17 mars: Månadens opinionsmätningar, med Odd Guteland och Henrik Oscarsson
Publicerad av Martin Gelin, 17 mars, 2010
En svallvåg av opinionsmätningar har sköljt över oss de senaste veckorna.
För de rödgröna ser det lyckligtvis bra ut.
Vissa mätningar säger att vår ledning mot allianspartierna är bestående, vissa att den ökat marginellt, andra att den ökat ordentligt.
Det börjar bli tydligt att de korta mediecyklarna och de små och stora drev som tagit upp medieutrymmet de senaste veckorna inte har haft någon större betydelse för det svenska folkets åsikter – de formas snarare av de stora, viktiga frågorna: jobben, miljön, vården, skolorna.
Oron för att Sverige håller på att slitas isär.
Hoppet om att Sverige kan bli ett ännu bättre land med en ny regering, som investerar i nya, gröna jobb och minskar klyftorna.
I den senaste månadens mätningar ligger Miljöpartiet konsekvent omkring, eller över 10% medan de tre allianspartierna C, KD och FP alla ligger nära fyraprocentspärren och riskerar att falla utanför riksdagen.
Enligt Socialdemokraternas opinionsanalytiker Odd Guteland kan det bero på att alla tre partier nu står till höger om Moderaterna i många frågor. Det har helt enkelt blivit väldigt trångt på högerkanten, medan Miljöpartiet attraherar allt fler mittenväljare.
Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, kommenterar läget för rödgrön.se:
- Ledningen för s-blocket är stabil kring fem procent. Men precis som jag är inne på i mitt senaste blogginlägg kan det ha hänt saker under ”ytan” trots att det inte syns några förändringar i de senaste två, tre veckornas mätningar. En spekulation är att RUT-diskussionen har fungerat som eldande för såväl alliansens som de rödgrönas anhängare.
Den senaste mätningen från Skop ger oss 49,7 % mot 44,3 % för Alliansen – en ledning på 5,4 %.
Sifo ger oss 50,2 % mot 45,2 % – 5% ledning.
United Minds ger rödgröna en ledning på 50,3% mot 41,7% – med härliga 13,1% för Miljöpartiet.
Demoskop ger i sin tur 50,1% för de rödgröna mot 44,5 % för allianspartierna.
Tidigare i mars kom även SvD/Sifo:s mätning som visade vårt väldigt starka stöd bland kvinnliga väljare: 54 procent, mot 42 % för Allianspartierna.
Även bland unga väljare har vi ett historiskt starkt stöd – inte sedan 1968 har allianspartierna varit så svaga bland unga som i dag.
I Henrik Oscarssons sammanställning av opinionsmätningarna har den rödgröna ledningen justerats från 4 procent till 5 procent:

Enligt Odd Guteland kan den rödgröna ledningen egentligen vara större. Metoderna för att hitta rätt människor till opinionsmätningar består nämligen av en process där man försöker hitta en mängd partisympatisörer som motsvarar respektive partis tidigare valresultat – vilket kallas att man ”viktar” antalet personer i varje partigrupp.
Det här innebär alltså att de partierna som fick låga valresultat 2006 inte tillfrågas i lika stor utsträckning, vilket riskerar att undervärdera exempelvis hur mycket Miljöpartiet har vuxit sedan dess – medan de tre, små allianspartierna faktiskt kan vara ännu mindre än de framstår i dag.
Det råder alltså inga tvivel om att det blåser en del rödgröna vindar, och kraftiga gröna vindar, över Sverige just nu.
Den positiva trenden för de rödgröna partierna innebär dock inte att det kommer att bli ett lätt val. Vi har fortfarande många väljare kvar att övertyga.
För Alliansen påbörjas också valkampanjen på allvar nu – det började bland annat med en omdiskuterad ny logotyp den här veckan – vilket tenderar att göra regeringspartierna aningen mer populära.
- Det ska bli intressant att se om alliansens nystartade kampanj får några effekter på opinionen under de kommande månaderna. Allianspartierna lämnar nu successivt regerandet för kampanjande. Att kampanja betalar sig bättre opinionsmässigt än att regera, säger Henrik Oscarsson.
Den stora osäkerhetsfaktorn i opinionsmätningarna är den höga andel av det svenska folket som inte har bestämt sig för något av partierna – 15 till 20 % av befolkningen.
