En ny sjukförsäkring

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 19 januari, 2010

Publicerad på DN-debatt den 19/1 2010

Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Den senaste månadens debatt om regeringens kraftiga försämringar av sjukförsäkringen visar att den borgerliga politiken fördjupar utanförskapet. Regeringen kastar ut tiotusentals svenska medborgare ur sjukförsäkringen in i försäkringslöshet.

För snart fyra år sedan vann de borgerliga partierna valet på att utlova fler jobb och färre i utanförskap. När vi nu kan utvärdera resultatet av mandatperioden är det dessvärre nedslående. På bara ett år har antalet arbetslösa ökat med fler än 100 000 personer. Utbetalningarna av socialbidrag beräknas öka med 50 procent mellan 2006 och 2011. Vår rödgröna politik för fler jobb står mot den borgerliga politiken för ökade klyftor.

Människor som drabbas av regeringens nya regler i sjukförsäkringen lever kvar i en oviss situation och far mycket illa. Tusentals personer kommer att utförsäkras under 2010 och helt förlora sin ersättning. Enbart ett fåtal berörs av regeringens sent gjorda ändringar. I stället ser vi fortsatt hur människor som är sjuka och har en anställning men ännu inte kan gå upp till full tid, riskerar att tvingas säga upp sig för att gå till heltidsarbetslöshet.

Våra tre partier har nu enats om hur vi vill utforma sjukförsäkringen om vi får väljarnas förtroende efter nästa val. Alla människor ska ha möjlighet att arbeta och försörja sig själva. Det är grunden när vi nu tar strid för en förutsägbar och modern sjukförsäkring.

Vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete. Vi har därför utvecklat och omprövat vår politik för att få fler sjuka människor tillbaka i arbete och till en fungerande livssituation.

Vi vill se en generell sjukförsäkring som omfattar alla, ersätter inkomstbortfall och finansieras solidariskt. Vi är överens om att sjukförsäkringen på sikt ska omfatta fler än i dag och att taket höjs till tio basbelopp. Vi anser att ersättningen i sjukförsäkringen ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.

Sjukförsäkringen måste utgå från varje enskild individs unika situation och behov. Människor ska självklart kunna nekas sjukpenning, men bara om deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt. Vi vill stärka individens rättigheter och införa en individuellt utformad handlingsplan med de aktiva insatser som behövs. Vårt förslag innebär att krav på individen att vara aktiv alltid ska åtföljas av motsvarande rätt till aktiva individanpassade insatser.

Vinner vi valet kommer vi direkt att avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar. De som utförsäkrats av regeringens regeländringar och som behöver det ska återförsäkras. Det betyder inte att människor lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst. En individuell prövning ska göras successivt i samarbete med individen och behandlande läkare.

Vi vill ha avstämningspunkter med tydliggöranden om när individen ska ha rätt att få aktiva insatser under hela sjukskrivningen, inte tidsgränser som gör att man kastas ut i försäkringslöshet. Vår nya sjukförsäkring innehåller bland annat följande delar:

• En individuell bedömning av den sjukskrivne ska göras av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Det ska under hela sjukskrivningsperioden finnas möjlighet att sjukskrivas på deltid i den omfattning som passar den enskilde individens situation.

• Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade. Vi vill se över krav och incitament riktade mot Försäkringskassan och ansvariga myndigheter för att den enskilda ska få de insatser de har rätt till.

• Vi vill redan under 2011 avskaffa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna till att återgå i arbete. Olika alternativ ska finnas. Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter. Arbetsförmågan ska då prövas bredare än hos den befintliga arbetsgivaren mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet som är ändamålsenlig.

• Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid.

• Vi vill ge en rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning. Vi vill inrätta MOA-kontor – Människor och Arbete – och samla Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på lokal nivå. Människor ska ha en dörr in.

• För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas och finansieras ska utredas och preciseras efter valet. Den som efter individuella rehabiliteringsinsatser inte kommer tillbaka i för individen lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden ska på sikt kunna erbjudas olika möjligheter på en utvidgad arbetsmarknad.

