De rödgröna kommenterar alliansens valmanifest

Publicerad av Martin Gelin, 26 augusti, 2010

- Idag har vi fått ett tydligt besked. Den borgerliga alliansen fortsätter på den inslagna vägen. Skattesänkningar sätts återigen före fler anställda i vård och skola, högre klimatambitioner och möjligheter för medborgare i hela landet att leva ett rikare liv, säger Mona Sahlin om Alliansens valmanifest, som presenterades i dag.

Peter Eriksson:
- 2006 gick alliansen till val på att minska utanförskapet. Resultatet är att ingen regering i modern tid har ökat utanförskapet mer än den här regeringen. Nu ser vi en högre arbetslöshet med 100 000 fler arbetslösa och trygghetssystem som har urholkats. Får de fortsätta kommer 85 000 människor att ha sparkats ut ur sjukförsäkringen 2014, säger Peter Eriksson.

Lars Ohly:

- Det här är ett program för ökad orättvisa. Klyftorna i Sverige kommer öka ytterligare när regeringen prioriterar fortsatta skattesänkningar framför satsningar på välfärden. Moderaterna har pratat så mycket om att de ska prioritera välfärden, men det bidde en tumme, säger Lars Ohly.

- Det här är en politik för att kvinnor ska tjäna mindre än män. Vi vet att skattesänkningarna hittills lett till att öka inkomstklyftan med 1000 kronor mellan kvinnor och män. Nu fortsätter regeringen att öka den orättvisan ytterligare. Jämställdhetsfrågorna är anmärkningsvärt frånvarande i manifestet. Mot det ställer vi en verklig jämställdhetspolitik med krav på barnomsorg på obekväm arbetstid, rätt till heltid och en jämställd föräldraförsäkring, säger Lars Ohly.

Maria Wetterstrand:
- Det är häpnadsväckande att regeringen inte anser att det behövs någon klimatpolitik för nästa mandatperiod. Med de insikter man fått under de senaste åren är förutsättningarna bättre än någonsin att genomföra en skarp klimatpolitik. Om man inte vågar det nu, när ska man då göra det? säger Maria Wetterstrand.

Mona Sahlin:
- Skattesänkningarna överstiger vida satsningarna på välfärd. Alliansen har använt det överskott som fanns till att sänka skatten. Nu har vi underskott och ändå vill de fortsätta med mer av samma politik. Vi väljer en annan väg. Sverige måste tillbaka till överskott. De 15 miljarder de vill sänka inkomstskatten med kommer vi istället att investera i jobb, välfärd och klimat.
- Vi investerar minst 12 miljarder i välfärden – utöver det som regeringen nu föreslår. Vi väljer att investera i 100 000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser. Nu avgörs vilket Sverige vi ska ha: Fortsatta skattesänkningar leder till ett Sverige i klyftor. Investeringar i jobb och välfärd bygger vidare på välfärdslandet Sverige. Nu är skillnaderna tydliga – om det tar vi strid!

Läs mer om den rödgröna politiken för fler jobb, bättre välfärd och en klimatsmart framtid för hela Sverige.

Endast drygt en procent av husen ska omfattas av den högre fastighetsskatten

Publicerad av admin, 18 augusti, 2010

Villaägarna måste få lugn och ro. Med det rödgröna förslaget till förändrad boendeskatt får närmare 99 % av villorna sänkt eller oförändrad skatt. Även nästan en miljon lägenheter får sänkt skatt. Drygt en procent av villorna i Sverige får höjd fastighetsskatt – vilket skapar ett ekonomiskt utrymme att bl.a. sänka skatten för villaägare med små inkomster. I Stockholm är det färre än 1/10 av husen som får höjd fastighetsskatt.

Vi har förstått att många villaägare känner en oro om vad som kan hända med deras fastighetsskatt vid nästa omtaxering.

Vi lämnar därför idag ett tydligt gemensamt besked om att andelen hus som omfattas av den högre fastighetsskatten inte ska öka. Även efter den stora omtaxeringen år 2012 kommer således endast drygt en procent av fastigheterna i Sverige och knappt 10 procent av fastigheterna i Stockholm att omfattas av den högre skatten.

