Välfärd och jobb viktigare än Rut-avdrag

Publicerad av Martin Gelin, 9 mars, 2010

RUT-avdraget för hushållsnära tjänster har dominerat medieutrymmet den senaste veckan, men det är inte den valfråga som prioriteras av det svenska folket.

En ny Novus-mätning visar att ”svenska folket prioriterar vård, omsorg och skola framför avdrag för hushållsnära tjänster.”

Här finns resultatet från mätningen:

Vilken av följande frågor är den viktigaste inför höstens val?

 

Arbetslösheten 41% 

Ekonomin 11% 

Pensionerna 7 % 

Socialförsäkringarna 6 % 

Miljön 6 % 

Vården 5 % 

Skolan 5 % 

Integration 5 % 

Skatterna 3 % 

Äldreomsorg 2% 

Lag och ordning 2 % 

Barnomsorg 1 % 

Hushållsnära tjänster 1 % 

Annan 2 % 

Vet ej 4 % 

 

Novus har också undersökt hur väljarna helst skulle vilja använda den cirka 1 miljard som RUT kostar, till hushållsnära tjänster eller något annat.

 

Vilken av följande förslag anser du är mest angeläget att Sverige satsar 1 miljard på? 

 

Anställa fler i vården 28 % 

Anställa fler i skolan 22 % 

Anställa fler i äldreomsorgen 14 % 

Sänkta inkomstskatter 7 % 

Anställa fler i barnomsorgen 5 % 

Anställa fler inom polisen 4 % 

Avdrag för hushållsnära tjänster 2 % 

Annat 13 % 

Vet ej 5 %

 

Läs mer på Ett hjärta rött, Peter Högberg, S-Buzz

Fördelen med jämlika samhällen

Publicerad av Martin Gelin, 9 mars, 2010

I DN i dag skriver Göran Rosenberg om Kate Pickett och Richard Wilkinsons omtalade bok ”Jämlikhetsanden”, som ”smular sönder den sedan några årtionden hårt propagerade idén om att det är ökad ojämlikhet som är bättre för alla.”

Han jämför det här med utveckligen i Sverige på 2000-talet:

Inkomstspridningen i Sverige är i dag den största sedan mätningarna började 1975 och den rikaste hundra­delen av befolkningen äger en tredjedel av de finansiella tillgångarna mot ”bara” en femtedel 1997. Få skulle säga att detta har gjort Sverige till ett bättre samhälle, än mindre ett rättvisare, i synnerhet inte efter de senaste årens finansiella excesser och katastrofer. Ökningen av ”utanförskapet” (enligt Statistiska Centralbyråns definitioner och mätningar) är knappast ett rättvisetecken.

 

Jag uppehåller mig vid rättvisan eftersom jag tror att frågan om jämlikhet till stor del är en fråga om rättvisa. Ojämlikhet är inte bara en fråga om ekonomiska skillnader utan också om skillnader i social status och socialt värde. Ojämlikheten i samhället ökar när skillnader i status och värde uppfattas som mera oskäliga och orättvisa. /…/

 

Det behövs knappast några tabeller för att bevisa att ett sådant samhälle är sämre för alla, rika som fattiga, inte heller för att övertyga oss om att jämlikhet och social rättvisa fortfarande är ideal värda att kämpa för.

 

Rosenberg verkar tycka att det här är en diskussion som knappt behöver föras, som om alla var överens om slutsatsen i ”Jämlikhetsanden”. Kanske kan han börja med att övertala några av kollegorna på våra ledarsidor om bokens argument.

Morgonens möte: Diskrimineringen i skattesystemet ska upphöra

Publicerad av Martin Gelin, 2 mars, 2010

I morse samlades pensionärsorganisationerna SPF och PRO tillsammans med de rödgröna – Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly – för att utlova ett slut på diskrimineringen mot pensionärer i skattesystemet.

Löftet var tydligt: Pension ska inte beskattas hårdare än lön.

- Det här är ett tydligt besked om hur vi skiljer oss från regeringen. De vill att pensionärer och löntagare beskattas olika, sade Maria Wetterstrand.

