Granskningsrapport: Högerpolitiken klyver Sverige

Publicerad av admin, 3 september, 2010

Sverige har nu styrts av en borgerlig regering i fyra år. Redan från början stod det klart att moderaterna skulle dominera i regeringen, och så har det också blivit. Vi har fått fyra år av utpräglad högerpolitik.

År 2006 kom regeringen till makten under en högkonjunktur. Statsfinanserna gick med överskott, arbetslösheten föll. De första åren använde regeringen till att göra av med överskottet genom frikostiga skattesänkningar, samtidigt som man försämrade socialförsäkringarna, rustade ner miljöpolitiken och minskade bostadsbyggandet.

Sedan kom finanskrisen, och då stod Sverige dåligt rustat. Arbetslösheten har skenat, bostadsbyggandet minskat ytterligare, statsfinanserna försämrats. Klyftorna mellan fattiga och rika har ökat dramatiskt, och allt fler drivs ut i socialbidrag. Antalet anställda på viktiga välfärdsområden såsom sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola har minskat kraftigt, trots att behoven ökat. Så ser det ut när Sverige nu går till val igen.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet beslutade 2009 att tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att systematiskt gå igenom hur den borgerliga politiken slagit under mandatperioden. Vi har gett ut åtta rapporter under denna tid, med gemensam kritik mot den politik som förts.

Den här rapporten, som går igenom ett antal politikområden, är vår sista. Det är en uppföljning av vår första rapport från hösten 2009, som också hette ”Högerpolitiken klyver Sverige”. Vi har inte sett någon anledning att ändra det namnet, tvärtom. Det är ännu mer sant idag, än för ett år sedan.

Det står klart att utmaningarna kommer att bli många och svåra för en ny regering efter valet 2010.

Läs rapporten: Högerpolitiken klyver Sverige – en granskning av den borgerliga regeringsperioden under 2006 – 2010

En mänsklig sjukförsäkring

Publicerad av Martin Gelin, 3 september, 2010

Vi har en rödgrön överenskommelse om sjukförsäkringen och i enlighet med denna föreslår nu socialdemokraterna en Lex Jörg.

En fungerande arbetslinje i sjukförsäkringen måste syfta till att stärka människors anknytning till arbetsmarknaden, att deras kompetens tas tillvara och att förutsättningarna för att kunna gå upp i arbetstid när och om detta är motiverat och rimligt ökar.

Vi vill:

* Ta bort de fyrkantiga tidsgränserna för rätten till sjukpenning och i stället göra individuella bedömningar av rätten till ersättning.
* Avskaffa den automatiska prövningen mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagars sjukskrivning. Människor ska prövas mot ett för individen lämpligt arbete på en verklig arbetsmarknad samt kunna få det stöd som krävs för att klara omställningen till ett nytt arbete, inklusive trygg försörjning under den tid som detta tar.
* Den som inte bedöms kunna arbeta heltid bör under vissa förutsättningar kunna erbjudas en långvarig ersättning på deltid. Ersättningen som ska ligga på sjukersättningsnivå ska inte kunna utgå på heltid. En person som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan ska kunna få långvarig ersättning på den övriga andelen av arbetstiden. Den långvariga ersättningen på deltid ska inte omprövas men kunna brytas av den enskilde.

Exemplet Jörg

Jörg Teichert är 56 år och arbetar som överläkare och ansvarar för strokesjukvården i norra Dalarna. För fyra år sedan drabbades han själv av en stroke som förlamade hans högra sida. Den första tiden tog han sig fram med rullstol, men kunde efter en tid tack vare god rehabilitering och stöd från familjen börja arbeta, först 25 procent och sedan halvtid.

Idag arbetar Jörg 75 procent och klarar sig nu utan rullstol, men hans högra arm är fortfarande förlamad. Han och hans kollegor bedömer att han inte kommer att bli bättre än vad han är nu. Jörg har även drabbats av trötthet efter hjärninfarkten. I januari löpte Jörgs sjukersättning ut och i ett omprövningsbeslut avslogs hans ansökan om fortsatt sjukersättning.

”- Vi följer lagen.” Det är försäkringskassans motiv till att Jörg Teichert nekas sjukersättning efter sin stroke. Försäkringskassan är helt styrd av de nya reglerna som regeringen infört.