Även med stigande taxeringsvärden kommer under nästa mandatperiod andelen som betalar den högre fastighetsskatten inte att öka.

Många hushåll känner oro sedan Riksbanken börjat höja räntorna trots att Sverige har historiskt hög arbetslöshet. Höjda räntor i ett läge med massarbetslöshet tyder på att arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats. Konjunkturinstitutet gör bedömning att jämviktsarbetslösheten har ökat under de senaste åren.

SCB rapporterar att var tredje arbetslös är långtidsarbetslös. Arbetslösheten har ökat mer i Sverige än genomsnittet i Europa. Trots hög arbetslöshet rapporterar Svenskt Näringsliv att 1 av 5 rekryteringsförsök misslyckas tillföljd av att de arbetssökande saknar rätt kompetens. En anledning kan vara att regeringen har halverat antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen.

Vi rödgröna söker svenska folkets förtroende för att pressa ned arbetslösheten, skapa fler jobb och åter ta Sverige till överskott. Arbetslösheten får inte bita sig fast. Räntorna ska hållas nere – inte drivas upp med stora ofinansierade skattesänkningar och passivitet inför den höga arbetslösheten.

Villaägarna förtjänar lugn och ro. De borgerliga partierna lovade i valrörelsen år 2006 att avskaffa fastighetsskatten. Det har inte skett. Fastighetsskatten är kvar, men kallas idag för avgift. De stora vinnarna på regeringens förändrade fastighetsskatt är villaägare i exklusiva områden så som Djursholm. Förlorare är t.ex. bostadsrättsägare i Stockholm som bytt bostad och därmed har stora uppskov. Även villaägare med låga men snabbt ökande taxeringsvärde har fått en högre skatt med regeringens politik.

Enligt en undersökning från Riksdagens utredningstjänst (RUT) så betalar 640 000 personer idag år 2010 mer i fastighetsskatt än vad som var fallet 2006. Den konservativa regeringens agerande inger inte respekt.

Vårt rödgröna besked är att den samlade beskattningen av fastigheter inte kommer att höjas jämfört med dagens system. I vårt samarbete är vi överens om ett förslag som sammantaget ger en beskattning av fastigheter som bidrar till att skapa en rättvisare fördelningspolitisk och ett bättre fungerande skattesystem.

Våra politiska motståndare har medvetet spridit en mycket missvisande bild av vårt förslag till rättvisare boendeskatt. Moderaterna och närstående organisationer påstår att vi rödgröna vill återinföra den gamla fastighetsskatten. Det stämmer inte. Vi behåller den nuvarande fasighetsskatten men omfördelar från de dyraste villorna till alla andra. Staten tar inte in en enda krona till men en stor majoritet får med vårt förslag sänkt skatt jämfört med regeringen. Majoriteten av svenska folket vinner på vårt förslag men den rikaste procentenheten som av Reinfeldt fått fyra miljarder kronor rakt ner i fickan får vara med och betala lite mer så att fler kan ha ett rikare liv. Det tycker vi är rimligt. Vi vill hålla samman Sverige.

Vi genomför tre huvudsakliga förändringar:

För det första så närmast halveras den procentuella fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Över 900 000 lägenheter får sänkt fastighetsskatt jämfört med idag. Det motsvarar cirka 500 kronor i sänkt skatt per lägenhet och ger utrymme för sänkta eller dämpade avgifter och hyror för bostadsrättsägare och hyresgäster. Det är bra för unga som ofta bor i flerfamiljshus och därmed kan få en dämpad utveckling av sin boendekostnad. Vi vill dessutom att en studentkorridor ska beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum, vilket underlättar ekonomiskt för studenter som har en hårt pressad ekonomisk situation.

För det andra är vi överens om att vi successivt vill ta bort räntan på uppskov, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Vi vill underlätta rörligheten på bostadsmarknaden. Med ökad rörlighet så kan människor enklare flytta till jobben. Det tjänar hela samhället på.