• Förtida pension ska bara kunna vara ett alternativ för den som är över 58 år först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.

• Där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd, till exempel vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.

• Vi vill erbjuda de människor som utförsäkrats och lämnats i sticket av regeringen en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsförmedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.

Vi vill vara tydliga med att flera av de förändringar vi skissar ovan inte kommer att vara möjliga att genomföra direkt efter valet. Vi tänker inte som den nuvarande regeringen hasta igenom ett nytt system. Vi vill därför se en bred utredning, där riksdagens partier och parterna på arbetsmarknaden ingår, som tar fram förslag till stabila regler.

Efter valet 2010 är det hög tid att skapa ett nytt trygghetssystem som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet under den tid som rehabiliteringsarbetet tar. Ett samhälle kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka och utsatta. Sverige sköter sig dåligt i dagsläget. Det är dags för en ny sjukförsäkring och en ny regering.

Läs uppgörelsen här.

Mona Sahlin
partiledare Socialdemokraterna

Peter Eriksson
språkrör Miljöpartiet

Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet

Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet

Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 18 januari, 2010

Med mindre än ett år kvar till valet blir alternativen i svensk politik allt tydligare. Sverige behöver en regering som tror på framtiden och som har en politik för att möta arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande klyftorna i Sverige.

I sju olika arbetsgrupper tas gemensam politik fram till en rödgrön regeringsplattform inför valet. På måndagen presenterades en delrapport från arbetsgruppen för en rättvis och hållbar värld – en plattform för en rödgrön säkerhets- och försvarspolitik. Rapporten innehåller också förslag för hur svensk lagstiftning rörande vapenexport ska förändras och krav på hur kvinnor bättre ska skyddas i konflikter. Behovet av en förnyad svensk nedrustningspolitik lyfts fram.

- Vi ger flera viktiga besked när det gäller säkerhetspolitiken. Sverige är, och ska med en rödgrön regering fortsätta vara, militärt alliansfritt. Internationell säkerhet ska vila på samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. EU är en central utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. Vi har genom åren kunnat visa att det går att kombinera aktivt ansvarstagande för säkerhet med militär alliansfrihet – det betyder inte passivitet, säger säger Mona Sahlin.

- Överenskommelsen innebär en rödgrön aktiv nedrustningspolitik för ökad säkerhet. Den syftar till att återföra Sverige till en tätposition i nedrustningsfrågorna. Sverige ska vara en aktiv aktör och bidra med internationella insatser med ett tydligt FN-mandat, säger miljöpartiets språkrör Peter Eriksson.

- Vi behöver en ny, stramare lagstiftning för vapenexporten och kommer att utreda demokratikriterier, hårdare krav gällande mänskliga rättigheter och hårda krav för både ny export och följdleveranser. En annan viktig fråga är att vi inte ger oss ut på några äventyrligheter med ytterligare närmanden till Nato, säger vänsterpartiets ordförande Lars Ohly.

Arbetsgruppen kommer under våren 2010 att återkomma med fler besked på de utrikespolitiska och migrationspolitiska områdena.

Ladda hem plattformen här

För mer information:
Stefan Engström (s) 070-5519074
Marie Utter (mp) 070-3727323
Kristoffer Housset (v) 076-145 42 02

Det blir en kall jul för många barn – granskningsgruppens femte rapport

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 22 december, 2009

Sverige har blivit ett hårdare land. Klyftorna mellan folk har blivit djupare. De rikaste har blivit rikare, de fattiga fler.

Den borgerliga alliansen lovade inför valet att fler skulle få arbete. Färre skulle hamna i utanförskap. Utgångspunkten var att Sverige hade för generösa bidragssystem som inte uppmuntrade till arbete och egen försörjning. Genom omfattande skattesänkningar, mest för dem som tjänar mest, och försämrade ersättningssystemen för dem som är arbetslösa eller sjukskrivna, skulle fler komma i arbete.