Jörg upplever detta som orimligt och hävdar att han inte kan arbeta mer bara för att han byter bransch. Han anser att det nya regelverket är för trubbigt. Som högavlönad har han valt att arbeta vidare på sina 75 procent. Men han känner till många andra med lägre lön som tvingas säga upp sig från sitt deltidsjobb. Jörg menar att det måste vara möjligt att arbeta deltid efter sjukdom.

Läs: Lex Jörg.

Läs de rödgrönas 10 punkter för en ny sjukförsäkring.

***

Nyligen lämnade moderaten Lars Sjöblom sitt parti i protest mot de omänskliga utförsäkringarna. Sjöblom är nu socialdemokrat.

Rödgrön pressträff: ”Högerpolitiken klyver Sverige”

Publicerad av admin, 3 september, 2010

De rödgröna presenterar idag sin gemensamma granskning av fyra år av borgerligt maktinnehav.

Regeringen hade alla möjligheter att investera i Sveriges framtid – i fler jobb,
mer kunskap, bättre klimat och hälsa. Men den valde en annan väg. Idag ser vi resultatet. Ökade sociala klyftor, en jobbkris som är djupare än i flertalet andra europeiska länder, försämrad skola och barnomsorg och en äldreomsorg som försummas. Till det kommer att den har flytt sitt miljöansvar och sänkt ambitionerna i den globala klimatpolitiken.

Det konstaterar den granskningsrapport av regeringen Reinfeldts politik som presenteras av Morgan Johansson (S), Magnus Johansson (MP) och Ali Esbati (V).

Tid: fredagen den 3 september kl. 15.00
Plats: Riksdagens Presscenter

Presskontakt:
(S) Peder Palmstierna 070 610 38 55
(MP) Agnetha Boström 070-260 24 84
(V) Jenny Lindahl Persson 0706-52 14 92

11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Publicerad av Martin Gelin, 29 augusti, 2010

Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i utbildning, omsorg och jobb? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i utbildning, sjukvård och omsorg minskat med cirka 25 000 personer. Vi rödgröna vill tillföra minst 12 miljarder mer än regeringen till vården, skolan och omsorgen 2011 och 2012 för att säkerställa välfärdens kvalitet.

Vi rödgröna föreslår nu nya satsningar för de äldre. Det gör vi i stället för att sänka skatterna.

1. Sänkt taxa i hemtjänsten – max 100 kronor per timme för hemtjänst. 
Vi vill att staten med start 2011 avsätter 300 miljoner kronor för detta.

2. Den som fyllt 75 ska enkelt få hemtjänst.
Vi vill införa så kallad förenklad biståndsbedömning som gör att alla äldre över en viss ålder får ett antal hemtjänsttimmar bara genom att anmäla sig. Vi vill att staten under 2011 avsätter 200 miljoner kronor för ett stimulansbidrag för att uppmuntra en sådan utveckling.

3. Fria timmar i äldreomsorgen – egen tid.
Hemtjänsten och insatserna på äldreboendet ska kunna ge möjlighet till egen tid, som att besöka ett museum, få massage, få hjälp att ordna en festmåltid. Vilka insatser som inryms är upp till kommunerna. Vi vill att staten med start 2011 avsätter 300 miljoner kronor för detta.

4. Bättre mat för äldre – en satsning för att höja kvaliteten på maten. 

Vi vill öka möjligheterna att måltider kan lagas hemma inom ramen för hemtjänsten. Måltidspersonal och kommunens ansvariga ska få kunskaper och verktyg för en godare och bättre mat. Vi vill att staten under 2011 avsätter 50 miljoner kronor för detta.

5. Äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans.
Vi vill ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar som gör att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. Vi vill att staten satsar 100 miljoner kronor 2011, 200 miljoner kronor 2012 och 400 miljoner kronor per år 2013 och 2014.

6. Generationsväxling i äldreomsorgen.
En satsning på kompetensutveckling som höjer utbildningsnivån samtidigt som det ger unga en väg in i arbetslivet. Programmet omfattar ca 3 000 helårsplatser 2012. Vi vill avsätta 625 miljoner kronor för 2012 för detta ändamål.

7. Omsorg på eget språk.
Fler äldre har behov av omsorg på annat språk än svenska. Vi vill att staten under 2011 avsätter 20 miljoner kronor för detta.

8. Förbättrad tandvård för äldre – utökad tandvårdscheck.
Vi genomför en förbättring av tandvårdschecken till äldre mellan 65-74 år. Checken höjs från dagens 300 kronor till 600 kronor . Om det finns ett varaktigt reformutrymme vill vi att staten avsätter 100 miljoner kronor för bättre tandvård för äldre.