För det tredje får de som har villor taxerade till över 4,5 miljoner en höjd skatt. Detta berör drygt en procent av samtliga villor i hela Sverige. För att skydda villaägare med små inkomster införs en begränsningsregel som innebär att man max ska behövas betala fyra procent av sin inkomst i samlad fastighetsskatt (inklusive s.k. fastighetsavgift). Begränsningsregeln utvidgas så att alla omfattas – inte bara pensionärer.. Det betyder sänkt fastighetsskatt för dem med små inkomster. Även sommarstugeägare ska omfattas av begränsningsregeln.

Med det rödgröna förslaget till förändrad boendeskatt får drygt en procent av villorna i Sverige höjd fastighetsskatt. För 99 % blir det sänkt eller oförändrad skatt. I Stockholm är det färre än 1/10 av husen som får höjd fastighetsskatt.

Vi rödgröna lämnar ett tydligt och gemensamt besked om att andelen hus som omfattas av den högre fastighetsskatten ska kvarstå. Även efter kommande omtaxeringar så ska endast drygt en procent av husen i Sverige och färre än 1/10 av husen i Stockholm omfattas av den förändrade fastighetsskatten.

Hur mycket gränsen behöver höjas från vår nivå om 4,5 miljoner i taxeringsvärde kommer att avgöras av hur taxeringsutfallet blir 2012.

Nu borde det vara dags att rikta ljuset mot den borgerliga regeringen. Hur ofta ser vi återgivet i debatten – och i media – att 640 000 faktiskt har fått höjd fastighetsskatt efter valet trots de borgerliga löftena?` Hur ofta ser vi återgivet det faktum att den rikaste procenten fick mer i sänkt fastighetsskatt än 25 procent av svenska folket fick tillsammans?

Vi lämnar tydliga och ärliga besked. Drygt en procent av husen får höjd fastighetsskatt. Vi vill föra en politik för hela Sverige och öka sammanhållningen. Vi höjer inte boendeskatterna – vi fördelar om så att fler får ett rikare liv.

Thomas Östros (s)
Ulla Andersson (v)
Mikaela Valtersson (mp)

Nu växlar vi upp!

Publicerad av Mona Sahlin, 10 juni, 2010

Vi står inför ett avgörande vägval. Ska Sverige fortsätta på den inslagna vägen med ökade klyftor i fyra år till? Eller ska vi välja en ny färdriktning – med investeringar i fler jobb, minskade klyftor och bättre klimat?

Det finns avgörande skillnader mellan en borgerlig regering och en ny regering. Här är mina tio exempel:

1. Ska vi ha fler jobb – eller ökade klyftor? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta låna till skattesänkningar, trots att den politiken kapitalt har misslyckats med att skapa jobb. Vi rödgröna är eniga om att jobben ska sättas först igen – och har konkreta förslag för 100 000 nya jobb, praktikmöjligheter och utbildningsplatser.

2. Ska vi permanenta skatteklyftan som gör att pensionärer betalar mer i skatt än löntagare? De borgerliga regeringspartierna vill att pensionärsskatten ska vara kvar i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att klyftan ska bort.

3. Ska det finnas en stupstock i sjukförsäkringen, en bortre tidsgräns, varefter svårt sjuka människor, cancersjuka, kan utförsäkras och göras försäkringslösa? De borgerliga regeringspartierna vill att den politiken fortsätter i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att stupstocken ska bort.

4. Ska vi ha ett aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen för våra arbetslösa ungdomar? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta en politik som tvingar ungdomarna att vänta i minst 3 månader innan de kan få tillgång till utbildning och praktik. Vi rödgröna är eniga om att aktivitetsförbudet ska bort – redan på en rödgrön regerings allra första sammanträde den 14 oktober.

5. Ska vi ha ett vårdnadsbidrag som uppmuntrar kvinnor att inte jobba, försämrar jämställdheten, urholkar arbetslinjen, försämrar förskolan och försvårar integrationen? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att bidraget ska bort.

