Den finns inga skiljelinjer i svensk utbildningspolitik mellan om man vill ha ordning och reda i skolan eller inte, eller om man är för eller emot att skolan ska förmedla kunskap. Den stora skillnaden ligger i synen på om människor ska få fler möjligheter att lära sig mer. Ska vi ha en skola som sorterar upp elever och dömer ut den som inte gått en spikrak väg genom alla utbildningar, eller ska vi ha en sammanhållen skola och ett utbildningssystem som hela tiden ger en andra chans?

Den borgerliga regeringens utbildningspolitik har inneburit ett paradigmskifte i det tysta. Elever delas upp tidigare, där den som haft svårigheter eller vill ändra bana förnekas en andra chans. Dörrarna stängs för allt fler.

Den borgerliga sorteringsskolan

Istället för en kunskapsskola för alla, där ambitionerna och förväntningarna är höga på alla ungdomar, håller en sorteringsskola på att växa fram. Regeringen tidigarelägger de val som varje elev måste göra, och valen får allt större betydelse. Efter regeringens fyra år finns det färre möjligheter att gå vidare om man inte valt ”rätt” utbildning från början och färre utbildningsplatser att söka till. Dessutom har förskolan, skolbarnomsorgen och fritidshemmen försämrats – verksamheter som betyder mycket för barn och ungas utveckling och kunskapsinhämtning.

De borgerliga partierna stänger dörrarna på många områden:

• Förskolan dräneras på resurser som istället går till verksamhet utan insyn och krav, genom införandet av vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng.

• Barn i sex-sju års ålder får betygsliknande omdömen och kan bli underkända.

• På ett år har antalet lärare minskat med 3 000 personer enligt Skolverket.

• Val redan i elvaårsåldern blir avgörande för fortsatta möjligheter att studera.

• Kunskapskraven och därmed möjligheterna att gå vidare har sänkts på de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna.

• Komvux har dragits ner med 20 000 platser och utbyggnaden av högskolan har stoppats, trots lågkonjunktur och stora ungdomskullar.

• 25:4-regeln som gav möjlighet även för dem med arbetslivserfarenhet att komma in på högskolan är borta.

• Numera har högskolebetyg ett bäst före datum, de som har betyg som är åtta år gamla och vill söka sig till högskolan gör sig inte besvär.

Läs hela rapporten: Fyra år med ökade klyftor: Se upp för dörrarna – dörrarna stängs

I kväll, måndag den 6 september, genomför vi valrörelsens första gemensamma rödgröna dörrknackning i Stockholm.
Vi samlas på valcentret i Stockholm och åker sedan till Tensta, där många röstar rödgrönt, men där valdeltagandet varit allt för lågt i de senaste valen. Om vi knackar tillräckligt många dörrar kan vi öka valdeltagandet med 10 %.

Vi samlas kl. 17.15 i valcentret på Sveavägen 48 (t-bana: Hötorget) och åker tillsammans till Tensta.
Om ni vill möta oss på plats i Tensta går det också bra, ring i sådana fall till valcentrets mobil på 070 213 3191.

Häng med och hjälp oss vinna valet!

”Jag är en av dem som röstade blått i förra riksdagsvalet, i protest mot dåvarande S-regering och med förhoppning om att liberala idéer skulle friska upp regeringsmakten. Jag hör till dem som tjänat ekonomiskt på jobbskatteavdraget och borde kanske vara nöjd men kan mest känna besvikelse. Jag hade inte kunnat föreställa mig den kalldusch av omänsklighet som skulle komma att välla ut från Rosenbad.

Sjukförsäkringen struntar fullkomligt i medicinsk kompetens och ersättningen dras in för svårt sjuka människor som tvingas söka arbeten de inte klarar. A-kassan har blivit en både dyr och dåligt utformad försäkring och deltidsarbetande tvingas säga upp sig för att inte bli av med ersättning.

Det är bara två exempel på det nya, hårda Sverige, men den debatten tycks bortglömd.

