Morgonens möte: Diskrimineringen i skattesystemet ska upphöra

Publicerad av Martin Gelin, 2 mars, 2010

I morse samlades pensionärsorganisationerna SPF och PRO tillsammans med de rödgröna – Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly – för att utlova ett slut på diskrimineringen mot pensionärer i skattesystemet.

Löftet var tydligt: Pension ska inte beskattas hårdare än lön.

- Det här är ett tydligt besked om hur vi skiljer oss från regeringen. De vill att pensionärer och löntagare beskattas olika, sade Maria Wetterstrand.

- Klyftan mellan pensionär och löntagare ska bort, sade Mona Sahlin.

Gertrud Sigurdsen, tidigare socialminister, var också på plats och var entusiastisk efter mötet.

- Jag tycker att det är bra att vi kallar den här klyftan för dess rätta namn: diskriminering. Det välkomnar SPF och PRO.

Kulturbloggen kallar det här ”ett mycket efterlängtat besked”

Martin Moberg skriver att dagens besked innebär att ”den straffbeskattning som införts av den sittande moderatstyrda regeringen av landets drygt 1, 5 miljon pensionärer kommer att upphöra om Sverige byter politik och regering den 19 september.”

På Twitter skrev Centerpartiets Fredrick Federley:

”Vill ni då höja skatten för löntagare eller sänka den för pensionärer?”

Svar: Vi kommer att sänka skatten för pensionärer och ta bort en del av Reinfeldts skattesänkningar för de rikaste.

Fredrik Hjerling fotograferade mötet och du kan se fler bilder på vårt rödgröna Flickr-flöde:

Vårt gemensamma besked: Pension och lön ska beskattas lika!

Publicerad av Martin Gelin, 2 mars, 2010

Enligt en utredning från riksdagens utredningstjänst är pensionärer den åldergrupp som har fått absolut minst av regeringens politik.

Redan i höstas la alla våra tre partier konkreta förslag som skulle ha gett pensionärer lägre skatt än vad de har i dag. Statsminister Fredrik Reinfeldt har vid flera tillfällen försökt försvara diskrimineringen av pensionärer med argumentet att motsvarande diskriminering sker i många andra länder. Enligt en undersökning från PRO så stämmer inte statsministerns påstående.

När våra partier samarbetade redan under förra mandatperioden sänkte vi återkommande inkomstskatterna genom ett höjt grundavdrag – då gjorde vi ingen skillnad mellan olika grupper, alla behandlades lika. Innan regeringsskiftet 2006 betalade alla lika skatt vid lika inkomst. Så är inte längre fallet efter tre år med den borgerliga regeringen.

I dag har vi tillsammans träffat pensionärsorganisationerna PRO och SPF. Vi delar pensionärernas upprördhet över att regeringen steg för steg för steg har ökat skillnaden mellan hur olika grupper beskattas för samma inkomster. Den borgerliga regeringens politik leder till ökade klyftor. Men vi menar att diskriminering av pensionärer är fel och leder inte till fler jobb. En fungerande arbetslinje kräver att det både ska löna sig att arbeta och att ha arbetat.

Vårt rödgröna budskap till landets pensionärer är tydligt; vårt mål är att pension inte ska beskattas hårdare än lön och att diskrimineringen i skattesystemet ska upphöra. Vi ger oss inte förrän klyftan tagits bort. När regeringen nu säger att de vill behålla skatteklyftan mellan pension och löneinkomst gör vi detta till en viktig valfråga.

Regeringens utlovade skattesänkningar till landets pensionärer räcker inte för att tysta kritiken – detta handlar om en viktig princip om lika beskattning och om hur vi behandlar Sveriges pensionärer med respekt. 

Mona Sahlin (S), Maria Wetterstrand (MP), Peter Eriksson (MP), Lars Ohly (V)

Vi vill bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 5 oktober, 2009

Publicerad på DI den 3 oktober 2009

För våra tre partier är jobben den viktigaste frågan. Den borgerliga regeringen prioriterar istället sänkt skatt på lånade pengar. Nu har man sänkt skatterna med 100 miljarder kronor. Vi menar att man måste värna de offentliga finanserna. Genom att seriöst bekämpa fusk med skatter och bidrag förbättras förutsättningarna för investeringar i jobb och välfärd.

Skatteverket beräknar att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Att bekämpa skattefusket handlar om att stärka välfärden – men också om att skapa rättvisa villkor för företagen.

Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova organiserade brottsligheten och ekonomisk brottslighet växer. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i europeiska och internationella nätverk. Skatteplanering syftande till skattefusk sker ofta med hjälp av så kallade skatteparadis.

I den dåvarande socialdemokratiska regeringens sista statsbudget för 2006, utformad i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, drogs riktlinjerna för ett kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusk upp. Skatteverket fick ökade resurser. Den nuvarande regeringen har hittills tagit få egna initiativ kring skattefusket.

För oss är kampen mot fusk och brottslighet prioriterat. Vi har därför till våra respektive budgetmotioner tagit fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott.  För att snabbt och effektivt komma igång med programmet vill vi permanent stärka Skatteverkets resurser mot skattefusk med 50 miljoner kronor. Denna satsning ger utrymme för att exempelvis anställa uppemot 100 nya specialister.  Programmet innehåller bland annat följande delar:

Prioritera kampen mot ekobrott och skattefusk i Europa.  Vi vill att Sverige agerar kraftfullare för att skatteparadisen ska tvingas till skatteavtal som minskar möjligheterna till skattefusk. Vi vill att Sverige ska driva att Europeiska stater med nära förbindelser till EU, som till exempel Schweiz, ska förbinda sig till informationsutbyte i enlighet med det så kallade sparandedirektivet. Vi vill se över lagen om skatteflykt för att göra den mer effektiv.

Utöka systemet med personalliggare och oannonserade kontrollbesök. Personalliggare kombinerat med oannonserade kontrollbesök inom frisörs- och restaurangbranscherna har visat sig vara ett verksamt instrument. Vi vill utvidga detta system så att alla relevanta branscher och företag omfattas. Vi vill i första hand gå vidare med bygg- och tvätteribranscherna samt med branscher som i hög utsträckning använder sig av underentreprenörer t.ex. städ- och flyttbranscherna.

Prövning och återkallande av F-skattsedel. Möjligheten att få F-skattsedel då sökanden har varit inblandad i skattefusk eller annan brottslig verksamhet ska begränsas. F-skattsedel ska återkallas då en innehavare dömts för skattefusk eller annan ekonomisk brottslighet. Vi är beredda att pröva Skatteverkets förslag om en tidsbegränsad F-skattsedel.

Andra delar i vårt breda program är ett kraftigare agerande mot misstänkt penningtvätt, insatser för att bekämpa momsfusket, lagändringar för att underlätta informationsutbyte inom och mellan myndigheter och krav på anslutning till redovisningscentraler för taxibranschen. Vi vill också se över de eventuella möjligheterna till ett entreprenadavdrag – med beaktande av konsekvenserna för företagens administrativa börda – som kan bidra till att säkra betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter.

De borgerliga partierna gick till val 2006 på att skapa fler jobb. Medlet för att nå detta mål påstods vara skattesänkningar. Den borgerliga politiken har inte skapat jobb; tvärtom så har arbetslösheten i Sverige ökat snabbare än i EU27 som ett genomsnitt. Utanförskapet har, om man räknar som moderaterna gjorde i valrörelsen, på tre år ökat med 70 000 personer

Vi vet att Sverige kan bättre. Att bekämpa ekonomisk brottslighet, fusk och illojal konkurrens är centrala delar i en ansvarsfull ekonomisk politik som värnar välfärden och investerar i jobb.

Lars Johansson (S), vice ordförande Skatteutskottet
Marie Engström (V), ledamot Skatteutskottet
Helena Leander (MP), ledamot Skatteutskottet

Inte ens moderaternas egna väljare vill låna till ytterligare skattesänkningar!

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 21 september, 2009

Vi tre partier prioriterar jobben. I lördags lämnade den borgerliga regeringen besked om att det blir fortsatta skattesänkningar på lånade pengar genom att det så kallade förvärvsskatteavdraget utökas. Dessa skattesänkningar ska läggas till de 85 miljarder kronor som regeringen redan har sänkt skatterna med. Vårt besked är att jobben, välfärden och miljön måste sättas först. Vi lämnar därför nu ett gemensamt rödgrönt besked om att vi i våra respektive budgetmotioner kommer att säga nej till dessa ytterligare sänkta inkomstskatter. Och vi vet att svenska folket delar vår bedömning. Endast 17 procent av väljarna tycker att regeringen gör rätt i att låna till skattesänkningar.