6. Ska vi fortsätta att kraftigt sänka skatterna – mest för den rikaste tiondelen av befolkningen – samtidigt som lärare, förskollärare och sjuksköterskor sägs upp och kvaliteten i välfärden urholkas? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Det ska pressa ned svenska folkets löner. Svenska folket ska betala sina skattesänkningar med lönesänkningar. Vi rödgröna är eniga om att nu måste investeringar för bättre vård och skola prioriteras.

7. Ska sjukvården i Sverige tillåta patienter med privata försäkringar eller tjock plånbok att gå före alla andra på våra gemensamt betalda sjukhus? De borgerliga regeringspartierna vill fortsätta den politiken i fyra år till. Vi rödgröna är eniga om att alla vård ska få efter behov och att gräddfilerna tas bort.

8. Ska Sverige stressa in i eurosamarbetet och gå med i Nato? De borgerliga regeringspartierna vill att Sverige ska närma sig Nato och eurosamarbetet. Vi rödgröna är eniga, med oss blir det inget svenskt NATO-medlemskap och ingen ny folkomröstning om euron under nästa mandatperiod.

9. Ska vi införa en ny obligatorisk avgift för a-kassan? De borgerliga regeringspartierna vill på detta bakvända sätt införa en ny skatt för många småföretagare och löntagare, där en hotellstäderska betalar 5 gånger så mycket som en läkare. Regeringen hoppas att sänkt a-kassa ger fler jobb genom att pressa ned svenska folkets löner.  Det har inte fungerat. Vi rödgröna är eniga om att sänka avgiften för alla, så att ingen ska betala mer än cirka 80 kronor i månaden för a-kassan.

10. Ska vi luckra upp arbetsrätten och fortsätta nedmonteringen av den svenska modellen? De borgerliga regeringspartierna vill urholka anställningsskyddet ytterligare, trots att man redan kan stapla korta otrygga anställningar på varandra i upp till åtta år. Vi rödgröna är eniga om att det behövs fler trygga jobb och att attacken på den svenska modellen måste upphöra.

Alla dessa tio exempel ovan visar på tydliga skillnader mellan de politiska alternativen – både i sak och ideologiskt. Den 19 september står svenska folket vid skiljevägen: Ska vi ha fler jobb – eller ökade klyftor? Nu växlar vi upp!

Maria Wetterstrand vs. Anders Borg

Publicerad av Martin Gelin, 29 april, 2010

Rödgröna bäst på att tillgodose pensionärers ekonomi, enligt pensionärerna

Publicerad av Martin Gelin, 16 april, 2010

Peter Eriksson och Mona Sahlin på gårdagens PRO-demonstration vid Mynttorget i Stockholm. Foto: Camila Peirone Buzaglo

47 % av svenskar över 55 anser att de rödgröna partierna bäst tillgodoser pensionärernas ekonomi. Bara 29% föredrar de borgerliga partiernas politik. Det är den glädjande nyheten i en opinionsmätning som publiceras i Sveriges Pensionärsförbunds medlemstidning Veteranen. (Läs mer…)

Debattinlägg: “Skatteverkets ekonomiska kris öppnar för ökat skattefusk”

Publicerad av Martin Gelin, 6 april, 2010

Gemensamt rödgrönt debattinlägg på Politikerbloggen:

Den ekonomiska krisen på Skatteverket blir värre och värre för varje dag som går. Samtidigt har vi en finansminister som inte verkar ha någon som helst vilja eller ambition att göra något åt saken. Det är djupt oroande, skriver tre rödgröna riksdagsledamöter i skatteutskottet.
Efter det att uppgifterna om krisen presenterats av Skatteverket såg vi till att Ingemar Hansson, verkets nye generaldirektör, kallades till skatteutskottet för att redovisa situationen. Han bekräftade den bild som vi har anat. Situationen är långtifrån bra.
Och den är på väg att bli sämre.
Antalet anställda vid Skatteverket har under de två senaste åren minskat och nya neddragningar planeras. Finansminister Anders Borg har hitintills varit kallsinnig inför detta faktum och den borgerliga majoriteten i Skatteutskottet har inte heller reagerat eller agerat.
Det här kan få katastrofala konsekvenser. Skatteverket hinner inte med det man ska göra. Effekterna påverkar hela samhällsekonomin. Bortfallet i skatteinkomster genom fel eller fusk beräknas av Skatteverket till 130-140 miljarder. Har man inte personal för att täppa igen dessa hål så försvinner stora resurser som kunde ha satsats på till exempel välfärden.
Regeringens tillkrånglade skatteregler, skatteavdrag och andra åtgärder på skatteområdet har dessutom ökat kontrollbehoven, men finansministern har inte matchat upp detta med nya resurser. Den kritik och de krav på ökade resurser som oppositionen har framfört har viftats bort…

Läs hela debattinlägget här.