De förslag som hörs från Alliansen kommer ofrånkomligen öka skillnaderna i Sverige, något som inte per definition är dåligt. Men unga och invandrade ska arbeta för lägre löner och bli ännu lättare att sparka, ett B-lag med sämre rätt än andra.

De liberala idéerna lyser med sin frånvaro. I stället krävs övervakning, tvång och förbud – på internet, på stan och i klassrummen. Eleverna ska delas upp och de begåvade få försprång och högskolebehörighet medan de mindre begåvade och de stökiga ska hållas i schack med hårdare tag. Uppdelningen av skolan är en välkänt kraftfull hävstång för att förstärka motsättningar och otrygghet.

Med Alliansen går vi mot ett hårdare Sverige, glöm inte det.

KLAS ELOFSSON
Järfälla.”

***
Läs de rödgrönas nya granskningsrapport: Högerpolitiken klyver Sverige
Läs de rödgrönas tio punkter för en mänskligare sjukförsäkring.

18 frågor till högeralliansen – väljarna förtjänar besked
1. Varför prioriterar ni fortsatta skattesänkningar – mest för dem som tjänar bäst – framför fler lärare i skolan och minskade barngrupper i förskolan?

2. Varför döljer ni för väljarna hur mycket ni ska sänka skatterna med efter 2011?

3. Ska Sverige bli det sista landet i Europa som tillåter hemliga bidrag till partierna?

4. Socialbidragen ökar i åtta av tio kommuner. Varför anser ni att klyftorna minskat när den rikaste hundradelen av befolkningen fått lika mycket i skattesänkning som en fjärdedel av svenska folket fått tillsammans?

5. Varför ska sjuka människor tvingas söka jobb eller gå på socialbidrag? Hur många kommer att utförsäkras om ni fortsätter en mandatperiod till?

6. Vad händer med frågan om ett svenskt medlemskap i Nato om ni vinner valet?

7. Varför ska pensionärer fortsätta betala högre skatt än löntagare?

8. På vilket sätt får vi fler jobb av att sjuka och arbetslösa blir fattiga?

9. Är det inte pinsamt att svensk klimatpolitik rankas sämre än Kina och Indiens enligt Climate Action Network?

10. Ska uranbrytning vara tillåtet i Sverige?

11. Varför ska Sverige ha långsammare tåg än övriga Europa?

12. Hur kan ni säga att ungdomsarbetslösheten är en synvilla?

13. På vilket sätt hjälper ett aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen arbetslösa ungdomar?

14. Varför skulle er jobbpolitik som uppenbarligen har lyckats sämre än EU-genomsnittet och resulterat i motsvarande 100 000 färre i sysselsättning nu plötsligt fungera?

15. Vad tänker ni göra med arbetsrätten? Centerpartiet fortsätter att insistera på att den ska försvagas. Kan ni lova att det inte sker?

16. Blir det eller blir det inte en obligatorisk a-kassa med straffbeskattning av företagare och låginkomsttagare om ni vinner valet?

17. Vad betyder ”välfärdens kärna”? Fyra partiledare ger fyra olika svar och ingen verkar veta vad det handlar om. Är det egentligen inte bara ett sätt att dölja de nedskärningar som måste till för att bekosta era skattesänkningar?

18. Ska ni verka för en ny folkomröstning om EMU under nästa mandatperiod?

Kontaktpersoner:
Peder Palmstierna (S) 070 610 38 55
Caroline Kling (MP) 070593 19 02
Pressjouren Vänsterpartiet 070 620 00 64

År 2006 kom regeringen till makten under en högkonjunktur. Statsfinanserna gick med överskott, arbetslösheten föll. De första åren använde regeringen till att göra av med överskottet genom frikostiga skattesänkningar, samtidigt som man försämrade socialförsäkringarna, rustade ner miljöpolitiken och minskade bostadsbyggandet.

