Ny bok av Maria Wetterstrand: Den nya gröna vågen
Publicerad av Maria Wetterstrand, 26 augusti, 2010
Idag lanserar jag min nyskrivna bok ”Den nya gröna vågen”, som jag skrivit på kvällar och helger under våren och sommaren.
Boken är skriven för att visa på att det finns lösningar och möjligheter för en grön och modern värld. Det finns många saker som fortfarande går åt fel håll, och jag kan också känna mig nedslagen ibland över världsläget. Då försöker jag fokusera på det som är bra. I den här boken lyfts något av allt det positiva som trots allt händer runt omkring oss fram. Vi kan alla behöva höra om goda exempel för att inspireras och orka tro på att världen kan förändras.
De goda gröna exemplen finns överallt runt om oss om vi bara tittar efter. En och en kanske det inte verkar så märkvärdigt, men samlat blir det överväldigande. I varje land på hela planeten finns det människor som är engagerade och som väljer att ta ansvar. Företagsledare, politiker och enskilda människor. Vi som försöker är aldrig ensamma, vi är tvärtom en del av en växande global rörelse för att rädda klimatet. En ny grön våg. Varje person som tar steg i rätt riktning kommer att inspirera fler att göra likadant. Det goda exemplet har betydelse, i stort och smått. I den här boken ges utrymme åt lösningarna, åt de goda nyheterna och åt dem som skapar dem. En ny grön våg är här.
Se bilder från lanseringen av boken.
Marit Bergman: Därför röstar jag rödgrönt i höst
Publicerad av admin, 17 juni, 2010
Vi inleder vår serie med rödgröna röster som berättar varför vi behöver en ny regering i höst. Först ut är Marit Bergman, artist.
Nu växlar vi upp!
Publicerad av Mona Sahlin, 10 juni, 2010
Vi står inför ett avgörande vägval. Ska Sverige fortsätta på den inslagna vägen med ökade klyftor i fyra år till? Eller ska vi välja en ny färdriktning – med investeringar i fler jobb, minskade klyftor och bättre klimat?
Det finns avgörande skillnader mellan en borgerlig regering och en ny regering. Här är mina tio exempel:
1. Ska vi ha fler jobb – eller ökade klyftor? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta låna till skattesänkningar, trots att den politiken kapitalt har misslyckats med att skapa jobb. Vi rödgröna är eniga om att jobben ska sättas först igen – och har konkreta förslag för 100 000 nya jobb, praktikmöjligheter och utbildningsplatser.
2. Ska vi permanenta skatteklyftan som gör att pensionärer betalar mer i skatt än löntagare? De borgerliga regeringspartierna vill att pensionärsskatten ska vara kvar i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att klyftan ska bort.
3. Ska det finnas en stupstock i sjukförsäkringen, en bortre tidsgräns, varefter svårt sjuka människor, cancersjuka, kan utförsäkras och göras försäkringslösa? De borgerliga regeringspartierna vill att den politiken fortsätter i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att stupstocken ska bort.
4. Ska vi ha ett aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen för våra arbetslösa ungdomar? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta en politik som tvingar ungdomarna att vänta i minst 3 månader innan de kan få tillgång till utbildning och praktik. Vi rödgröna är eniga om att aktivitetsförbudet ska bort – redan på en rödgrön regerings allra första sammanträde den 14 oktober.
5. Ska vi ha ett vårdnadsbidrag som uppmuntrar kvinnor att inte jobba, försämrar jämställdheten, urholkar arbetslinjen, försämrar förskolan och försvårar integrationen? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att bidraget ska bort.
6. Ska vi fortsätta att kraftigt sänka skatterna – mest för den rikaste tiondelen av befolkningen – samtidigt som lärare, förskollärare och sjuksköterskor sägs upp och kvaliteten i välfärden urholkas? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Det ska pressa ned svenska folkets löner. Svenska folket ska betala sina skattesänkningar med lönesänkningar. Vi rödgröna är eniga om att nu måste investeringar för bättre vård och skola prioriteras.
7. Ska sjukvården i Sverige tillåta patienter med privata försäkringar eller tjock plånbok att gå före alla andra på våra gemensamt betalda sjukhus? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att alla vård ska få efter behov och att gräddfilerna tas bort.
8. Ska Sverige stressa in i eurosamarbetet och gå med i Nato? De borgerliga regeringspartierna vill att Sverige ska närma sig Nato och eurosamarbetet. Vi rödgröna är eniga, med oss blir det inget svenskt NATO-medlemskap och ingen ny folkomröstning om euron under nästa mandatperiod.