Vi vill sänka skatten för dem som bor i studentkorridor

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 20 mars, 2010

Sverige är ett bra land. Men i dag går utvecklingen åt fel håll. Fler och fler möter stängda dörrar. Socialbidragen växer i över 90 procent av landets kommuner. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningsgraden minskat med motsvarande 100.000 personer. Färre unga får möjlighet till högre utbildning. Allt fler långtidsarbetslösa unga göms undan av regeringen i passiva program.

Trots stor bostadsbrist är bostadsbyggandet det lägsta på över tio år. Vi i det rödgröna samarbetet är överens om att Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vårt gemensamma mål är att bostadsbyggandet 2016 ska uppgå till 40.000 bostäder om året varav en majoritet bör vara hyresrätter. Möjligheterna att klara detta är beroende av den ekonomiska utvecklingen samt insatser från kommunerna.

Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan inte acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

Boendet är för de flesta av oss en stor, ofta den största, kostnaden i hushållsbudgeten. Många människor känner oro för prisutvecklingen på bostadsmarkanden. Det är därför viktigt med långsiktiga villkor för bostadsmarknaden.

I det rödgröna samarbetet är vi överens om ett samlat förslag som ger en beskattning av fastigheter som bidrar till att skapa ett mer fördelningspolitiskt och bättre fungerande skattesystem.

Vårt gemensamma budskap till landets villa-, radhus-, bostadsrättsägare och hyresgäster är tydligt; den nuvarande modellen för fastighetsskatt kvarstår med tre tydliga förbättringar.

För det första sänks fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar från 0,4 till 0,22 procent. Det är bra för unga som ofta bor i flerfamiljshus och därmed kan få en dämpad utveckling av sin boendekostnad. Enligt riksdagens utredningstjänst så sänker detta skatten i fastigheter med närmare en miljon hyres- och bostadsrättslägenheter. Vi är också överens om att neutraliteten mellan olika boendeformer ska utredas och åtgärder vidtas.

För det andra får de som har villor värda över cirka sex miljoner en höjd skatt. Detta berör cirka en procent av samtliga villor i hela Sverige. Samtidigt utvidgas begränsningsregeln så att fler småhusägare omfattas. Det betyder sänkt fastighetsskatt för dem med små inkomster.

För det tredje är vi överens om att successivt ta bort uppskovsskatten, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Vi vill underlätta rörligheten på bostadsmarknaden.

Nu lämnar vi gemensamt också besked om en förbättring för landets studenter.
I dag är fastighetsbeskattningen utformad på så sätt att ett rum i en studentkorridor beskattas på samma sätt som en hyreslägenhet. Varje rum betalar en skatt om närmare 1.300 kronor per år. Det innebär att en stor lägenhet har samma avgift som ett litet studentkorridorsrum. Det tycker inte vi är rimligt.

Boverket har i en rapport föreslagit att varje studentkorridor beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum. Vi ställer oss bakom detta förslag.

Förslaget kan innebära en sänkt fastighetsskatt med uppemot 1.000 kronor per studentrum. Enligt beräkningar från Riksdagens utredningstjänst finns det omkring 30.000 studentkorridorsrum och 3.500 korridorer. Den statsfinansiella kostnaden av reformen beräknas av utredningstjänsten till cirka 25 miljoner kronor.

Om den sänkta skatten används till att sänka kostnaden för de boende så blir det uppemot 1.000 kronor i sänkt hyra per år.