Men några nya jobb har det inte blivit, tvärtom. Antalet arbetslösa är fler och utanförskapet har – enligt det sätt moderaterna räknade i valrörelsen – ökat med 70 000 personer. Och de förändrade trygghetssystemen har bidragit till att slå undan benen på grupper i samhället som tidigare alltid har klarat sig själva. De rikaste har blivit rikare medan de fattiga har blivit fler. Den tiondel som tjänar bäst har ensamma fått nästan lika mycket i skattesänkningar och inkomstförstärkningar som 60 procent av svenska folket har fått tillsammans. Arbetslösheten i Sverige ökar mer än i de flesta andra länder och Sverige halkar efter. Mer om detta finns i vår rapport ”Högerpolitiken klyver Sverige, augusti 2009.

I denna rapport inför julen 2009, vänder vi blicken mot hur det går för de sämst ställda, och alldeles särskilt barnen. Julen är barnens högtid framför alla andra, och det är en tid då vi uppmanas tänka inte bara på oss själva, utan på varandra. Och alldeles särskilt dem som har det svårt.

Vi lever i ett av världens rikaste länder och borde ha råd med ett välfärdssystem av världsklass. Ändå väljer regeringen frivilligt att montera ner dessa. Vi visar i denna rapport att det lett till att andelen barn som växer upp i familjer som lever under fattigdomsstrecket nu förmodligen är den högsta någonsin i modern tid.

2010 rör det sig om vart sjunde barn, d v s i genomsnitt 4 barn i skolklass på 28 elever. Totalt sett är det över 200 000 barn som befinner sig i den situationen. Alla svårast är det för barn med en ensamstående förälder. I den gruppen är det nästan vart fjärde barn som lever i fattigdom.

Sedan början av 2000-talet så har barnfattigdomen fördubblats. Under denna mandatperiod ökar barnfattigdomen som andel av samtliga barn med nästan 45 procent. Barnfattigdomen i gruppen barn till ensamstående ökar med över 40 procent.

Vi visar också att inkomsttagare som tidigare har klarat sig själva nu tvingas söka socialhjälp. Socialbidragen ökar lavinartat, särskilt bland ensamstående kvinnor med barn.

Det blir en kall jul för många barn.

Stockholm 22 december 2009

Morgan Johansson (s) Marie Engström (v)) Magnus Johansson (mp)
Maryam Yazdanfar (s) Peter Pedersen (v) Karin Svensson Smith (mp)

Läs hela rapporten här: En kall jul för allt fler barn

Mona Sahlin: Reinfeldt bör i dag höja den svenska ambitionsnivån till 40 procent för att sätta press på andra länder i Köpenhamn

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 16 december, 2009

Just nu pågår FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Det är viktigt att världens ledare kommer till en överenskommelse så att vi klarar att nå 2-gradersmålet. Det innebär att varje land kraftigt måste minska sina utsläpp. Regeringen Reinfeldt har sagt sig vilja minska de svenska utsläppen med 30 procent till 2020. Men om ett bra avtal ska slutas, måste ambitionerna höjas.

- I den rödgröna klimat- och energimotion som presenterades i våras enades vi i de tre oppositionspartierna om att de svenska utsläppen skulle minska med 40 procent, under förutsättning att EU minskar sina utsläpp med 30 procent. Detta är en ambition som regeringen bör ställa upp på. På det sättet kan vi få andra länder att också höja sina åtaganden, säger Mona Sahlin.

-Sverige har en viktig roll som ordförandeland, och det vore därför lämpligt att statsministern visade ledarskap. Syftet är att få andra EU-länder att också höja sina åtaganden, säger Mona Sahlin.

-Just nu är klyftan och misstron mellan utvecklingsländerna och den rika delen av världen i växande på Köpenhamnsmötet. Förhandlingarna går inte framåt i den takt ett framgångsrikt klimatavtal kräver. Ofta har Sverige i liknande sammanhang kunnat fungera som en bro mellan olika delar av världen givet att Sverige som ett rikt land vågat visa vägen och gå före i klimatpolitiken. En höjning av den svenska ambitionen till 40 procent skulle kunna få en mycket viktig effekt i rätt läge som får mötesförhandlingarna på rätt köl. Nu är dags för handling, fortsätter Mona Sahlin.

