiv klimat- och jobbpolitik går hand i hand med varandra. Vår politik bygger på att lösa både klimatkrisen och jobbkrisen – genom aktiva investeringar i jobb, utbildning och utveckling. Tillsammans kan vi nå målet: Arbete åt alla – full sysselsättning. 

Under det senaste året har mer än 100.000 jobb försvunnit i Sverige. Utanförskapet har ökat med 70.000 människor sedan riksdagsvalet. Och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Under samma period har vi presenterat flera rödgröna förslag för fler jobb. I höstens budget gick vi, exempelvis, samman om ett fempunktsprogram för jobb, utbildning och praktik till unga – med investeringar i komvux, lärlingsplatser, Yrkeshögskolan, praktikplatser och traineeprogram. Nu går vi vidare. 

Nyföretagande utvecklas idag mycket svagt i Sverige. Läget är allvarligt för miljötekniksektorn som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Större företag växer ofta genom förvärv av andra företag – medan små företag oftare växer av egen kraft. Om vi ska klara att skapa nya jobb som bidrar till den omställning av vår produktion som klimathotet kräver måste tillgången till investeringskapital i miljömässigt hållbara företag stärkas.

Företagens möjligheter att få tillgång till kapital har försämrats. Det är mycket svårt för små tillväxtföretag att få kapital. Riskkapitalbolagens investeringar i svenska små och medelstora tillväxtbolag har minskat dramatiskt det senaste året. Under det första halvåret i år minskade investeringarna i små och medelstora tillväxtbolag med två tredjedelar i förhållande till föregående år. Av dessa investeringar gick en femtedel till investeringar i nya bolag – övriga investeringar innebar uppföljningar inom portföljbolag.

Det senaste halvåret har också svenska banker minskat sin utlåning till företag. Många företag uppger att de därför inte får del av den finansiering de behöver. I synnerhet verkar små företag ha drabbats av bankernas minskade utlåning. Särskilt nya företag har svårigheter att få lån av banksystemet.

Det här drabbar hela innovationssystemet. På sikt hotar detta Sveriges position som ett högproduktivt och tillväxtorienterat land Vi vill att Sverige ska konkurrera med kunskap, innovation och kreativitet – inte med låga löner. Vi vill stärka marknaden för nya miljövänliga och energieffektiva alternativ. Den offentliga sektorn ska genom sin upphandling efterfråga de produkter som är mest miljövänliga och energieffektiva. EU-reglerna och lagen om offentlig upphandling behöver ses över i detta syfte. För att stärka förutsättningarna för ett växande entreprenörskap som skapar jobb och utveckling vill vi också stärka tillgången på riskkapital.

Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny fond för kapitalförsörjning till framför allt miljötekniksektorn.

 
Riskkapitalfondens inriktning
Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag med god miljöprofil som kan bidra i omställningen till en hållbar utveckling. Fonden ska agera marknadskompletterande och särskilt stärka tillgången på kapital i de tidigare faserna för företag. Insatser som stärker det svenska näringslivets miljöomställning och långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras.

Fonden ska administreras och styras av Innovationsbron tillsammans med andra befintliga offentliga riskkapitalaktörer. Ett nära samarbete ska initieras med befintliga företagskluster och inkubatorer vid svenska högskolor och universitet. Fonden har som målsättning att avsluta enskilda engagemang när företaget nått en mognad som möjliggör privat finansiering. 

Fonden har ett marknadskompletterande uppdrag och ska särskilt främja företag och företagande inom miljöteknikbranschen, den kunskapsintensiva tjänstesektorn samt inom högteknologisk industri
Miljöteknik
Miljöteknik är en växande framtidssektor. Sverige ska ligga i världsfronten när det gäller att ta fram ny och innovativ miljöteknik och energiteknik. Redan idag ligger Sverige långt framme när det gäller utveckling av bland annat solceller, vågkraft och nya former av vindkraftverk. Det internationella behovet av miljöteknik för att minska energianvändning och skadliga utsläpp kommer att öka kraftigt framöver. De länder som ligger främst i utvecklingen kommer då att kunna utveckla sin industri och få stora exportframgångar.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000 – 2 000

 Kunskapsintensiva tjänstesektorn
Många av framtidens jobb kommer att växa fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den omfattar områden såsom tekniska tjänster och utveckling, utbildning och tillämpad forskning. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn har vuxit och har goda möjligheter att fortsätta växa. Inom denna sektor är de flesta företag små – och färre än tio procent har fler än tio anställda. Sverige ligger redan idag i framkant inom t.ex. life science – medicinsk farmaceutisk forskning – samt teknisk forskning och utveckling inom telekommunikation och informationsteknik.

