Fyra år med ökade klyftor: Se upp för dörrarna – dörrarna stängs
Publicerad av admin, 6 september, 2010
Sveriges framgångar bygger på att vi är duktiga på att tillvarata och utveckla alla begåvningar som finns i vårt land. Sverige har legat i framkanten när det gäller att skapa möjligheter för barn, ungdomar och vuxna att utveckla sina begåvningar, utbilda sig, åter utbilda sig och omskola sig när det behövs ny kompetens. Men en möjligheternas skola behövs även i framtiden.
Den finns inga skiljelinjer i svensk utbildningspolitik mellan om man vill ha ordning och reda i skolan eller inte, eller om man är för eller emot att skolan ska förmedla kunskap. Den stora skillnaden ligger i synen på om människor ska få fler möjligheter att lära sig mer. Ska vi ha en skola som sorterar upp elever och dömer ut den som inte gått en spikrak väg genom alla utbildningar, eller ska vi ha en sammanhållen skola och ett utbildningssystem som hela tiden ger en andra chans?
Den borgerliga regeringens utbildningspolitik har inneburit ett paradigmskifte i det tysta. Elever delas upp tidigare, där den som haft svårigheter eller vill ändra bana förnekas en andra chans. Dörrarna stängs för allt fler.
Den borgerliga sorteringsskolan
Istället för en kunskapsskola för alla, där ambitionerna och förväntningarna är höga på alla ungdomar, håller en sorteringsskola på att växa fram. Regeringen tidigarelägger de val som varje elev måste göra, och valen får allt större betydelse. Efter regeringens fyra år finns det färre möjligheter att gå vidare om man inte valt ”rätt” utbildning från början och färre utbildningsplatser att söka till. Dessutom har förskolan, skolbarnomsorgen och fritidshemmen försämrats – verksamheter som betyder mycket för barn och ungas utveckling och kunskapsinhämtning.
De borgerliga partierna stänger dörrarna på många områden:
• Förskolan dräneras på resurser som istället går till verksamhet utan insyn och krav, genom införandet av vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng.
• Barn i sex-sju års ålder får betygsliknande omdömen och kan bli underkända.
• På ett år har antalet lärare minskat med 3 000 personer enligt Skolverket.
• Val redan i elvaårsåldern blir avgörande för fortsatta möjligheter att studera.
• Kunskapskraven och därmed möjligheterna att gå vidare har sänkts på de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna.
• Komvux har dragits ner med 20 000 platser och utbyggnaden av högskolan har stoppats, trots lågkonjunktur och stora ungdomskullar.
• 25:4-regeln som gav möjlighet även för dem med arbetslivserfarenhet att komma in på högskolan är borta.
• Numera har högskolebetyg ett bäst före datum, de som har betyg som är åtta år gamla och vill söka sig till högskolan gör sig inte besvär.
Läs hela rapporten: Fyra år med ökade klyftor: Se upp för dörrarna – dörrarna stängs
Rödgrön pressträff: ”Högerpolitiken klyver Sverige”
Publicerad av admin, 3 september, 2010
De rödgröna presenterar idag sin gemensamma granskning av fyra år av borgerligt maktinnehav.
Regeringen hade alla möjligheter att investera i Sveriges framtid – i fler jobb,
mer kunskap, bättre klimat och hälsa. Men den valde en annan väg. Idag ser vi resultatet. Ökade sociala klyftor, en jobbkris som är djupare än i flertalet andra europeiska länder, försämrad skola och barnomsorg och en äldreomsorg som försummas. Till det kommer att den har flytt sitt miljöansvar och sänkt ambitionerna i den globala klimatpolitiken.
Det konstaterar den granskningsrapport av regeringen Reinfeldts politik som presenteras av Morgan Johansson (S), Magnus Johansson (MP) och Ali Esbati (V).