Begäran hos konstitutionsutskottet om granskning av regeringens bristfälliga styrning av Vattenfall

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 27 november, 2009

Idag fredag 27 november lämnar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna in en gemensam KU-anmälan av regeringens hantering av Vattenfall.

Under de senaste veckorna har nyhetsrapporteringen kring Vattenfall varit mycket intensiv. Det som har hänt och sättet det har kommenterats på från regeringen har väckt en mängd frågor både kring hur regeringens klimat- och energipolitik egentligen ser ut och vem som driver den men också frågor om styrningen av bolaget. Bägge delarna väcker en stark oro för att det saknas tillräcklig kraft och tydlighet från regeringens sida för att förverkliga de miljöpolitiska mål som Vattenfall har att uppfylla.

Konstitutionsutskottet granskning bör bland annat ge svar på följande frågor:

- Har regeringens styrning av Vattenfall varit tydlig och nöjaktig? Vilka instruktioner har Vattenfalls styrelse fått av regeringen? Har styrningen förändrats som en följd av återrapportering från styrelsen till regeringen kring beslut och inriktningar?
- Hur har det gått till när centrala beslut om till exempel större ekonomiska åtaganden i bolaget fattats, när och hur har näringsdepartementet varit informerat och delaktigt?
- Hur har regeringen säkerställt att relevant och korrekt information lämnats till riksdagen om Vattenfall?
- På vilka grunder har regeringen valt att inte vidta åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport om brister i styrningen av Vattenfall?

Vi vill värna SVT:s och SR:s ekonomi, oberoende och framtid

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 19 november, 2009

Värna Public Servicebolagens ekonomiska förutsättningar, oberoende och framtid som breda, folkliga och seriösa radio- och TV-kanaler. Det kräver vi i det rödgröna samarbetet för framtiden i ett gemensamt rödgrönt motförslag till regeringens Public Serviceproposition, som debatterades i riksdagen idag.

- Det är olyckligt att de borgerliga har brutit det samförstånd över blockgränsen som har funnits kring Public Service. Vi vill ge Public Servicebolagen ökad frihet och mindre detaljstyrning. Vi säger nej till regeringens inskränkningar av SVT:s möjligheter att finansiera stora, breda och populära sport- och underhållningsprogram genom sponsring. Vi vill dessutom likställa sponsringsmöjligheterna för kultur med de som gäller för idrottsprogram. Regeringen undergräver med de små stegens tyranni Public servicebolagens möjligheter att leva upp till sina mål. Vi vill att SVT och SR – också i praktiken – ska vara breda TV- och radiokanaler i folkets tjänst, säger Socialdemokraternas kulturpolitiske talesperson Leif Pagrotsky.

- Det är ingen hemlighet att högerpartierna inte hör till Public Service varmaste anhängare. Återigen ser vi hur man lägger förslag som minskar SVT:s och SR:s handlingsfrihet. Regeringens förslag att stora företag som kan ha hundratals TV-apparater bara ska behöva betala en enda TV-avgift är oacceptabelt. Det minskar intäkterna till Public Service, samtidigt som nya orättvisor väcks. Varför ska en liten pizzeria med en TV-apparat betala lika mycket som en stor hotellkedja?, säger Siv Holma (V), ordförande i Kulturutskottet.

- Regeringen vill begränsa och smalna av public serviceuppdraget. De har gjort bedömningen att det inte är nödvändigt att i sändningstillståndet definiera ”underhållning” som en del av programutbudet. Vi som vill ha bredast möjliga public service motsätter oss givetvis den typen av begränsningar och vill ha en bred definition av uppdraget, säger Miljöpartiet de Grönas kulturtalesperson Esabelle Dingizian.

Vi vill göra en nystart på Klimatinvesteringsprogrammen

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 18 november, 2009

Idag på Kvalitetsmässan i Göteborg presenterade Mona Sahlin, Peter Eriksson och Lars Ohly en Rödgrön nysatsning på KLIMP – klimatinvesteringar som syftar till att få lokala aktörer att bidra till utsläppsminskningen av växthusgaser. Stödet ska kunna sökas av kommuner, landsting och företag.