I blogginlägget ”Den dolda väljaropinionen” skriver Henrik Oscarsson om dessa väljare, som tenderar att bestämma sig i sista stund, alternativt bli soffliggare.
Riksdagsvalet är en mobiliseringskamp som till stor del kommer att avgöras av hur väl det röda och blåa laget lyckas få sina väljargrupper på fötter. En hypotes är att oppositionspartierna just nu har en högre mobiliseringsgrad än allianspartierna. I klartext betyder det att en del av den rödgröna ledningen i opinionsmätningarna beror på att man ligger lite tidigare i mobilisering än alliansen.
För att stå emot Alliansens offensiv kan du exempelvis anmäla dig som rödgrön valarbetare och hjälpa oss att arbeta för maktskifte i höst.
Uppdatering: I dagens mätning från Novus Opinion ökar den rödgröna ledningen ytterligare. Vi får 51,7 % mot 42,6 % för Allianspartierna.
Samtliga rödgröna partier ökar i mätningen, i synnerhet Socialdemokraterna som får 35,8 %. Moderaterna minskar med 2,5 %.
- De senaste veckornas diskussion om avdragsrätten för hushållsnära tjänster verkar alltså inte ha gynnat Moderaterna i opinionen, kommenterar Arne Modig och David Ahlin från Novus.
Fördelen med jämlika samhällen
Publicerad av Martin Gelin, 9 mars, 2010
I DN i dag skriver Göran Rosenberg om Kate Pickett och Richard Wilkinsons omtalade bok ”Jämlikhetsanden”, som ”smular sönder den sedan några årtionden hårt propagerade idén om att det är ökad ojämlikhet som är bättre för alla.”
Han jämför det här med utveckligen i Sverige på 2000-talet:
Inkomstspridningen i Sverige är i dag den största sedan mätningarna började 1975 och den rikaste hundradelen av befolkningen äger en tredjedel av de finansiella tillgångarna mot ”bara” en femtedel 1997. Få skulle säga att detta har gjort Sverige till ett bättre samhälle, än mindre ett rättvisare, i synnerhet inte efter de senaste årens finansiella excesser och katastrofer. Ökningen av ”utanförskapet” (enligt Statistiska Centralbyråns definitioner och mätningar) är knappast ett rättvisetecken.
Jag uppehåller mig vid rättvisan eftersom jag tror att frågan om jämlikhet till stor del är en fråga om rättvisa. Ojämlikhet är inte bara en fråga om ekonomiska skillnader utan också om skillnader i social status och socialt värde. Ojämlikheten i samhället ökar när skillnader i status och värde uppfattas som mera oskäliga och orättvisa. /…/
Det behövs knappast några tabeller för att bevisa att ett sådant samhälle är sämre för alla, rika som fattiga, inte heller för att övertyga oss om att jämlikhet och social rättvisa fortfarande är ideal värda att kämpa för.
Rosenberg verkar tycka att det här är en diskussion som knappt behöver föras, som om alla var överens om slutsatsen i ”Jämlikhetsanden”. Kanske kan han börja med att övertala några av kollegorna på våra ledarsidor om bokens argument.
Vi vill lösa problemet med uttagsskatten för vindkooperativ
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 12 februari, 2010
- Problemet med uttagsskatten för vindkooperativ måste få en snar lösning, så att den andelsägda vindkraften åter kan ta en aktiv del i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden.
- Vi kräver att regeringen omedelbart tillsätter en utredning med uppgift att lösa frågan.
Det säger Lars Johansson (S), Jens Holm (V) och Lennart Olsen (MP) sedan de rödgröna partierna enats om att en utredning måste se över lösningar för kooperativa vindkraftverk.
Utbyggnaden av vindkraft har gått snabbt i Sverige. Årsproduktionen hos anläggningar som nu är i drift beräknas till cirka 3 TWh. Den andelsägda vindkraften har hittills stått för ungefär en tiondel av utbyggnaden. Den andelsägda vindkraften administreras av kooperativa föreningar, där bland annat privatpersoner och bostadsrättsföreningar har kunnat köpa andelar i vindkraftverk, som berättigar till inköp av el från verken i relation till antalet andelar. Den andelsägda vindkraften har varit av stort värde både för att mobilisera kapital för utbyggnaden och för att öka den folkliga delaktigheten och acceptansen för vindkraften.