Sedan kom finanskrisen, och då stod Sverige dåligt rustat. Arbetslösheten har skenat, bostadsbyggandet minskat ytterligare, statsfinanserna försämrats. Klyftorna mellan fattiga och rika har ökat dramatiskt, och allt fler drivs ut i socialbidrag. Antalet anställda på viktiga välfärdsområden såsom sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola har minskat kraftigt, trots att behoven ökat. Så ser det ut när Sverige nu går till val igen.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet beslutade 2009 att tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att systematiskt gå igenom hur den borgerliga politiken slagit under mandatperioden. Vi har gett ut åtta rapporter under denna tid, med gemensam kritik mot den politik som förts.

Den här rapporten, som går igenom ett antal politikområden, är vår sista. Det är en uppföljning av vår första rapport från hösten 2009, som också hette ”Högerpolitiken klyver Sverige”. Vi har inte sett någon anledning att ändra det namnet, tvärtom. Det är ännu mer sant idag, än för ett år sedan.

Det står klart att utmaningarna kommer att bli många och svåra för en ny regering efter valet 2010.

Läs rapporten: Högerpolitiken klyver Sverige – en granskning av den borgerliga regeringsperioden under 2006 – 2010

En fungerande arbetslinje i sjukförsäkringen måste syfta till att stärka människors anknytning till arbetsmarknaden, att deras kompetens tas tillvara och att förutsättningarna för att kunna gå upp i arbetstid när och om detta är motiverat och rimligt ökar.

Vi vill:

* Ta bort de fyrkantiga tidsgränserna för rätten till sjukpenning och i stället göra individuella bedömningar av rätten till ersättning.
* Avskaffa den automatiska prövningen mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagars sjukskrivning. Människor ska prövas mot ett för individen lämpligt arbete på en verklig arbetsmarknad samt kunna få det stöd som krävs för att klara omställningen till ett nytt arbete, inklusive trygg försörjning under den tid som detta tar.
* Den som inte bedöms kunna arbeta heltid bör under vissa förutsättningar kunna erbjudas en långvarig ersättning på deltid. Ersättningen som ska ligga på sjukersättningsnivå ska inte kunna utgå på heltid. En person som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan ska kunna få långvarig ersättning på den övriga andelen av arbetstiden. Den långvariga ersättningen på deltid ska inte omprövas men kunna brytas av den enskilde.

Exemplet Jörg

Jörg Teichert är 56 år och arbetar som överläkare och ansvarar för strokesjukvården i norra Dalarna. För fyra år sedan drabbades han själv av en stroke som förlamade hans högra sida. Den första tiden tog han sig fram med rullstol, men kunde efter en tid tack vare god rehabilitering och stöd från familjen börja arbeta, först 25 procent och sedan halvtid.

Idag arbetar Jörg 75 procent och klarar sig nu utan rullstol, men hans högra arm är fortfarande förlamad. Han och hans kollegor bedömer att han inte kommer att bli bättre än vad han är nu. Jörg har även drabbats av trötthet efter hjärninfarkten. I januari löpte Jörgs sjukersättning ut och i ett omprövningsbeslut avslogs hans ansökan om fortsatt sjukersättning.

”- Vi följer lagen.” Det är försäkringskassans motiv till att Jörg Teichert nekas sjukersättning efter sin stroke. Försäkringskassan är helt styrd av de nya reglerna som regeringen infört.

Jörg upplever detta som orimligt och hävdar att han inte kan arbeta mer bara för att han byter bransch. Han anser att det nya regelverket är för trubbigt. Som högavlönad har han valt att arbeta vidare på sina 75 procent. Men han känner till många andra med lägre lön som tvingas säga upp sig från sitt deltidsjobb. Jörg menar att det måste vara möjligt att arbeta deltid efter sjukdom.

Läs: Lex Jörg.

Läs de rödgrönas 10 punkter för en ny sjukförsäkring.

***

Nyligen lämnade moderaten Lars Sjöblom sitt parti i protest mot de omänskliga utförsäkringarna. Sjöblom är nu socialdemokrat.