Klimatinvesteringsprogrammen ska bidra till:
• Ökad klimateffektivitet
• Gå till de samhällsekonomiskt mest lönsamma projekten
• Bidra till utveckling av ny, grön teknik

Under den förra mandatperioden fanns det ett stöd för klimatinvesteringar (KLIMP) som syftade till att få lokala aktörer att bidra till utsläppsminskningen av växthusgaser. Stödet kunde sökas av kommuner, landsting och företag. Stödet beräknas ge upphov till över 900 åtgärder över hela Sverige och minskade utsläpp med över en miljon ton växthusgaser.  Enligt Naturvårdsverket har stödet bland annat gått till satsningar på biogas som drivmedel för fordon, utbyggnad av fjärrvärme, övergång till biobränslen och energieffektivisering.  Stödet har, förutom minskade utsläpp av växthusgaser, också lett till nya jobb i områden där projekt har genomförts.

Sammantaget har 8 miljarder kronor investerats, varav 1,8 miljarder av staten. Många kommuner och regioner som har tagit del av KLIMP-medel ligger nu i framkant i klimatarbetet och visar upp sina erfarenheter för aktörer från Europa, Amerika och Asien.

När den borgerliga regeringen tillträdde valde de dock att skrota KLIMP. På så sätt har en åtgärd som ledde både till minskade utsläpp av växthusgaser, nya jobb och ett samarbete mellan stat, kommuner och företag över hela landet, lagts ned. Detta är fel väg att gå. Vi vill göra en nystart för Klimatinvesteringsprogrammen.

Vi presenterar Mitt Hälsokonto – en plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 17 november, 2009

Det Rödgröna samarbetet för framtiden presenterar Mitt Hälsokonto. En plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan. Vi vill att samhället skall ge alla medborgare som vill möjlighet att kostnadsfritt öppna ett eget hälsokonto där viktig hälsoinformation kan samlas och där den enskilda individen är den som äger informationen och bestämmer om tillgången till den.

- Hälsan är det viktigaste vi har och alla vet att vi måste vårda den för att må bra. Men, det är svårt att minnas vilken antibiotika jag inte tålde, vilka vaccinationer mina barn har tagit, i vilket knä jag hade ont i för tio år sedan eller styrkan på glasögonen och allt annat som finns i min hälsohistorik. Vi behöver bra hjälpmedel för att hålla ordning på vår hälsa. Internet kan bli ett sådant verktyg. Det säger Ylva Johansson (S) som idag tillsammans med Elina Linna (V) och Gunvor G Ericson (MP) presenterar ett nytt sätt att hålla ordning och reda på viktig information om den egna hälsan på nätet.

– Idag har många ett bankkonto på Internet. Vi vill på ett liknande sätt skapa ett säkert konto på nätet där information som rör hälsan kan samlas och organiseras, säger Elina Linna.

– Mitt Hälsokonto är individuellt. Ingen annan än du själv, eller den du väljer, ska ha tillgång till informationen. Kontot ska vara lika lättnavigerat och säkert som ett bankkonto. För oss som är föräldrar ska det naturligtvis gå att samla all information om våra barns hälsa på kontot, säger Gunvor G Ericson.

En tanke med Mitt Hälsokonto är att medborgaren ska kunna boka tid och ställa frågor om sjukdomen eller behandlingen direkt till doktorn.

Mitt Hälsokonto skapar möjligheter för dig att organisera din egen hälsoinformation och gör det lättare hålla kontakt med vården. Det här kan finnas på Mitt Hälsokonto:

+ En lista från apoteket över läkemedel du använder.
+ En förteckning över vilka vaccinationer som du och dina barn har tagit och när.
+ Möjlighet att boka tider hos vårdcentralen, tandläkaren eller optikern.
+ Information från mina besök hos tandläkaren, optikern, vaccinationscentralen. utlandsvården, naprapat etc.
+ Kortfattad information ur journaler, från vårdcentraler, sjukhus och hemsjukvård.
+ Vårdplaner, biståndsbeslut från kommunen, hemtjänst och färdtjänst    
+ Sjukgymnastik och friskvård
+ Provsvar   
+ Mina egna anteckningar.
+ Länkar.