- Klyftan mellan pensionär och löntagare ska bort, sade Mona Sahlin.

Gertrud Sigurdsen, tidigare socialminister, var också på plats och var entusiastisk efter mötet.

- Jag tycker att det är bra att vi kallar den här klyftan för dess rätta namn: diskriminering. Det välkomnar SPF och PRO.

Kulturbloggen kallar det här ”ett mycket efterlängtat besked”

Martin Moberg skriver att dagens besked innebär att ”den straffbeskattning som införts av den sittande moderatstyrda regeringen av landets drygt 1, 5 miljon pensionärer kommer att upphöra om Sverige byter politik och regering den 19 september.”

På Twitter skrev Centerpartiets Fredrick Federley:

”Vill ni då höja skatten för löntagare eller sänka den för pensionärer?”

Svar: Vi kommer att sänka skatten för pensionärer och ta bort en del av Reinfeldts skattesänkningar för de rikaste.

Fredrik Hjerling fotograferade mötet och du kan se fler bilder på vårt rödgröna Flickr-flöde:

Vårt gemensamma besked: Pension och lön ska beskattas lika!

Publicerad av Martin Gelin, 2 mars, 2010

Enligt en utredning från riksdagens utredningstjänst är pensionärer den åldergrupp som har fått absolut minst av regeringens politik.

Redan i höstas la alla våra tre partier konkreta förslag som skulle ha gett pensionärer lägre skatt än vad de har i dag. Statsminister Fredrik Reinfeldt har vid flera tillfällen försökt försvara diskrimineringen av pensionärer med argumentet att motsvarande diskriminering sker i många andra länder. Enligt en undersökning från PRO så stämmer inte statsministerns påstående.

När våra partier samarbetade redan under förra mandatperioden sänkte vi återkommande inkomstskatterna genom ett höjt grundavdrag – då gjorde vi ingen skillnad mellan olika grupper, alla behandlades lika. Innan regeringsskiftet 2006 betalade alla lika skatt vid lika inkomst. Så är inte längre fallet efter tre år med den borgerliga regeringen.

I dag har vi tillsammans träffat pensionärsorganisationerna PRO och SPF. Vi delar pensionärernas upprördhet över att regeringen steg för steg för steg har ökat skillnaden mellan hur olika grupper beskattas för samma inkomster. Den borgerliga regeringens politik leder till ökade klyftor. Men vi menar att diskriminering av pensionärer är fel och leder inte till fler jobb. En fungerande arbetslinje kräver att det både ska löna sig att arbeta och att ha arbetat.

Vårt rödgröna budskap till landets pensionärer är tydligt; vårt mål är att pension inte ska beskattas hårdare än lön och att diskrimineringen i skattesystemet ska upphöra. Vi ger oss inte förrän klyftan tagits bort. När regeringen nu säger att de vill behålla skatteklyftan mellan pension och löneinkomst gör vi detta till en viktig valfråga.

Regeringens utlovade skattesänkningar till landets pensionärer räcker inte för att tysta kritiken – detta handlar om en viktig princip om lika beskattning och om hur vi behandlar Sveriges pensionärer med respekt. 

Mona Sahlin (S), Maria Wetterstrand (MP), Peter Eriksson (MP), Lars Ohly (V)

En rödgrön bostadspolitik

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 2 februari, 2010

En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Alla bostadsområden ska vara attraktiva boenden. Bostadspolitiken är därför en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och central för samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling.

Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan aldrig acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

En rödgrön bostadspolitik ska bidra till klimatomställningen. Nyproduktionen ska vara miljövänlig och fossilfri. Energieffektivisering ska ske och fossila bränslen samt uppvärmning med direktverkande el ska utfasas. Bostadspolitiken ska gynna nya miljötekniklösningar.

Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vi vill därför utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig teknik.

De allmännyttiga bostadsbolagen är ett av de viktigaste verktygen för att klara bostadsförsörjningen. Vi vill värna och utveckla allmännyttan för att bättre möta samhällets och de enskilda boendes och bostadssökandes krav.