Med dagens rödgröna besked tar vi ytterligare ett steg för att förbättra villkoren för landets unga. Klyftorna ska minska – inte öka.

Mona Sahlin
Peter Eriksson
Maria Wetterstrand
Lars Ohly

Artikeln även publicerad i DN 20 mars.

Morgonens möte: Diskrimineringen i skattesystemet ska upphöra

Publicerad av Martin Gelin, 2 mars, 2010

I morse samlades pensionärsorganisationerna SPF och PRO tillsammans med de rödgröna – Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly – för att utlova ett slut på diskrimineringen mot pensionärer i skattesystemet.

Löftet var tydligt: Pension ska inte beskattas hårdare än lön.

- Det här är ett tydligt besked om hur vi skiljer oss från regeringen. De vill att pensionärer och löntagare beskattas olika, sade Maria Wetterstrand.

- Klyftan mellan pensionär och löntagare ska bort, sade Mona Sahlin.

Gertrud Sigurdsen, tidigare socialminister, var också på plats och var entusiastisk efter mötet.

- Jag tycker att det är bra att vi kallar den här klyftan för dess rätta namn: diskriminering. Det välkomnar SPF och PRO.

Kulturbloggen kallar det här ”ett mycket efterlängtat besked”

Martin Moberg skriver att dagens besked innebär att ”den straffbeskattning som införts av den sittande moderatstyrda regeringen av landets drygt 1, 5 miljon pensionärer kommer att upphöra om Sverige byter politik och regering den 19 september.”

På Twitter skrev Centerpartiets Fredrick Federley:

”Vill ni då höja skatten för löntagare eller sänka den för pensionärer?”

Svar: Vi kommer att sänka skatten för pensionärer och ta bort en del av Reinfeldts skattesänkningar för de rikaste.

Fredrik Hjerling fotograferade mötet och du kan se fler bilder på vårt rödgröna Flickr-flöde:

Vårt gemensamma besked: Pension och lön ska beskattas lika!

Publicerad av Martin Gelin, 2 mars, 2010

Enligt en utredning från riksdagens utredningstjänst är pensionärer den åldergrupp som har fått absolut minst av regeringens politik.

Redan i höstas la alla våra tre partier konkreta förslag som skulle ha gett pensionärer lägre skatt än vad de har i dag. Statsminister Fredrik Reinfeldt har vid flera tillfällen försökt försvara diskrimineringen av pensionärer med argumentet att motsvarande diskriminering sker i många andra länder. Enligt en undersökning från PRO så stämmer inte statsministerns påstående.

När våra partier samarbetade redan under förra mandatperioden sänkte vi återkommande inkomstskatterna genom ett höjt grundavdrag – då gjorde vi ingen skillnad mellan olika grupper, alla behandlades lika. Innan regeringsskiftet 2006 betalade alla lika skatt vid lika inkomst. Så är inte längre fallet efter tre år med den borgerliga regeringen.

I dag har vi tillsammans träffat pensionärsorganisationerna PRO och SPF. Vi delar pensionärernas upprördhet över att regeringen steg för steg för steg har ökat skillnaden mellan hur olika grupper beskattas för samma inkomster. Den borgerliga regeringens politik leder till ökade klyftor. Men vi menar att diskriminering av pensionärer är fel och leder inte till fler jobb. En fungerande arbetslinje kräver att det både ska löna sig att arbeta och att ha arbetat.

Vårt rödgröna budskap till landets pensionärer är tydligt; vårt mål är att pension inte ska beskattas hårdare än lön och att diskrimineringen i skattesystemet ska upphöra. Vi ger oss inte förrän klyftan tagits bort. När regeringen nu säger att de vill behålla skatteklyftan mellan pension och löneinkomst gör vi detta till en viktig valfråga.

Regeringens utlovade skattesänkningar till landets pensionärer räcker inte för att tysta kritiken – detta handlar om en viktig princip om lika beskattning och om hur vi behandlar Sveriges pensionärer med respekt. 