Mål: investera cirka två miljarder kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 1 000  – 2 000

Högteknologisk industri
Industrin är viktig för Sverige. Trots att andelen som jobbar inom den tillverkande industrin kontinuerligt har minskat så kvarstår dess ekonomiska betydelse för tillväxt och välstånd. Många av de jobb som växer fram inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn är starkt sammankopplad med utvecklingen inom industrin. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma insatser för energieffektivisering och miljöanpassning av industriproduktionen samt entreprenörskap inom industriell design och produktutveckling.

Mål: investera cirka en miljard kronor över en treårsperiod
Antal nya jobb: 500 – 1 000

Begäran hos konstitutionsutskottet om granskning av regeringens bristfälliga styrning av Vattenfall

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 27 november, 2009

Idag fredag 27 november lämnar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna in en gemensam KU-anmälan av regeringens hantering av Vattenfall.

Under de senaste veckorna har nyhetsrapporteringen kring Vattenfall varit mycket intensiv. Det som har hänt och sättet det har kommenterats på från regeringen har väckt en mängd frågor både kring hur regeringens klimat- och energipolitik egentligen ser ut och vem som driver den men också frågor om styrningen av bolaget. Bägge delarna väcker en stark oro för att det saknas tillräcklig kraft och tydlighet från regeringens sida för att förverkliga de miljöpolitiska mål som Vattenfall har att uppfylla.

Konstitutionsutskottet granskning bör bland annat ge svar på följande frågor:

- Har regeringens styrning av Vattenfall varit tydlig och nöjaktig? Vilka instruktioner har Vattenfalls styrelse fått av regeringen? Har styrningen förändrats som en följd av återrapportering från styrelsen till regeringen kring beslut och inriktningar?
- Hur har det gått till när centrala beslut om till exempel större ekonomiska åtaganden i bolaget fattats, när och hur har näringsdepartementet varit informerat och delaktigt?
- Hur har regeringen säkerställt att relevant och korrekt information lämnats till riksdagen om Vattenfall?
- På vilka grunder har regeringen valt att inte vidta åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport om brister i styrningen av Vattenfall?

Vi vill göra en nystart på Klimatinvesteringsprogrammen

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 18 november, 2009

Idag på Kvalitetsmässan i Göteborg presenterade Mona Sahlin, Peter Eriksson och Lars Ohly en Rödgrön nysatsning på KLIMP – klimatinvesteringar som syftar till att få lokala aktörer att bidra till utsläppsminskningen av växthusgaser. Stödet ska kunna sökas av kommuner, landsting och företag.

Klimatinvesteringsprogrammen ska bidra till:
• Ökad klimateffektivitet
• Gå till de samhällsekonomiskt mest lönsamma projekten
• Bidra till utveckling av ny, grön teknik

Under den förra mandatperioden fanns det ett stöd för klimatinvesteringar (KLIMP) som syftade till att få lokala aktörer att bidra till utsläppsminskningen av växthusgaser. Stödet kunde sökas av kommuner, landsting och företag. Stödet beräknas ge upphov till över 900 åtgärder över hela Sverige och minskade utsläpp med över en miljon ton växthusgaser.  Enligt Naturvårdsverket har stödet bland annat gått till satsningar på biogas som drivmedel för fordon, utbyggnad av fjärrvärme, övergång till biobränslen och energieffektivisering.  Stödet har, förutom minskade utsläpp av växthusgaser, också lett till nya jobb i områden där projekt har genomförts.

Sammantaget har 8 miljarder kronor investerats, varav 1,8 miljarder av staten. Många kommuner och regioner som har tagit del av KLIMP-medel ligger nu i framkant i klimatarbetet och visar upp sina erfarenheter för aktörer från Europa, Amerika och Asien.

När den borgerliga regeringen tillträdde valde de dock att skrota KLIMP. På så sätt har en åtgärd som ledde både till minskade utsläpp av växthusgaser, nya jobb och ett samarbete mellan stat, kommuner och företag över hela landet, lagts ned. Detta är fel väg att gå. Vi vill göra en nystart för Klimatinvesteringsprogrammen.

Våra rödgröna förslag inför klimattoppmötet i Köpenhamn

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 13 november, 2009

Vi i det rödgröna samarbetet för framtiden för fram nedanstående sex förslag inför det stundande klimattoppmötet i Köpenhamn.

En internationell avgift på utsläpp från flyg och sjöfart. Flygets och sjöfartens utsläpp är i dag oreglerade. Det är till och med så att världens länder i praktiken är förbjudna i internationella konventioner att beskatta flygfotogen och bunkerolja för sjöfart. Låt oss en gång för alla göra oss av med dessa otidsenliga bestämmelser! Redan vid ganska måttliga kravnivåer kommer avgifter på utsläpp från flyg och sjöfart att generera årliga intäkter på 200-300 miljarder kronor. Därmed skulle en del av den resursöverföring till utvecklingsländerna som kommer att behövas kunna vara löst.