Vi vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. Bostadspolitiken är därför också viktig för att aktivt bekämpa segregationen. Sverige behöver fler bostadsområden med blandade boende- och upplåtelseformer. Det är angeläget att kommunerna genom en aktiv bostadspolitik bidrar till ett varierat utbud på de lokala bostadsmarknaderna. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att bo i en bra bostad, vilket är ett viktigt välfärdspolitiskt mål, samtidigt som utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad främjas.

Vi vill skapa hållbara gröna bostadsområden. Boendemiljöerna måste förbättras och bostädernas energiförbrukning minska. Grönområden och närhet till rekreationsområden är viktigt inslag för att öka livs – och boendekvaliteten och skapa attraktiva bostadsområden. Möjligheterna att göra bra miljöval i sin vardag ska stimuleras.

Ladda hem överenskommelsen om bostadspolitiken här

Vi vill skydda barn vid utmätning av bostad

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 2 februari, 2010

Carina Moberg,(S), Egon Frid (V) och Jan Lindholm (MP) vill att utmätningar inte ska träda ikraft innan det finns ny bostad åt barnfamiljen

– Det otrygghet ett barn känner när familjen blir av med sin bostad kan knappast underskattas. För det mesta finns ingen ny trygg bostad att flytta till. Vi har i riksdagen krävt att det måste ske en skyndsam översyn av utsökningsbalken för att förhindra att bostäder kan utmätas även om skulden är relativt liten. Detta har den borgerliga majoriteten sagt nej till, säger Carina Moberg, bostadspolitisk talesperson (S).

- De lagändringar alliansregeringen drev igenom 2008 fick orimliga följder. Nu måste det till en rättning. Inte minst finns skäl att avvakta med utmätningen till dess att bostadssituationen ordnats för en barnfamilj, säger säger Egon Frid (V)

- Enligt vår uppfattning måste utmätning av en bostad komma i fråga endast när alla andra alternativ prövats. Detta gäller inte minst när barn drabbas, säger Jan Lindholm (MP).

Reinfeldt misstolkar medvetet vårt förslag till ny sjukförsäkring

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 27 januari, 2010

Vårt förslag innebär självklart inte att människor under 58 år med stadigvarande helt nedsatt arbetsförmåga kommer att få sänkt ersättning. Det finns således ingen anledning till oro. Regeringen har raserat sjukförsäkringen. Deras sätt att hantera detta problem är att feltolka våra förslag.

Utgångspunkten i vårt förslag är att vi aldrig kommer att lämna någon människa i sticket! Det är också anledningen till att vi har föreslagit en åldersgräns för när en person tidigast kan erbjudas förtida pension. Vi vill inte ge upp om en enda människa innan dess att alla möjligheter är uttömda. Alla har rätt till rimliga livsvillkor, att bidra i samhället och ha en egen försörjning.
Vi har i vår överenskommelse koncentrerat oss på de förändringar vi vill göra i förhållande till dagens bristfälliga regler.

Vi kommer inte att genomföra några förändringar för den grupp svårt sjuka personer som har stadigvarande helt nedsatt arbetsförmåga. Alltså, permanent sjukersättning eller motsvarande vill vi behålla för denna begränsade grupp och den som idag har beviljad sjukersättning ska inte vara orolig för att få försämrade villkor. Däremot finns alldeles för många unga människor med funktionsnedsättning som inte har fått möjlighet att bidra och delta i arbetslivet på sina villkor. Detta vill vi ändra på bland annat genom ökad flexibilitet i sjukförsäkringen.

Till skillnad från regeringen kommer vi inte att rycka undan försörjningen för människor i utsatta situationer. Vi kommer att utreda alla konsekvenser av våra förslag till ändringar innan de genomförs. Det hade varit på sin plats om regeringen hade hanterat de nu genomförda förslagen på det sättet. Regeringen var till och med förvarnad om konsekvenserna men struntade i varningssignalerna.

Veronica Palm (S)
Gunvor G Ericson (MP)
Emil Broberg (V

Läs även vår replik i DN.