Tyvärr har utvecklingen för vindkraftkooperativen hejdats av Skatteverkets avsiktsförklaring att börja ta ut uttagsskatt på kooperativen på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nordpool och det pris andelsägarna betalar på elleveranser från kooperativen. Detta har lett till att antalet sålda andelar och intresseanmälningar för nyteckning av andelar i vindkraft minskat med mellan 80 och 95 procent under år 2009 jämfört med hösten 2008.
Utredningen kan exempelvis titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattningen och på avdraget för vindkraftskooperativets utdelning.
Lars Johansson (S)
Jens Holm (V)
Lennart Olsen (MP)
En rödgrön bostadspolitik
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 2 februari, 2010
En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Alla bostadsområden ska vara attraktiva boenden. Bostadspolitiken är därför en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och central för samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling.
Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan aldrig acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.
En rödgrön bostadspolitik ska bidra till klimatomställningen. Nyproduktionen ska vara miljövänlig och fossilfri. Energieffektivisering ska ske och fossila bränslen samt uppvärmning med direktverkande el ska utfasas. Bostadspolitiken ska gynna nya miljötekniklösningar.
Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vi vill därför utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig teknik.
De allmännyttiga bostadsbolagen är ett av de viktigaste verktygen för att klara bostadsförsörjningen. Vi vill värna och utveckla allmännyttan för att bättre möta samhällets och de enskilda boendes och bostadssökandes krav.
Vi vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. Bostadspolitiken är därför också viktig för att aktivt bekämpa segregationen. Sverige behöver fler bostadsområden med blandade boende- och upplåtelseformer. Det är angeläget att kommunerna genom en aktiv bostadspolitik bidrar till ett varierat utbud på de lokala bostadsmarknaderna. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att bo i en bra bostad, vilket är ett viktigt välfärdspolitiskt mål, samtidigt som utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad främjas.
Vi vill skapa hållbara gröna bostadsområden. Boendemiljöerna måste förbättras och bostädernas energiförbrukning minska. Grönområden och närhet till rekreationsområden är viktigt inslag för att öka livs – och boendekvaliteten och skapa attraktiva bostadsområden. Möjligheterna att göra bra miljöval i sin vardag ska stimuleras.
Ladda hem överenskommelsen om bostadspolitiken här
Reinfeldt misstolkar medvetet vårt förslag till ny sjukförsäkring
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 27 januari, 2010
Vårt förslag innebär självklart inte att människor under 58 år med stadigvarande helt nedsatt arbetsförmåga kommer att få sänkt ersättning. Det finns således ingen anledning till oro. Regeringen har raserat sjukförsäkringen. Deras sätt att hantera detta problem är att feltolka våra förslag.
Utgångspunkten i vårt förslag är att vi aldrig kommer att lämna någon människa i sticket! Det är också anledningen till att vi har föreslagit en åldersgräns för när en person tidigast kan erbjudas förtida pension. Vi vill inte ge upp om en enda människa innan dess att alla möjligheter är uttömda. Alla har rätt till rimliga livsvillkor, att bidra i samhället och ha en egen försörjning.
Vi har i vår överenskommelse koncentrerat oss på de förändringar vi vill göra i förhållande till dagens bristfälliga regler.
Vi kommer inte att genomföra några förändringar för den grupp svårt sjuka personer som har stadigvarande helt nedsatt arbetsförmåga. Alltså, permanent sjukersättning eller motsvarande vill vi behålla för denna begränsade grupp och den som idag har beviljad sjukersättning ska inte vara orolig för att få försämrade villkor. Däremot finns alldeles för många unga människor med funktionsnedsättning som inte har fått möjlighet att bidra och delta i arbetslivet på sina villkor. Detta vill vi ändra på bland annat genom ökad flexibilitet i sjukförsäkringen.
Till skillnad från regeringen kommer vi inte att rycka undan försörjningen för människor i utsatta situationer. Vi kommer att utreda alla konsekvenser av våra förslag till ändringar innan de genomförs. Det hade varit på sin plats om regeringen hade hanterat de nu genomförda förslagen på det sättet. Regeringen var till och med förvarnad om konsekvenserna men struntade i varningssignalerna.
Veronica Palm (S)
Gunvor G Ericson (MP)
Emil Broberg (V
Läs även vår replik i DN.
Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 18 januari, 2010
Med mindre än ett år kvar till valet blir alternativen i svensk politik allt tydligare. Sverige behöver en regering som tror på framtiden och som har en politik för att möta arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande klyftorna i Sverige.