Eftersom antalet kvinnor bland migranterna ökat kraftigt bör deras situation särskilt uppmärksammas. Migration kan för många kvinnor vara en dörr till ett tryggare liv där de bättre kan använda sin kunskap och förmåga, men kan i sina värsta former innebära att de tvingas leva som flyktingar, bli offer för människohandel eller jobba under slavliknande förhållanden.

När människor flyttar sprids kunskap, nätverk växer och nya möjligheter uppstår. Sverige är i sig ett tydligt exempel på att den kunskap, arbetskraft och mångfald som har kommit hit har haft stor betydelse för svensk tillväxt och utveckling. Men migration kan också innebära stora utmaningar, såväl för de människor som flyttar, som för de länder de lämnar eller flyttar till. Rätten till asyl handlar i grund och botten om solidaritet mellan folken över landgränserna. Asylprövningen ska göras genom en ordning som bygger på en rättvis, rättssäker och individuell prövning som står i överensstämmelse med internationella konventioner av den enskildes skäl för uppehållstillstånd.

Våra tre partier står gemensamt bakom principen om att Sverige ska ha en reglerad invandring, och avser med det att det ska finnas regler för vem som har rätt att bosätta sig och vistas i landet. Med begreppet reglerad invandring avser vi självklart inte att det kan sättas ett uttryckligt tak för hur många som kan ges uppehållstillstånd i landet.
Rätten att få skydd undan förföljelse är en individuell mänsklig rättighet och får inte tillåtas påverkas av konjunktur eller arbetskraftsbehov. Asylrätten ska stå i överensstämmelse med internationella konventioner. Den förutsätter att alla länder som har undertecknat FN:s flyktingkonvention har en öppen dörr för människor i behov av skydd och att de kan erbjuda en rättssäker prövning av asylskälen samt ett värdigt mottagande.

Läs hela överenskommelsen: En rödgrön migrationspolitik 2011-2014

Det sker många framsteg. Fler länder än tidigare är demokratier och fattigdomen har minskat på vissa håll. Men samtidigt ökar klyftor mellan fattiga och rika i andra delar av världen. Fortfarande går över en miljard människor hungriga varje dag – många av dem barn. Men det går att uppfylla FN:s millenniemål och utrota fattigdomen om den politiska viljan finns.

Finanskrisen har påverkat oss alla, men de redan mest utsatta har drabbats hårdast. Den ökande globala arbetslösheten är oroande. Finanskrisen och klimatkrisen med dess enorma konsekvenser visar på vikten av globala politiska lösningar. Lösningarna måste vara gemensamma för att få ekonomisk, social och miljömässig utveckling på rätt kurs för en hållbar framtid.

Det krävs att människan sätts före marknaden. Fred, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och ekonomisk utveckling är grundläggande och att vi lyckas demokratisera globaliseringen och globalisera demokratin. Det krävs ett nytt svenskt engagemang för fred, FN, nedrustning, rättvisa och klimatet.

Det krävs en rödgrön utrikespolitik.

Läs överenskommelsen: En rättvis och hållbar värld är möjlig: 
Rödgrön plattform för en rättvis utrikespolitik

Regeringen hade alla möjligheter att investera i Sveriges framtid – i fler jobb,
mer kunskap, bättre klimat och hälsa. Men den valde en annan väg. Idag ser vi resultatet. Ökade sociala klyftor, en jobbkris som är djupare än i flertalet andra europeiska länder, försämrad skola och barnomsorg och en äldreomsorg som försummas. Till det kommer att den har flytt sitt miljöansvar och sänkt ambitionerna i den globala klimatpolitiken.

Det konstaterar den granskningsrapport av regeringen Reinfeldts politik som presenteras av Morgan Johansson (S), Magnus Johansson (MP) och Ali Esbati (V).

Tid: fredagen den 3 september kl. 15.00
Plats: Riksdagens Presscenter

Presskontakt:
(S) Peder Palmstierna 070 610 38 55
(MP) Agnetha Boström 070-260 24 84
(V) Jenny Lindahl Persson 0706-52 14 92