Mona Sahlin (S), Maria Wetterstrand (MP), Peter Eriksson (MP), Lars Ohly (V)

Vi vill bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 5 oktober, 2009

Publicerad på DI den 3 oktober 2009

För våra tre partier är jobben den viktigaste frågan. Den borgerliga regeringen prioriterar istället sänkt skatt på lånade pengar. Nu har man sänkt skatterna med 100 miljarder kronor. Vi menar att man måste värna de offentliga finanserna. Genom att seriöst bekämpa fusk med skatter och bidrag förbättras förutsättningarna för investeringar i jobb och välfärd.

Skatteverket beräknar att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Att bekämpa skattefusket handlar om att stärka välfärden – men också om att skapa rättvisa villkor för företagen.

Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova organiserade brottsligheten och ekonomisk brottslighet växer. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i europeiska och internationella nätverk. Skatteplanering syftande till skattefusk sker ofta med hjälp av så kallade skatteparadis.

I den dåvarande socialdemokratiska regeringens sista statsbudget för 2006, utformad i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, drogs riktlinjerna för ett kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusk upp. Skatteverket fick ökade resurser. Den nuvarande regeringen har hittills tagit få egna initiativ kring skattefusket.

För oss är kampen mot fusk och brottslighet prioriterat. Vi har därför till våra respektive budgetmotioner tagit fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott.  För att snabbt och effektivt komma igång med programmet vill vi permanent stärka Skatteverkets resurser mot skattefusk med 50 miljoner kronor. Denna satsning ger utrymme för att exempelvis anställa uppemot 100 nya specialister.  Programmet innehåller bland annat följande delar:

Prioritera kampen mot ekobrott och skattefusk i Europa.  Vi vill att Sverige agerar kraftfullare för att skatteparadisen ska tvingas till skatteavtal som minskar möjligheterna till skattefusk. Vi vill att Sverige ska driva att Europeiska stater med nära förbindelser till EU, som till exempel Schweiz, ska förbinda sig till informationsutbyte i enlighet med det så kallade sparandedirektivet. Vi vill se över lagen om skatteflykt för att göra den mer effektiv.

Utöka systemet med personalliggare och oannonserade kontrollbesök. Personalliggare kombinerat med oannonserade kontrollbesök inom frisörs- och restaurangbranscherna har visat sig vara ett verksamt instrument. Vi vill utvidga detta system så att alla relevanta branscher och företag omfattas. Vi vill i första hand gå vidare med bygg- och tvätteribranscherna samt med branscher som i hög utsträckning använder sig av underentreprenörer t.ex. städ- och flyttbranscherna.

Prövning och återkallande av F-skattsedel. Möjligheten att få F-skattsedel då sökanden har varit inblandad i skattefusk eller annan brottslig verksamhet ska begränsas. F-skattsedel ska återkallas då en innehavare dömts för skattefusk eller annan ekonomisk brottslighet. Vi är beredda att pröva Skatteverkets förslag om en tidsbegränsad F-skattsedel.

Andra delar i vårt breda program är ett kraftigare agerande mot misstänkt penningtvätt, insatser för att bekämpa momsfusket, lagändringar för att underlätta informationsutbyte inom och mellan myndigheter och krav på anslutning till redovisningscentraler för taxibranschen. Vi vill också se över de eventuella möjligheterna till ett entreprenadavdrag – med beaktande av konsekvenserna för företagens administrativa börda – som kan bidra till att säkra betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter.

De borgerliga partierna gick till val 2006 på att skapa fler jobb. Medlet för att nå detta mål påstods vara skattesänkningar. Den borgerliga politiken har inte skapat jobb; tvärtom så har arbetslösheten i Sverige ökat snabbare än i EU27 som ett genomsnitt. Utanförskapet har, om man räknar som moderaterna gjorde i valrörelsen, på tre år ökat med 70 000 personer

Vi vet att Sverige kan bättre. Att bekämpa ekonomisk brottslighet, fusk och illojal konkurrens är centrala delar i en ansvarsfull ekonomisk politik som värnar välfärden och investerar i jobb.

Lars Johansson (S), vice ordförande Skatteutskottet
Marie Engström (V), ledamot Skatteutskottet
Helena Leander (MP), ledamot Skatteutskottet