9. Hemläkarbilar – nya resurser för bättre vård för äldre.
Vi vill att staten under 2011 avsätter 100 miljoner kronor för detta.

10. Lex Gulli – mot felmedicineringen av äldre.
Vi vill införa en ny lagstiftning om anmälningsskyldighet för personal vid misstanke om läkemedelsvanvård av äldre. Även anhöriga ska kunna anmäla.

11. Höjt bostadstillägg för pensionärer med låg inkomst.
Vi vill höja den andel av boendekostnaden som räknas in vid beräkning av bostadstillägget från 93 till 94,4 procent. Vi vill att staten avsätter 250 miljoner kronor för höjt bostadstillägg för ålderspensionärer redan 2011, och, om det uppstår ett varaktigt reformutrymme också höjer bostadstillägget till förtidspensionärer med 100 miljoner kronor, så att det också uppgår till 94,4 procent.

Presskontakter:
Anna Helsén, presschef hos Mona Sahlin 070-6984858
Matti Kataja, pressekreterare hos Lars Ohly 070-9283010
Anders Wallner, språkrörssekreterare hos Maria Wetterstrand 070-2154332

Läs hela överenskommelsen: Ökad livskvalitet för äldre

Rödgrönt besked: Vård när du behöver

Publicerad av admin, 21 augusti, 2010

Lars Ohly, Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand på det rödgröna valcentret den 21 augusti. Foto: Fredrik Hjerling.

Svenska folket står vid skiljevägen. Ska vi fortsätta med nya stora skattesänkningar eller investera i vården? Under det senaste året har skattesänkningarna lett till att antalet anställda i skola, sjukvård och omsorg minskat med 24 000 personer. Vi rödgröna kommer att satsa minst 12 miljarder kronor mer än regeringen till välfärden för att behålla personal och anställa fler så att kvaliteten höjas. Därutöver föreslår vi nu en särskild riktad satsning på en miljard kronor till sjukvården 2011 för att människor ska kunna få vård när de behöver. Det gör vi i stället för att sänka skatterna. Miljarden gör dessa förbättringar av sjukvården möjliga:

Patientkontrakt från kontakt till genomförd behandling.
Regeringen har misslyckats med att korta vårdköerna. Vi behöver därför förändra politiken för tillgänglighet. Kömiljarden ska vidareutvecklas för att användas till att korta vårdens verkliga köer. Vi föreslår ett patientkontrakt som omfattar hela kedjan från kontakt till genomförd behandling. Kontraktet är en vårdgaranti som för patienten säkrar en kort sammanlagd tid för undersökning och behandling.

Hemläkarbilar – sjukvården kommer hem till patienter som behöver.
För barnfamiljer och äldre kan det i många lägen vara bättre att få besök av en hemläkarbil än att ta sig till akuten och vänta länge bland andra sjuka. Äldre som inte klarar att ta sig till vården hänvisas till ambulans och akutmottagningar enbart på grund av svårigheten att själv förflytta sig till vården. Det är också en effektivisering av akutsjukvården om patienter med lättare sjukdomar inte förlänger köerna på akutmottagningarna.

Tillgång till akutsjukvård.
Många människor med lättare sjukdomar söker sig till akutmottagningarna. Där får de vänta länge och fyller väntrummen. Närakuter med tillgång till röntgen och specialistvård och liknande lösningar kan avlasta de stora sjukhusen och ge bättre tillgänglighet för patienter med lättare men akuta besvär. På vissa orter är fler vårdcentraler som är öppna kvällar och helger ett alternativ.

Bygg ut läkarutbildningen, i ett första steg med 50 platser.
I många delar av Sverige är det brist på allmänläkare inom primärvården. Brist på läkare ger sämre och dyrare sjukvård med ökade väntetider. Vi vill lösa bristen genom att bygga ut läkarutbildningen och verka för fler ST-tjänster

Vård efter behov – inte efter inkomst.
Behoven ska styra vården. Nu är det tillåtet att köpa sig förbi kön i vår gemensamt finansierade sjukvård. Den som har råd får köpa vård av bättre kvalitet. Det vill vi ändra. Försäkringspatienter ska inte få gå före vårdkön.