Tid: fredagen den 3 september kl. 15.00
Plats: Riksdagens Presscenter
Presskontakt:
(S) Peder Palmstierna 070 610 38 55
(MP) Agnetha Boström 070-260 24 84
(V) Jenny Lindahl Persson 0706-52 14 92
Skola, vård och omsorg går före nya skattesänkningar
Publicerad av admin, 20 augusti, 2010
Mona Sahlin skriver i dag på SvD Brännpunkt:
I lördags lämnade moderaterna sina besked: Moderaterna vill fortsätta att sänka skatten – till vilket pris som helst. Mest till dem som tjänar bäst. Regeringen har redan sänkt skatten med nästan 100 miljarder kronor.
Nu har borgerligheten presenterat nya skattesänkningar i samma storleksordning: Sammantaget summerar de fyra borgerliga partiernas planer till ytterligare 100 miljarder kronor. Det skulle innebära ett kraftfullt angrepp på välfärdslandet Sverige.
Regeringen har tömt de reserver som hittills dolt kostnaden för den borgerliga politiken. Regeringen ärvde ett stort överskott i de offentliga finanserna. Det har gått till skattesänkningar, vilket mildrade återverkningarna. Men ett överskott kan bara skingras en gång. Sedan lånade man till skattesänkningar – och sköt kostnaden på framtiden. Därför har svenska folket ännu inte betalat det fulla priset för den borgerliga politiken.
De svårt sjuka har dock fått betala. Nu slängs cancersjuka ut ur sjukförsäkringen. Nu stiger socialbidragen i mer än åtta av tio kommuner. De sjuka har redan betalat. Där finns inte mer att hämta. Nu står välfärden för alla på tur: Under det senaste året har antalet anställda i skolan, vården och omsorgen minskat med ungefär 25000.
För att spara 100 miljarder kronor krävs att nära var tionde anställd i alla skattefinansierade verksamheter sägs upp. I den offentliga sektorn motsvarar det ungefär 12000 lärare och 14000 undersköterskor och 1500 poliser och så vidare. Sammanlagt handlar det om omkring 100000 anställda.
Borgerlighetens mål är att Sverige ska bli som andra länder. Ett europeiskt genomsnittsland.
Jag har en annan väg framåt för Sverige. Sverige kan vara möjligheternas land. Ett Sverige där var och en – oavsett bakgrund – kan sträva efter att förverkliga sina drömmar. Ett Sverige i full sysselsättning. Där den sociala rörligheten är hög och fler kan göra klassresor. Det vinner alla på. Tillsammans når vi mycket längre än när var och en sköter sitt.
Rödgrön överenskommelse om skolan
Publicerad av admin, 6 juli, 2010
De rödgröna partiledarna presenterade i dag en överenskommelse, under en pressträff i Visby. Överenskommelsen handlar en rad viktiga skolfrågor.
- En rödgrön regering avsätter minst 12 miljarder kronor mer än regeringen till välfärden.
- Målet är att anställa fler behöriga lärare. Klasstorlekarna ska bli mindre. Utgångspunkten är att lärartätheten ska vara minst 9 lärare per 100 elever. Insatserna ska vara förenliga med det som ekonomin tillåter.
- Undervisningen måste anpassas efter vad den enskilde eleven behöver för att nå målen i skolans ämnen. Efter anmälan till den nationella skolmyndigheten ska skolor ha rätt att arbeta utan timplan. Det totala antalet garanterade undervisningstimmar ska finnas kvar. Antalet timmar per ämne bör variera från individ till individ.
- Skriftliga omdömen införs från årskurs 1 i grundskolan. Omdömena ska vara framåtsyftande, visa elevens utveckling och även tydliggöra vilka insatser som behövs. De ska inte vara betygsliknande. En gemensam struktur och nationella kriterier ska tas fram.
- Betyg i grundskolan ska finnas från årskurs 7.
- De stora skolreformernas effekter utvärderas. Ska leda till förslag för ökad möjlighet till likvärdig utbildning, ökad kvalitet och en sammanhållen skola.
Ladda hem pressmeddelandet i PDF-format
Ladda hem presentation i PDF-format