9. Ska vi införa en ny obligatorisk avgift för a-kassan? De borgerliga regeringspartierna vill på detta bakvända sätt införa en ny skatt för många småföretagare och löntagare, där en hotellstäderska betalar 5 gånger så mycket som en läkare. Regeringen hoppas att sänkt a-kassa ger fler jobb genom att pressa ned svenska folkets löner. Det har inte fungerat. Vi rödgröna är eniga om att sänka avgiften för alla, så att ingen ska betala mer än cirka 80 kronor i månaden för a-kassan.
10. Ska vi luckra upp arbetsrätten och fortsätta nedmonteringen av den svenska modellen? De borgerliga regeringspartierna vill urholka anställningsskyddet ytterligare, trots att man redan kan stapla korta otrygga anställningar på varandra i upp till åtta år. Vi rödgröna är eniga om att det behövs fler trygga jobb och att attacken på den svenska modellen måste upphöra.
Alla dessa tio exempel ovan visar på tydliga skillnader mellan de politiska alternativen – både i sak och ideologiskt. Den 19 september står svenska folket vid skiljevägen: Ska vi ha fler jobb – eller ökade klyftor? Nu växlar vi upp!
Det rödgröna samarbetet, tisdag 25 maj kl 10.55
Publicerad av Martin Gelin, 25 maj, 2010
Peter, Maria, Lasse och Mona på riksdagen i dag.
”Gilberto Gil?” var det första jag hörde när jag kom in i Mona Sahlins riksdagsrum i dag.
Det var Lars Ohly som börjat diskutera brasilianska ministerutnämningar – kanske inte det mest väntade samtalsämnet på de rödgröna tisdagsmötena.
Ett kamerateam från SVT var på plats och ställde frågor om kulturpolitik och samtalet fortsatte med en diskussion om brasilianska fotbollsspelare och Pelés prestationer som idrottsminister
Annars var det ett betydligt allvarligare ämne som dominerade samtalet: den skyhöga arbetslösheten i Sverige.
Under mötets gång ramlade det in färska siffror från SCB som visar att arbetslösheten i Sverige är 9,8%.
Jämfört med samma tid förra året har arbetslösheten ökat med 80 000 personer. Arbetslösheten ökar både i antal personer och som del av arbetskraften.
Mycket allvarligt för Sverige är att mer än en tredjedel av de arbetlösa – 161 000 människor – är långtidsarbetslösa. I stället för att göra något åt massarbetslösheten har regeringens politik cementerat den. SCB framhåller också att ungdomsarbetslösheten nu övertstiger 30 procent. Det är bland de högsta nivåerna i Europa.
- Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast på ett nytt oroväckande sätt, inte minst bland ungdomar och bland kvinnor i vård och omsorg. Reinfeldts skattesänkningar har inte skapat nya jobb och regeringen borde rimligen vara väldigt oroad över det här, sade Mona Sahlin.
Hon oroas också av att en kraftigt ökad långtidsarbetslöshet visar att arbetsmarknaden fungerar allt sämre. Därför planerar Riksbanken för räntehöjningar - trots rådande massarbetslöshet.
Mona Sahlin bloggade förra veckan på rödgrön.se om regeringens misslyckade jobbpolitik: Dags att ta Fredrik Reinfeldt på orden.
Läs mer om den höga arbetslösheten hos Johan Westerholm
och Nattis och Claes Krantz.
För 99 % av Sveriges villa och radhusägare blir fastighetsskatten sänkt eller oförändrad
Publicerad av Martin Gelin, 21 maj, 2010
Vi rödgröna vill ha en rättvis fastighetsskatt i Sverige.
I den missvisande mediebilden av vår uppgörelse om fastighetsskatten framstår det ofta som att många svenskar kommer att få höjd fastighetsskatt.
I själva verket får 99 % av svenska folket sänkt eller oförändrad fastighetsskatt.
De borgerliga partierna lovade i valrörelsen att avskaffa fastighetsskatten. Så har inte skett. Däremot har de med högt taxerade småhus fått sin skatt kraftigt sänkt, medan många vanliga småhusägare bara har fått se sin fastighetskatt byta namn till ”fastighetsavgift”.
Numera beskattas ett radhus i Farsta lika hårt som en lyxvilla i Danderyd. Det är orimligt.
De rödgröna vill ge villaägarna lugn och ro. Därför är budskapet till landets villa-, radhus-, bostadsrättsägare och hyresgäster att den nuvarande modellen för fastighetsskatt kvarstår med fyra tydliga förbättringar för att öka rättvisan, skapa neutralitet mellan boendeformer och öka rörligheten på bostadsmarknaden, inte minst i storstäderna.