I sju olika arbetsgrupper tas gemensam politik fram till en rödgrön regeringsplattform inför valet. På måndagen presenterades en delrapport från arbetsgruppen för en rättvis och hållbar värld – en plattform för en rödgrön säkerhets- och försvarspolitik. Rapporten innehåller också förslag för hur svensk lagstiftning rörande vapenexport ska förändras och krav på hur kvinnor bättre ska skyddas i konflikter. Behovet av en förnyad svensk nedrustningspolitik lyfts fram.
- Vi ger flera viktiga besked när det gäller säkerhetspolitiken. Sverige är, och ska med en rödgrön regering fortsätta vara, militärt alliansfritt. Internationell säkerhet ska vila på samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. EU är en central utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. Vi har genom åren kunnat visa att det går att kombinera aktivt ansvarstagande för säkerhet med militär alliansfrihet – det betyder inte passivitet, säger säger Mona Sahlin.
- Överenskommelsen innebär en rödgrön aktiv nedrustningspolitik för ökad säkerhet. Den syftar till att återföra Sverige till en tätposition i nedrustningsfrågorna. Sverige ska vara en aktiv aktör och bidra med internationella insatser med ett tydligt FN-mandat, säger miljöpartiets språkrör Peter Eriksson.
- Vi behöver en ny, stramare lagstiftning för vapenexporten och kommer att utreda demokratikriterier, hårdare krav gällande mänskliga rättigheter och hårda krav för både ny export och följdleveranser. En annan viktig fråga är att vi inte ger oss ut på några äventyrligheter med ytterligare närmanden till Nato, säger vänsterpartiets ordförande Lars Ohly.
Arbetsgruppen kommer under våren 2010 att återkomma med fler besked på de utrikespolitiska och migrationspolitiska områdena.
Ladda hem plattformen här
För mer information:
Stefan Engström (s) 070-5519074
Marie Utter (mp) 070-3727323
Kristoffer Housset (v) 076-145 42 02
Vi tar strid för en ny färdriktning för Sverige
Publicerad av Mona Sahlin, 26 december, 2009
Ett intensivt arbetsår är snart till ända. I början av december förra året presenterade Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet för första gången vårt rödgröna samarbete för att byta regering och färdriktning på politiken. Sedan dess har det blivit över 35 gemensamma motioner i riksdagen, ett stort antal andra överenskommelser och många gemensamma förslag i samband med budgetmotionerna för 2010. Under tiden som vi fördjupat och utvecklat vårt samarbete har regeringen fortsatt försämra Sverige.
Den senaste månaden har varit klargörande. Den har varit ett koncentrat av den regeringspolitik vi sett under snart en hel mandatperiod. Krisen för SAAB och Trollhättan har hanterats med samma lamslagna passivitet som präglat övrig jobb- och näringspolitik under den borgerliga regeringen. Sjukförsäkringshaveriet har blixtbelyst den hjärtlösa politik som den borgerliga regeringen medvetet steg för steg har genomfört i Sverige och som leder till att allt fler står helt försäkringslösa, till att socialbidrag och utanförskap växer. Den viktigaste händelsen under det svenska ordförandeskapet, klimattoppmötet i Köpenhamn, kom att färgas av samma brist på engagemang som varit symptomatiskt för Fredrik Reinfeldt sedan han i valrörelsen 2006 deklarerade att miljöfrågorna inte var så viktiga.
Det blev ett svart avslut på ett ur jobbsynpunkt svart år 2009. Efter helgerna startar vi upp ett nytt arbetsår, och det är inte vilket år som helst. I januari börjar valåret 2010. Då börjar knappt nio arbetsmånader i kampen för en ny regering i Sverige. En regering som sätter jobben först istället för orättvisa skattesänkningar på lånade pengar, som tar kamp för klimatet och välfärden, och som aktivt minskar klyftorna. En regering som bygger politiken på insikten att det går att förändra och att vi är starkare om vi är många som arbetar tillsammans.
Jag hoppas att ni vill vara med oss när vi tar strid för en ny färdriktning för Sverige.
Mona Sahlin
Det blir en kall jul för många barn – granskningsgruppens femte rapport
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 22 december, 2009
Sverige har blivit ett hårdare land. Klyftorna mellan folk har blivit djupare. De rikaste har blivit rikare, de fattiga fler.