En ny sjukförsäkring

Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter, 19 januari, 2010

Publicerad på DN-debatt den 19/1 2010

Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Den senaste månadens debatt om regeringens kraftiga försämringar av sjukförsäkringen visar att den borgerliga politiken fördjupar utanförskapet. Regeringen kastar ut tiotusentals svenska medborgare ur sjukförsäkringen in i försäkringslöshet.

För snart fyra år sedan vann de borgerliga partierna valet på att utlova fler jobb och färre i utanförskap. När vi nu kan utvärdera resultatet av mandatperioden är det dessvärre nedslående. På bara ett år har antalet arbetslösa ökat med fler än 100 000 personer. Utbetalningarna av socialbidrag beräknas öka med 50 procent mellan 2006 och 2011. Vår rödgröna politik för fler jobb står mot den borgerliga politiken för ökade klyftor.

Människor som drabbas av regeringens nya regler i sjukförsäkringen lever kvar i en oviss situation och far mycket illa. Tusentals personer kommer att utförsäkras under 2010 och helt förlora sin ersättning. Enbart ett fåtal berörs av regeringens sent gjorda ändringar. I stället ser vi fortsatt hur människor som är sjuka och har en anställning men ännu inte kan gå upp till full tid, riskerar att tvingas säga upp sig för att gå till heltidsarbetslöshet.

Våra tre partier har nu enats om hur vi vill utforma sjukförsäkringen om vi får väljarnas förtroende efter nästa val. Alla människor ska ha möjlighet att arbeta och försörja sig själva. Det är grunden när vi nu tar strid för en förutsägbar och modern sjukförsäkring.

Vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden då alltför många lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i arbete. Vi har därför utvecklat och omprövat vår politik för att få fler sjuka människor tillbaka i arbete och till en fungerande livssituation.

Vi vill se en generell sjukförsäkring som omfattar alla, ersätter inkomstbortfall och finansieras solidariskt. Vi är överens om att sjukförsäkringen på sikt ska omfatta fler än i dag och att taket höjs till tio basbelopp. Vi anser att ersättningen i sjukförsäkringen ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.

Sjukförsäkringen måste utgå från varje enskild individs unika situation och behov. Människor ska självklart kunna nekas sjukpenning, men bara om deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt. Vi vill stärka individens rättigheter och införa en individuellt utformad handlingsplan med de aktiva insatser som behövs. Vårt förslag innebär att krav på individen att vara aktiv alltid ska åtföljas av motsvarande rätt till aktiva individanpassade insatser.

Vinner vi valet kommer vi direkt att avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar. De som utförsäkrats av regeringens regeländringar och som behöver det ska återförsäkras. Det betyder inte att människor lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst. En individuell prövning ska göras successivt i samarbete med individen och behandlande läkare.

Vi vill ha avstämningspunkter med tydliggöranden om när individen ska ha rätt att få aktiva insatser under hela sjukskrivningen, inte tidsgränser som gör att man kastas ut i försäkringslöshet. Vår nya sjukförsäkring innehåller bland annat följande delar:

• En individuell bedömning av den sjukskrivne ska göras av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Det ska under hela sjukskrivningsperioden finnas möjlighet att sjukskrivas på deltid i den omfattning som passar den enskilde individens situation.

• Senast efter tre månader ska den sjukskrivne ha rätt till en individuell plan som utformas av Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och den enskilde. Planen ska innehålla de insatser som krävs, vem som ansvarar för att insatserna utförs samt inom vilken tidsram de ska vara påbörjade. Vi vill se över krav och incitament riktade mot Försäkringskassan och ansvariga myndigheter för att den enskilda ska få de insatser de har rätt till.

• Vi vill redan under 2011 avskaffa dagens stelbenta prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. I stället ska det senast efter sex månader göras en fördjupad utredning om möjligheterna till att återgå i arbete. Olika alternativ ska finnas. Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter. Arbetsförmågan ska då prövas bredare än hos den befintliga arbetsgivaren mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet som är ändamålsenlig.

• Vi vill göra det möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid.

• Vi vill ge en rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning för den som behöver rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning. Vi vill inrätta MOA-kontor – Människor och Arbete – och samla Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på lokal nivå. Människor ska ha en dörr in.