I den rödgröna uppgörelsen En rättvis fastgihetsskatt förklarar vi:
• De som har de mest exklusiva villorna värda över cirka sex miljoner (dvs. ett
taxeringsvärde om 4,5 miljoner eller mer) kommer att få höjd skatt.•Begränsningsregeln utvidgas för att omfatta alla. Begränsningsregeln innebär att ingen ska betala mer än fyra procent av sin inkomst i fastighetsskatt (inkl kommunal avgift)
• Fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar sänks från 0,4 till 0,22 procent. Neutraliteten mellan olika boendeformer utreds och åtgärder vidtas .
• Uppskovsskatten och begränsningen för uppskov tas successivt bort, givet att det
statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt
sätt.
Läs hela överenskommelsen här.
Jobb, jämlikhet och grön omställning
Publicerad av Martin Gelin, 3 maj, 2010
Thomas Östros (s), Mikaela Valtersson (mp) samt Ulla Andersson (v) på väg till pressträffen för att presentera den rödgröna vårbudgeten. Foto: Fredrik Hjerling
Bland de borgerliga politiker och ledarskribenter som kommenterade dagens rödgröna budgetmotion var det många som påstod att det inte är särskilt stor skillnad mellan de rödgröna och alliansen.
Det håller vi inte riktigt med om.
Snarare är det nu än mer tydligt vad valet i höst handlar om: med alliansen fortsätter vi mot ökade klyftor och skattesänkningar på lånade pengar, med en ny rödgrön regering får vi fler jobb, ökad jämlikhet och starkare välfärd, en seriös politik för jämställdhet och en grön omställning.
Marika Lindgren Åsbrink serverade två diagram som elegant sammanfattar de två alternativen i valet i höst:
Den övre bilden beskriver effekterna (i kronor) av de rödgrönas vårmotion, enligt Riksdagens utredningstjänst. Den nedre bilden beskriver effekterna av regeringens politik mellan 2007 och 2010 (i procent) enligt SCB. Decil 1 är den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster, medan decil 10 är den tiondel som har högst inkomster.
Ta från de fattiga och ge till de rika, eller tvärtom? Den 19 september är det du som bestämmer.
En mer rättvis framtid med en ny rödgrön regering:
Tre år med Alliansen:
HBT-Sossen skriver:
Det här är ett budgetförslag för jobb, jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhetsanden bokstavligen svävar över denna ekonomiska vårmotion.
Under fyra år har vi sett den Moderatstyrda regeringen ägna sig åt en omvänd Robin Hood-politik. Regeringen har misslyckats med sin jobbpolitik, jämställdhetsarbetet har gått i stå och klyftorna i samhället har ökat lavinartat under mandatperioden. Det är dags för en ny färdriktning. Det är dags för en rödgrön regering!
Mer om rödgröna budgetmotionen hos bland andra Johanna Graf och Stefan Wikén, samt Peter Andersson.
Claes Krantz och Peter Högberg har gjort ett YouTube-klipp där de diskuterar budgeten.
Vill du hjälpa oss att vinna valet i höst? Anmäl dig som rödgrön valarbetare.
Maria Wetterstrand vs. Anders Borg
Publicerad av Martin Gelin, 29 april, 2010
Debattartikel: Många har drabbats hårt av utförsäkringarna
Publicerad av Martin Gelin, 14 april, 2010
Rödgröna skriver i en gemensam debattartikel:
För drygt tre månader sedan tvingades cirka 15 000 personer ut ur sjukförsäkringen. Hade det berott på att de blivit friska hade det givetvis varit fantastiskt. Men de här personerna hade inte blivit friska, de passerade en administrativ tidsgräns som regeringen infört och blev utförsäkrade ur sjukförsäkringen. Någon individuell bedömning av deras arbetsförmåga gjordes inte.
Den administrativa tidsgränsen i sjukförsäkringen, stupstocken, infördes i juli 2008, alltså ett och ett halvt år innan de första personerna skulle komma att utförsäkras. Kritiken var redan då omfattande, inte minst från remissinstanserna.Sammanlagt skulle cirka 50 000 personer förlora sin ersättning från sjukförsäkringen genom utförsäkring under 2010. De allra flesta av dem som skulle utförsäkras var kvinnor, uppemot 70 procent. De dominerande diagnoserna var sjukdomar i rörelseorganen och psykiatriska diagnoser.