Den borgerliga alliansen lovade inför valet att fler skulle få arbete. Färre skulle hamna i utanförskap. Utgångspunkten var att Sverige hade för generösa bidragssystem som inte uppmuntrade till arbete och egen försörjning. Genom omfattande skattesänkningar, mest för dem som tjänar mest, och försämrade ersättningssystemen för dem som är arbetslösa eller sjukskrivna, skulle fler komma i arbete.
Men några nya jobb har det inte blivit, tvärtom. Antalet arbetslösa är fler och utanförskapet har – enligt det sätt moderaterna räknade i valrörelsen – ökat med 70 000 personer. Och de förändrade trygghetssystemen har bidragit till att slå undan benen på grupper i samhället som tidigare alltid har klarat sig själva. De rikaste har blivit rikare medan de fattiga har blivit fler. Den tiondel som tjänar bäst har ensamma fått nästan lika mycket i skattesänkningar och inkomstförstärkningar som 60 procent av svenska folket har fått tillsammans. Arbetslösheten i Sverige ökar mer än i de flesta andra länder och Sverige halkar efter. Mer om detta finns i vår rapport ”Högerpolitiken klyver Sverige, augusti 2009.
I denna rapport inför julen 2009, vänder vi blicken mot hur det går för de sämst ställda, och alldeles särskilt barnen. Julen är barnens högtid framför alla andra, och det är en tid då vi uppmanas tänka inte bara på oss själva, utan på varandra. Och alldeles särskilt dem som har det svårt.
Vi lever i ett av världens rikaste länder och borde ha råd med ett välfärdssystem av världsklass. Ändå väljer regeringen frivilligt att montera ner dessa. Vi visar i denna rapport att det lett till att andelen barn som växer upp i familjer som lever under fattigdomsstrecket nu förmodligen är den högsta någonsin i modern tid.
2010 rör det sig om vart sjunde barn, d v s i genomsnitt 4 barn i skolklass på 28 elever. Totalt sett är det över 200 000 barn som befinner sig i den situationen. Alla svårast är det för barn med en ensamstående förälder. I den gruppen är det nästan vart fjärde barn som lever i fattigdom.
Sedan början av 2000-talet så har barnfattigdomen fördubblats. Under denna mandatperiod ökar barnfattigdomen som andel av samtliga barn med nästan 45 procent. Barnfattigdomen i gruppen barn till ensamstående ökar med över 40 procent.
Vi visar också att inkomsttagare som tidigare har klarat sig själva nu tvingas söka socialhjälp. Socialbidragen ökar lavinartat, särskilt bland ensamstående kvinnor med barn.
Det blir en kall jul för många barn.
Stockholm 22 december 2009
Morgan Johansson (s) Marie Engström (v)) Magnus Johansson (mp)
Maryam Yazdanfar (s) Peter Pedersen (v) Karin Svensson Smith (mp)
Läs hela rapporten här: En kall jul för allt fler barn
Vi presenterar Mitt Hälsokonto – en plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan
Publicerad av Johan Ulvenlöv, 17 november, 2009
Det Rödgröna samarbetet för framtiden presenterar Mitt Hälsokonto. En plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan. Vi vill att samhället skall ge alla medborgare som vill möjlighet att kostnadsfritt öppna ett eget hälsokonto där viktig hälsoinformation kan samlas och där den enskilda individen är den som äger informationen och bestämmer om tillgången till den.
- Hälsan är det viktigaste vi har och alla vet att vi måste vårda den för att må bra. Men, det är svårt att minnas vilken antibiotika jag inte tålde, vilka vaccinationer mina barn har tagit, i vilket knä jag hade ont i för tio år sedan eller styrkan på glasögonen och allt annat som finns i min hälsohistorik. Vi behöver bra hjälpmedel för att hålla ordning på vår hälsa. Internet kan bli ett sådant verktyg. Det säger Ylva Johansson (S) som idag tillsammans med Elina Linna (V) och Gunvor G Ericson (MP) presenterar ett nytt sätt att hålla ordning och reda på viktig information om den egna hälsan på nätet.
– Idag har många ett bankkonto på Internet. Vi vill på ett liknande sätt skapa ett säkert konto på nätet där information som rör hälsan kan samlas och organiseras, säger Elina Linna.
– Mitt Hälsokonto är individuellt. Ingen annan än du själv, eller den du väljer, ska ha tillgång till informationen. Kontot ska vara lika lättnavigerat och säkert som ett bankkonto. För oss som är föräldrar ska det naturligtvis gå att samla all information om våra barns hälsa på kontot, säger Gunvor G Ericson.