Medborgarna ska välja – inte vårdföretagen.
De borgerliga tillåter vårdföretag att etablera sig där det är mest lönsamt i stället för där behoven finns. När marknaden styr blir vården ojämlik. Vi föreslår i stället en ny lag om medborgarnas valfrihet i vård och omsorg utformas.

Ingen utförsäljning av universitets- och regionsjukhus.
De borgerliga tillåter att våra viktigaste sjukhus privatiseras eller styckas. Men de är navet i svensk sjukvård med den mest avancerade vården och ansvar för forskning och utbildning. De ska inte säljas ut.

Bättre vård till de mest sjuka.
Många svårt sjuka, till exempel äldre slussas fram och tillbaka mellan kommun och landsting. Vi vill därför samla huvudmannaskapet för både hemsjukvård och äldreomsorg hos kommunen. Multisjuka äldre ska få en personlig läkare med helhetsansvar. Den personliga läkaren ska även göra regelbundna läkemedelsgenomgångar för att förhindra felmedicinering. Vi vill bygga upp ett system för direktinläggning av äldre för att så få som möjligt ska tvingas vänta på akuten.

Se filmen från presentationen:

Skola, vård och omsorg går före nya skattesänkningar

Publicerad av admin, 20 augusti, 2010

Mona Sahlin skriver i dag på SvD Brännpunkt:

En rödgrön regering är beredd att tillsätta en ny transplantationsutredning

Publicerad av admin, 9 augusti, 2010

Ylva Johansson, Socialdemokraterna, Gunvor G Ericson, Miljöpartiet, och Elina Linna, Vänsterpartiet, kommenterar Torbjörn Tännsjös artikel på DN debatt måndag 9/8:

Genom transplantation av organ kan svårt sjuka människor räddas till ett nytt liv. Men antalet donatorer räcker inte till och utvecklingen går just nu åt fel håll. Totalt väntade 739 personer på ett nytt organ den 1 april 2010. Varje människa har rätt att själv bestämma om man vill donera eller inte. Bristen på organ och vävnader är stor och det är därför viktigt att fler människor än i dag tar ställning till om man är positiv till organdonation eller inte. Som en följd av bristen på organ avlider många innan de får möjlighet att bli transplanterade.

En majoritet av svenska folket har i olika undersökningar svarat ja på frågan om de kan tänka sig att donera organ efter sin död. Många av dem som är positiva har dock inte anmält det till Donationsregistret. Inom sjukvården har olika frågor ställts kring vad som bör gälla vid organdonation och vård av döende patienter.

Eventuella förändringar av nuvarande lagstiftning och hantering måste dock föregås av grundliga överväganden. En rödgrön regering kommer att ta initiativ till en översyn av nuvarande regler och hantering för att ta fram förslag om hur fler organ ska kunna doneras. Frågan inrymmer en rad olika etiska överväganden. Vi avvisar dock redan nu förslag som kan uppfattas som en öppning för handel med organ.

Ett förslag som bör övervägas är hur fler personer skall ta ställning till organdonation. Det bör också undersökas om sjukvården ska kunna få titta i donationsregistret redan innan patienten avlidit för att kunna göra förberedelser för organdonation. Det bör vidare prövas om sjukvården under en begränsad tid ska få fortsätta intensivvården även när hoppet att rädda patientens liv är ute om det innebär att man kan tillgodose en patients önskan att donera organ. Även andra frågor kan behöva belysas.

Presskontakter:
För Ylva Johansson: Maria Persdotter, 0709-46 00 81
För Gunvor G Ericson: Mattias Bengtsson Byström, 0736-27 53 83
För Elina Linna: Maria Almström, 0708-31 45 43

Vi presenterar Mitt Hälsokonto – en plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan

Publicerad av Johan Ulvenlöv, 17 november, 2009

Det Rödgröna samarbetet för framtiden presenterar Mitt Hälsokonto. En plats på nätet för att samla och organisera information om den egna hälsan. Vi vill att samhället skall ge alla medborgare som vill möjlighet att kostnadsfritt öppna ett eget hälsokonto där viktig hälsoinformation kan samlas och där den enskilda individen är den som äger informationen och bestämmer om tillgången till den.

- Hälsan är det viktigaste vi har och alla vet att vi måste vårda den för att må bra. Men, det är svårt att minnas vilken antibiotika jag inte tålde, vilka vaccinationer mina barn har tagit, i vilket knä jag hade ont i för tio år sedan eller styrkan på glasögonen och allt annat som finns i min hälsohistorik. Vi behöver bra hjälpmedel för att hålla ordning på vår hälsa. Internet kan bli ett sådant verktyg. Det säger Ylva Johansson (S) som idag tillsammans med Elina Linna (V) och Gunvor G Ericson (MP) presenterar ett nytt sätt att hålla ordning och reda på viktig information om den egna hälsan på nätet.