• För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Hur fonden ska utformas och finansieras ska utredas och preciseras efter valet. Den som efter individuella rehabiliteringsinsatser inte kommer tillbaka i för individen lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden ska på sikt kunna erbjudas olika möjligheter på en utvidgad arbetsmarknad.

• Förtida pension ska bara kunna vara ett alternativ för den som är över 58 år först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation. Det ska alltid vara möjligt att bryta en förtida pension för att arbeta.

• Där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det finns sjukdomstillstånd, till exempel vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt.

• Vi vill erbjuda de människor som utförsäkrats och lämnats i sticket av regeringen en rehabiliteringspenning, aktiv rehabilitering eller andra insatser från Arbetsförmedlingen så att de ges reella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.

Vi vill vara tydliga med att flera av de förändringar vi skissar ovan inte kommer att vara möjliga att genomföra direkt efter valet. Vi tänker inte som den nuvarande regeringen hasta igenom ett nytt system. Vi vill därför se en bred utredning, där riksdagens partier och parterna på arbetsmarknaden ingår, som tar fram förslag till stabila regler.

Efter valet 2010 är det hög tid att skapa ett nytt trygghetssystem som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet under den tid som rehabiliteringsarbetet tar. Ett samhälle kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka och utsatta. Sverige sköter sig dåligt i dagsläget. Det är dags för en ny sjukförsäkring och en ny regering.

Läs uppgörelsen här.

Mona Sahlin
partiledare Socialdemokraterna

Peter Eriksson
språkrör Miljöpartiet

Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet

Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet

Det blir en kall jul för många barn – granskningsgruppens femte rapport

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 22 december, 2009

Sverige har blivit ett hårdare land. Klyftorna mellan folk har blivit djupare. De rikaste har blivit rikare, de fattiga fler.

Den borgerliga alliansen lovade inför valet att fler skulle få arbete. Färre skulle hamna i utanförskap. Utgångspunkten var att Sverige hade för generösa bidragssystem som inte uppmuntrade till arbete och egen försörjning. Genom omfattande skattesänkningar, mest för dem som tjänar mest, och försämrade ersättningssystemen för dem som är arbetslösa eller sjukskrivna, skulle fler komma i arbete.

Men några nya jobb har det inte blivit, tvärtom. Antalet arbetslösa är fler och utanförskapet har – enligt det sätt moderaterna räknade i valrörelsen – ökat med 70 000 personer. Och de förändrade trygghetssystemen har bidragit till att slå undan benen på grupper i samhället som tidigare alltid har klarat sig själva. De rikaste har blivit rikare medan de fattiga har blivit fler. Den tiondel som tjänar bäst har ensamma fått nästan lika mycket i skattesänkningar och inkomstförstärkningar som 60 procent av svenska folket har fått tillsammans. Arbetslösheten i Sverige ökar mer än i de flesta andra länder och Sverige halkar efter. Mer om detta finns i vår rapport ”Högerpolitiken klyver Sverige, augusti 2009.

I denna rapport inför julen 2009, vänder vi blicken mot hur det går för de sämst ställda, och alldeles särskilt barnen. Julen är barnens högtid framför alla andra, och det är en tid då vi uppmanas tänka inte bara på oss själva, utan på varandra. Och alldeles särskilt dem som har det svårt.

Vi lever i ett av världens rikaste länder och borde ha råd med ett välfärdssystem av världsklass. Ändå väljer regeringen frivilligt att montera ner dessa. Vi visar i denna rapport att det lett till att andelen barn som växer upp i familjer som lever under fattigdomsstrecket nu förmodligen är den högsta någonsin i modern tid.

2010 rör det sig om vart sjunde barn, d v s i genomsnitt 4 barn i skolklass på 28 elever. Totalt sett är det över 200 000 barn som befinner sig i den situationen. Alla svårast är det för barn med en ensamstående förälder. I den gruppen är det nästan vart fjärde barn som lever i fattigdom.

Sedan början av 2000-talet så har barnfattigdomen fördubblats. Under denna mandatperiod ökar barnfattigdomen som andel av samtliga barn med nästan 45 procent. Barnfattigdomen i gruppen barn till ensamstående ökar med över 40 procent.