Med bara veckor kvar innan de första cirka 15 000 personerna skulle utförsäkras kom regeringen med i vart fall någon form av besked om vad som skulle hända.Bland annat infördes regler om att personer som vårdas på sjukhus, saknar verklighetsuppfattning och inte kan tillgodogöra sig information, eller riskerar att sjukdomen allvarligt försämras om man utförsäkras, ändå skulle kunna få förlängd sjukpenning även fortsättningsvis. Enligt regeringen skulle det handla om ett fåtal personer som inte kunde klara av att delta i någon aktivitet hos Arbetsförmedlingen. Den förlängda sjukpenningen skulle för de flesta av dem kunna beviljas efter ansökan.
Reglerna kom på plats strax före det att de första personerna utförsäkrades och tidsutrymmet för att få sin ansökan behandlad var mycket knapp.
Då, före årsskiftet, när många människor var oroliga för vad som skulle hända när man blev utförsäkrad, sa socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson att det bara var personer med arbetsförmåga som skulle överlämnas till Arbetsförmedlingen. De som inte hade arbetsförmåga skulle bli kvar i sjukförsäkringen och få förlängd sjukpenning. Detta trots att reglerna skulle tillämpas restriktivt. Nu, när verkligheten hunnit ikapp, visar det sig att 40 procent av de personer som utförsäkrades är så sjuka att de inte klarar att delta i någon form av aktivitet på Arbetsförmedlingen.
Läs hela debattartikeln i Aftonbladet.
Rödgröna bloggar om utförsäkringar och rättvisa: Emil Broberg, Helle Klein, Peter Andersson, Martin Moberg, Annarkia, Peter Högberg, Krassman, Ett hjärta rött
Rödgrönt samarbete för ett grönare Eskilstuna
Publicerad av Martin Gelin, 13 april, 2010
Eila Clarstedt (V), Jimmy Jansson (S) och Magnus Johansson ( MP ) presenterar det rödgröna samarbetet vid en pressträff på Munktell Sience Park i Eskilstuna.
Foto: Fredrik Hjerling
I dag presenterades ytterligare ett rödgrönt samarbete på kommunal nivå, när Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade pressträff i Eskilstuna för att prata om sitt nya samarbete.
- Eskilstuna ska bli en omtalad föregångare när det gäller att ställa om till ett ekologiskt samhälle. Tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kan vi förnya och ta ansvar för Eskilstuna, sade Magnus Johansson, Miljöpartiet.
- Vi söker nu vi väljarnas stöd för ett rödgrönt samarbete. Jag är övertygad om att Eskilstuna nu tar nästa kliv i sin utveckling. Vi ska skapa en grön och rättvis kommun, sa Jimmy Jansson, Socialdemokraterna.
Läs mer hos Fredrik Pettersson, Eskilstuna-Kuriren, Ann-Sofie Wågström.
Se fler rödgröna bilder på vår Flickr-sida.
Rödgrönas gemensamma förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv
Publicerad av Martin Gelin, 7 april, 2010
Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det. Vi måste också skapa ett friskare arbetsliv med goda arbetsvillkor där arbetstagare inte blir sjuka av att arbeta eller skadas i arbetet – ett hållbart och utvecklande arbetsliv.
En god arbetsmiljö handlar inte endast om fysisk miljö utan också om delaktighet i beslut på arbetsplatsen, inflytande över arbetstidens förläggning, ett gott partssamarbete, en väl fungerande arbetsorganisation, utvecklingsmöjligheter och tillgång till utbildning. En god arbetsmiljö gör det möjligt för fler att arbeta längre vilket bidrar till en starkare gemensam välfärd. Friska arbetsplatser är positivt och avgörande både för företagens utveckling, samhällsekonomin och för arbetstagarnas ställning i arbetslivet.
Arbetslivet förändras på gott och ont. Gott, därför att förändringar kan leda till ökade kunskaper och nya värdefulla erfarenheter. Ont, därför att de ibland skapar nya riskfyllda situationer. De nya jobben är i högre grad inriktade på tjänster och service, vilket delvis ger en ny typ av arbetsmiljöproblem. Vi ser också en utveckling av fler rörliga arbeten där arbetet utförs på många olika ställen och mer ensamarbete.
Under vårt arbetsliv byter vi numera jobb i en ökad takt. Arbetsmarknaden blir också mer internationell. Dessa förändringar och nya utmaningar kräver att vi satsar resurser på arbetsmiljöarbetet. Vi vill med följande förslag skapa förutsättningar för att ett långsiktigt och ambitiöst arbetsmiljöarbete, anpassat till ett föränderligt arbetsliv, ska kunna bedrivas.