Mitt Hälsokonto kan startas ganska snart efter ett regeringsskifte och t ex utnyttja den tekniska plattform som nu är under uppbyggnad hos Sjukvårdsrådgivningen SVR AB för att sedan utvecklas successivt, säger Ylva Johansson.

– Våra tre partier är överens om att prioritera utvecklingen av samordnade IT-system i vården för att öka patientsäkerheten och effektiviteten, säger Gunvor G Ericsson.

–  Principen bör vara en patient – en journal, säger Elina Linna.

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB ägs av Sveriges landsting och regioner i samverkan. Bolaget har funnits sedan 1999 och bildades ursprungligen med syftet att utveckla en nationell webbplats med information om hälsa och sjukvård för allmänheten. Webbplatsen heter sedan januari 2009, 1177.se. Vården på Webben är ett landstingsgemensamt projekt med syfte att utveckla 1177.se till att bli mer interaktivt för medborgarna, boka tider i vården, förnya recept etc.

Mona Sahlin, Peter Eriksson och Lars Ohly medverkar på Kvalitetsmässan i Göteborg

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 17 november, 2009

Imorgon, onsdagen den 18 november, kommer Mona Sahlin, Peter Eriksson och Lars Ohly att medverka på Kvalitetsmässan i Göteborg. På förmiddagen kommer de Rödgröna partiledarna och språkröret att bjuda in till en pressträff på temat klimat. På eftermiddagen kommer de att medverka på Arenagruppens seminarium ”Regeringsalternativet – Vad vill de Rödgröna?”

Pressträff
Tid: onsdagen den 18 november kl. 11.00
Plats: Pressrummet, Kvalitetsmässan på Svenska Mässan, Göteborg

Arenagruppens seminarium ”Regeringsalternativet – Vad vill de Rödgröna?”
Tid: onsdagen den 18 november kl. 13.50 – 14.50.
Plats: Seminarium 86 – lokal A1, Kvalitetsmässan på Svenska Mässan, Göteborg

Välkomna!

Presskontakt:
Camila Buzaglo pressekreterare hos Mona Sahlin 070-545 32 69
Marie Utter språkrörssekreterare för Peter Eriksson 070-372 73 23
Bo Leinerdal presskontakt hos Lars Ohly 070-582 24 80.

För mer info om Kvalitetsmässan på Svenska Mässan, Göteborg : www.kvalitetsmassan.se

I ett rödgrönt Sverige är ingen försäkringslös

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 6 november, 2009

I en gemensam motion avslår i dag Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet regeringens förslag för att hantera de sjuka människor som nu kastas ut ur sjukförsäkringen. Trots massivkritik från remissinstanserna har regeringen genomfört en historisk försämring av välfärden och av sjukförsäkringen.

I stället vill vi rödgröna ha en sjukförsäkring som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och som ger ekonomisk trygghet under den tid rehabiliteringsarbetet tar. Vi ser nu att Sverige blir ett land där sjuka människor kastas ut ur försäkringen och där försäkringslösheten breder ut sig.

- Den som kan arbeta ska också ges möjlighet till det. Det är en avgörande del i välfärden. Försäkringen ska värna allas rätt till arbete men också ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, säger Veronica Palm (S).

- Vem som helst av oss kan bli sjuk eller arbetslös, ovissheten är stor när regeringen hanterar försäkringssystemet som en försöksverksstad där man försöker åtgärda de värsta problemen efter hand. Det skapar onödig oro och försämrad rehabilitering. Det är människor och familjer som drabbas, säger Gunvor G Ericson (MP).

- Regeringen har i grunden förändrat och försämrat sjukförsäkringen. Det har skett i snabb takt och utan att lyssna på de personer som drabbas, arbetsmarknadens parter eller ens de egna myndigheterna, säger LiseLotte Olsson (V).

Läs och ta del av motionen här.