Vi visar också att inkomsttagare som tidigare har klarat sig själva nu tvingas söka socialhjälp. Socialbidragen ökar lavinartat, särskilt bland ensamstående kvinnor med barn.

Det blir en kall jul för många barn.

Stockholm 22 december 2009

Morgan Johansson (s) Marie Engström (v)) Magnus Johansson (mp)
Maryam Yazdanfar (s) Peter Pedersen (v) Karin Svensson Smith (mp)

Vi presenterar Mitt Hälsokonto – en plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 17 november, 2009

Det Rödgröna samarbetet för framtiden presenterar Mitt Hälsokonto. En plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan. Vi vill att samhället skall ge alla medborgare som vill möjlighet att kostnadsfritt öppna ett eget hälsokonto där viktig hälsoinformation kan samlas och där den enskilda individen är den som äger informationen och bestämmer om tillgången till den.

- Hälsan är det viktigaste vi har och alla vet att vi måste vårda den för att må bra. Men, det är svårt att minnas vilken antibiotika jag inte tålde, vilka vaccinationer mina barn har tagit, i vilket knä jag hade ont i för tio år sedan eller styrkan på glasögonen och allt annat som finns i min hälsohistorik. Vi behöver bra hjälpmedel för att hålla ordning på vår hälsa. Internet kan bli ett sådant verktyg. Det säger Ylva Johansson (S) som idag tillsammans med Elina Linna (V) och Gunvor G Ericson (MP) presenterar ett nytt sätt att hålla ordning och reda på viktig information om den egna hälsan på nätet.

– Idag har många ett bankkonto på Internet. Vi vill på ett liknande sätt skapa ett säkert konto på nätet där information som rör hälsan kan samlas och organiseras, säger Elina Linna.

– Mitt Hälsokonto är individuellt. Ingen annan än du själv, eller den du väljer, ska ha tillgång till informationen. Kontot ska vara lika lättnavigerat och säkert som ett bankkonto. För oss som är föräldrar ska det naturligtvis gå att samla all information om våra barns hälsa på kontot, säger Gunvor G Ericson.

En tanke med Mitt Hälsokonto är att medborgaren ska kunna boka tid och ställa frågor om sjukdomen eller behandlingen direkt till doktorn.

Mitt Hälsokonto skapar möjligheter för dig att organisera din egen hälsoinformation och gör det lättare hålla kontakt med vården. Det här kan finnas på Mitt Hälsokonto:

+ En lista från apoteket över läkemedel du använder.
+ En förteckning över vilka vaccinationer som du och dina barn har tagit och när.
+ Möjlighet att boka tider hos vårdcentralen, tandläkaren eller optikern.
+ Information från mina besök hos tandläkaren, optikern, vaccinationscentralen. utlandsvården, naprapat etc.
+ Kortfattad information ur journaler, från vårdcentraler, sjukhus och hemsjukvård.
+ Vårdplaner, biståndsbeslut från kommunen, hemtjänst och färdtjänst    
+ Sjukgymnastik och friskvård
+ Provsvar   
+ Mina egna anteckningar.
+ Länkar.

Mitt Hälsokonto kan startas ganska snart efter ett regeringsskifte och t ex utnyttja den tekniska plattform som nu är under uppbyggnad hos Sjukvårdsrådgivningen SVR AB för att sedan utvecklas successivt, säger Ylva Johansson.

– Våra tre partier är överens om att prioritera utvecklingen av samordnade IT-system i vården för att öka patientsäkerheten och effektiviteten, säger Gunvor G Ericsson.

–  Principen bör vara en patient – en journal, säger Elina Linna.

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB ägs av Sveriges landsting och regioner i samverkan. Bolaget har funnits sedan 1999 och bildades ursprungligen med syftet att utveckla en nationell webbplats med information om hälsa och sjukvård för allmänheten. Webbplatsen heter sedan januari 2009, 1177.se. Vården på Webben är ett landstingsgemensamt projekt med syfte att utveckla 1177.se till att bli mer interaktivt för medborgarna, boka tider i vården, förnya recept etc.