Nyligen kom statistik från Eurostat som visar att arbetslösheten i Sverige är högre än genomsnittet inom EU27. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland de högsta i EU och uppgår till närmare 30 procent. Krisen är global. Men det finns ingen naturlag som säger att Sverige ska klara sig sämre än genomsnittet i Europa. Sverige är i grunden starkt och konkurrenskraftigt. Hade den moderatleddaregeringen prioriterat jobben istället för skattesänkningar så skulle arbetslösheten ha varit lägre och kvaliteten i välfärden ha varit högre.

Att fortsätta sänka skatterna i ett konjunkturläge när sysselsättningen kraftigt faller innebär ett svek mot alla dem som förlorar jobbet. Resurserna behöver nu användas till jobbskapande åtgärder.

Regeringens skattesänkningar har varit ineffektiva och orättvisa. Regeringen har skapat en stor och växande klyfta i beskattningen mellan olika grupper i samhället. Till exempel betalar nu en pensionär en högre skatt än en löntagare med samma inkomst. Det tycker vi är fel. En analys från Riksdagens utredningstjänst visar att de 10 procent med högst inkomster har fått större inkomstförstärkningar än vad de 60 procent av svenska folket som har de lägsta inkomsterna har fått tillsammans.

Till våren kommer vi att presentera en samlad gemensam ekonomisk motion. Redan finns gemensamma överenskommelser kring stora och viktiga politikområden så som en samlad politik för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, investeringar i miljonprogram, en samlad energipolitik och en gemensam modell för fastighetsskatten. Sedan vårt samarbete inleddes har vi rödgröna ingått över 40 överenskommelser. I höst går vi vidare och koordinerar fler delar av vår ekonomiska politik. Tillsammans bygger vi en politik som investerar i möjligheter och framtidstro.

En tydlig gemensam investering för oss alla tre kommer vara ökade resurser till välfärden. I takt med att arbetsmarknaden försämras så minskar kommunsektorns resurser till skolan och sjukvården. Mer resurser till skolan och vården är för våra tre partier en central prioritering för att bekämpa krisens effekter samtidigt som kvaliteten kan utvecklas. Vår gemensamma bedömning är att ytterligare resurser behöver tillföras. Det behövs långsiktighet för att bygga en bättre välfärd. Vi är också överens om att rättvisan i beskattningen måste öka.

Vår prioritering är att de tio miljarder som nu slarvas bort i skattesänkningar istället borde användas till att bekämpa krisen och på ett effektivare sätt medverka till att skapa jobb. Vi är överens om att använda dessa miljarder till förstärkta insatser i skola och sjukvård. Vi vill införa ett brett program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Vi vill förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer och studenter och ytterligare förstärka de investeringar i miljö- och klimatåtgärder som skapar jobb idag samtidigt som Sverige byggs starkt för framtiden.

För oss är det en fråga om ansvar. Man kan inte i ett läge när sjuksköterskor och lärare sägs upp välja att prioritera sänkta skatter på lånade pengar. Det är inte ansvarsfullt. 

Den borgerliga skattesänkningspolitiken saknar svenska folkets stöd. Novus Opinion har på vårt uppdrag frågat ett representativt urval av 1000 svenskar om de anser att det är rätt eller fel att staten lånar mer pengar samtidigt som inkomstskatterna sänks. Endast 17 procent av svenska folket tycker att regeringens gör rätt.

Sex av tio svenskar avvisar regeringens politik att låna till skattesänkningar. Bland dem som sympatiserar med socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet så anser mellan 70 och 83 procent att det är fel att staten lånar mer pengar samtidigt som inkomstskatterna sänks. Inte ens de egna stödjer den moderatledda regeringen. Även bland moderata väljare så avvisas regeringens skattesänkningspolitik. 44 procent av de moderata väljarna tycker att det är fel att låna till sänkt skatt medan endast 36 procent tycker att det är rätt.

Vi vet att Sverige kan bättre. Vi vet att alla mår bättre av ett samhälle som håller ihop. Sverige behöver en regering som tror på framtiden och har en politik för att möta de stora utmaningarna i vår tid; den höga och växande arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande sociala ekonomiska klyftorna. Vi säger nej till vårdslösa skattesänkningar med lånade pengar.

Mona Sahlin, partiledare Socialdemokraterna

Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet

Peter Eriksson, språkrör Miljöpartiet

Lars Ohly, partiledare Vänsterpartiet