Global utsläppshandel. Åtminstone inom konkurrensutsatta energiintensiva industrier som stålindustrin. Det skulle kunna minska de globala utsläppen och gynna de företag som utvecklar mer klimatvänliga tekniker. Utan att försämra den internationella konkurrensen.  Detta förslag skulle också kunna kombineras med förslaget från den norska rödgröna regeringen att intäkter från den framtida globala utsläppshandeln ska finansiera klimatåtgärder.

Säkra biståndet. För en rödgrön regering är det otänkbart att finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder går ut över fattigdoms­bekämpning. Biståndet behövs mer än någonsin för att bekämpa fattigdom och skapa positiv utveckling i en värld som drabbas allt hårdare av ett förändrat klimat. Detta är ett avgörande ställningstagande för att skapa förtroende från de fattiga länderna i klimatförhandlingarna.

Inrätta en global klimatfond. En sådan klimatfond bör skapas inom klimatkonventions regi och finansieras av de rika länderna. Pengar kan tas från handeln med utsläppsrätter, genom avgifter på flyg och sjöfart och direkt över de rika ländernas statsbudgetar. Utvecklingsländerna i G77-gruppen har exempelvis lanserat en ny fond finansierad med en halv till en procent av de rika ländernas budgetar. Uppenbart är att mer resurser krävs än de 100 miljarder euro som EU-länderna har föreslagit.

Lös samtidigt frågan om tekniköverföring. Handlingsplanen, The Bali Action Plan, har till syfte att vägleda förhandlingarna inför Köpenhamn i år. En av knäckfrågorna är hur teknik och resurser ska kunna föras över till Syd. Handlingsplanen slår fast att de rika länderna måste hjälpa de fattiga med finansiellt stöd och ny teknik, och man konstaterar att resurserna måste vara ”tillräckliga, förutsägbara och beständiga”.

Våga gå före. EU borde redan nu ha lovat utsläppsminskningar på minst 30 % för att sätta press på USA och Kina. Industriländernas utsläppsreduktioner ska totalt uppgå till 30–40 procent till 2020. EU:s löfte att skärpa sina egna krav om andra går med på motsvarande minskningar är inget värt när man förhandlar med länder som vill hålla tillbaka kraven.

Öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 12 november, 2009

Statsminister Fredrik Reinfeldt
Statsrådsberedningen
103 33 Stockholm  
Stockholm 2009-11-12

Den 5 maj träffades vi på Din inbjudan för att samtala om en så kallad borgfred under ordförandeskapet. Detta utifrån förhållningssättet att det svenska ordförandeskapet måste engagera samtliga politiska partier och i förlängningen hela Sverige. Vi som företräder den rödgröna oppositionen deklarerade att alla tjänar på om ordförandeskapet blir framgångsrikt, något som vi fortfarande tror är möjligt. Men då behöver alla krafter samverka – inte minst inför klimattoppmötet i Köpenhamn.

 I september erbjöd miljödepartementet genom talmannen Sveriges Riksdag att utse två ytterligare platser i den officiella delegationen till klimattoppmötet i Köpenhamn för att förstärka riksdagens representation. Detta som en logisk följd av klimatmötets särskilda vikt. Så blev också beslutet. Oppositionen utsåg Maria Wetterstrand. Att Din regering nu aktivt stoppar detta beslut, och därmed backar från överenskommelsen, rimmar illa med det samtliga riksdagspartier hittills varit överens om; att det svenska ordförandeskapet måste göra allt som förmås för att uppnå goda och tydliga resultat i Köpenhamn. Vi anser att Ditt och regeringens beslut att utestänga Maria Wetterstrand från delegationen och att kräva att oppositionen ska nöja sig med endast en representant i ett av de viktigaste FN- mötena i vår tid är oacceptabelt.

Redan i samband med överläggningen i maj framförde vi ett gemensamt krav på öppenhet när Sveriges nästa kommissionär skulle utses. Vi har ännu inte blivit kontaktade av Dig. Vi förutsätter att den öppenhet, bredd och balans i utnämningarna som Du sade Dig eftersträva i opposition också gäller i regeringsställning.

Vi vill hitta en lösning inför klimatmötet som är bra för Sverige och en lösning på nomineringen av svensk kommissionär som förankrar EU-samarbetet så brett som möjligt hos svenska folket.

Vi förutsätter att Du i egenskap av statsminister snarast bjuder in till ett gemensamt partiledarsamråd om delegationen inför klimattoppmötet i Köpenhamn och om nomineringen av den svenska kommissionären.

Vi räknar med besked som för oss tillbaka till överenskommelsen den 5 maj om att samla Sverige, inte skapa onödiga inrikespolitiska trätor.

Med vänlig hälsning

Mona Sahlin  Peter Eriksson  Lars Ohly