En tanke med Mitt Hälsokonto är att medborgaren ska kunna boka tid och ställa frågor om sjukdomen eller behandlingen direkt till doktorn.
Mitt Hälsokonto skapar möjligheter för dig att organisera din egen hälsoinformation och gör det lättare hålla kontakt med vården. Det här kan finnas på Mitt Hälsokonto:
+ En lista från apoteket över läkemedel du använder.
+ En förteckning över vilka vaccinationer som du och dina barn har tagit och när.
+ Möjlighet att boka tider hos vårdcentralen, tandläkaren eller optikern.
+ Information från mina besök hos tandläkaren, optikern, vaccinationscentralen. utlandsvården, naprapat etc.
+ Kortfattad information ur journaler, från vårdcentraler, sjukhus och hemsjukvård.
+ Vårdplaner, biståndsbeslut från kommunen, hemtjänst och färdtjänst
+ Sjukgymnastik och friskvård
+ Provsvar
+ Mina egna anteckningar.
+ Länkar.
Mitt Hälsokonto kan startas ganska snart efter ett regeringsskifte och t ex utnyttja den tekniska plattform som nu är under uppbyggnad hos Sjukvårdsrådgivningen SVR AB för att sedan utvecklas successivt, säger Ylva Johansson.
– Våra tre partier är överens om att prioritera utvecklingen av samordnade IT-system i vården för att öka patientsäkerheten och effektiviteten, säger Gunvor G Ericsson.
– Principen bör vara en patient – en journal, säger Elina Linna.
Sjukvårdsrådgivningen SVR AB ägs av Sveriges landsting och regioner i samverkan. Bolaget har funnits sedan 1999 och bildades ursprungligen med syftet att utveckla en nationell webbplats med information om hälsa och sjukvård för allmänheten. Webbplatsen heter sedan januari 2009, 1177.se. Vården på Webben är ett landstingsgemensamt projekt med syfte att utveckla 1177.se till att bli mer interaktivt för medborgarna, boka tider i vården, förnya recept etc.
För alla väljare som avvisar tanken att ge främlingsfientliga krafter inflytande finns nu bara ett regeringsalternativ
Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 23 oktober, 2009
I dag har samtliga de fyra borgerliga partiledarna med statsminister Reinfeldt i spetsen givit besked. Högeralliansen tänker sitta kvar i regeringsställning, även om de inte skulle få egen majoritet efter valet 2010 och om Sverigedemokraterna skulle komma in och bli en maktfaktor.
Vi har gång på gång pressat de borgerliga på den punkten. Efter många turer samlade de sig till ett svar. Det står nu helt klart att de är beredda att göra sig beroende av Sverigedemokraterna. Den egna principiella uppfattningen de tidigare drivit – både i Riksdagen och i Grundlagsutredningen – att en regering som inte längre får en majoritet av väljarna ska avgå, är som bortsopat. Makten framför allt är signalen, alltså även om det innebär passivt beroende av ett främlingsfientligt parti. De borgerligas ställningstagande innebär i praktiken att en sådan minoritetsregering ger Sverigedemokraterna stora möjligheter att försöka skaffa sig inflytande i varje förslag som regeringen lägger fram. Det liknar situationen de borgerliga försatte Sverige i 1991-1994 med Ny Demokrati, men den här gången med ett ännu värre högerparti med ännu grumligare värderingar än då.
Våra tre parter är eniga.
Vi tror och hoppas att vi kan få väljarnas förtroende att för jobbens skull, för klimathotets skull och för rättvisans skull bilda en rödgrön majoritetsregering efter 2010 års val. Den allt högre arbetslösheten, de växande budgetunderskotten, de ökande klyftorna och den passiva miljöpolitiken kräver en ny regering och en ny politik. Vi är också eniga att vi tre – till skillnad från de borgerliga – aldrig tänker göra oss passivt eller aktivt beroende av Sverigedemokraterna. I denna fråga tänker vi agera gemensamt och vi är förvissade om att vi med gemensamma krafter kan hålla Sverigedemokraterna utanför Riksdagen och att en rödgrön regering vinner väljarnas förtroende.
För alla väljare som avvisar tanken att ge främlingsfientliga krafter inflytande finns nu bara ett regeringsalternativ!
Mona Sahlin, Maria Wetterstrand, Peter Eriksson, Lars Ohly






