– Idag har många ett bankkonto på Internet. Vi vill på ett liknande sätt skapa ett säkert konto på nätet där information som rör hälsan kan samlas och organiseras, säger Elina Linna.

– Mitt Hälsokonto är individuellt. Ingen annan än du själv, eller den du väljer, ska ha tillgång till informationen. Kontot ska vara lika lättnavigerat och säkert som ett bankkonto. För oss som är föräldrar ska det naturligtvis gå att samla all information om våra barns hälsa på kontot, säger Gunvor G Ericson.

En tanke med Mitt Hälsokonto är att medborgaren ska kunna boka tid och ställa frågor om sjukdomen eller behandlingen direkt till doktorn.

Mitt Hälsokonto skapar möjligheter för dig att organisera din egen hälsoinformation och gör det lättare hålla kontakt med vården. Det här kan finnas på Mitt Hälsokonto:

+ En lista från apoteket över läkemedel du använder.
+ En förteckning över vilka vaccinationer som du och dina barn har tagit och när.
+ Möjlighet att boka tider hos vårdcentralen, tandläkaren eller optikern.
+ Information från mina besök hos tandläkaren, optikern, vaccinationscentralen. utlandsvården, naprapat etc.
+ Kortfattad information ur journaler, från vårdcentraler, sjukhus och hemsjukvård.
+ Vårdplaner, biståndsbeslut från kommunen, hemtjänst och färdtjänst    
+ Sjukgymnastik och friskvård
+ Provsvar   
+ Mina egna anteckningar.
+ Länkar.

Mitt Hälsokonto kan startas ganska snart efter ett regeringsskifte och t ex utnyttja den tekniska plattform som nu är under uppbyggnad hos Sjukvårdsrådgivningen SVR AB för att sedan utvecklas successivt, säger Ylva Johansson.

– Våra tre partier är överens om att prioritera utvecklingen av samordnade IT-system i vården för att öka patientsäkerheten och effektiviteten, säger Gunvor G Ericsson.

–  Principen bör vara en patient – en journal, säger Elina Linna.

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB ägs av Sveriges landsting och regioner i samverkan. Bolaget har funnits sedan 1999 och bildades ursprungligen med syftet att utveckla en nationell webbplats med information om hälsa och sjukvård för allmänheten. Webbplatsen heter sedan januari 2009, 1177.se. Vården på Webben är ett landstingsgemensamt projekt med syfte att utveckla 1177.se till att bli mer interaktivt för medborgarna, boka tider i vården, förnya recept etc.

Ska skattesänkningar betalas med sänkta löner?

Publicerad av Lars Ohly, 23 oktober, 2009

Förra året strejkade Vårdförbundet för bättre löner. Förbundets universitetsutbildade medlemmar är uppenbart felavlönade. Det är ett resultat av en ojämställd lönebildning och att kvinnors arbete värderas lägre än mäns.

Under strejken var jag ute och träffade mängder av sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor och slogs av den beslutsamhet och kämpaglöd som präglade de strejkande. Tyvärr verkar det redan vara dags att ta fajten igen. På DN Debatt blåser representanter för Sveriges kommuner och landstings ledning till strid. De överväger att riva upp löneavtalet inom vården och minska löneökningarna de närmaste åren. Det är en krigsförklaring mot alla oss som vill ha rättvisa och jämställda löner.

Resursbristen i landsting och kommuner beror inte på sjuksköterskors eller andra offentliganställdas löner, utan på att högerregeringen sänker skatten för de rika istället för att satsa på välfärden. Den moderatledda regeringen har konsekvent gynnat män och missgynnat kvinnor och ökat skillnaderna i nettoinkomst mellan kvinnor och män med över tusen kronor i månaden. Genom att inte tillföra tillräckligt med pengar till kommuner och landsting riskerar löneskillnaderna att öka ytterligare.

I Reinfeldts Sverige fortsätter diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden. En rödgrön majoritet efter nästa val måste stå för en mer modern syn på jämställdhet. Det är dags för rättvisa löner för kvinnorna inom offentlig sektor och Vårdförbundets medlemmar.

Lars Ohly