Sent igår eftermiddag lämnade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet in sin gemensamma motion som svar på regeringens förslag till ny lärarutbildning. Partierna utgår i stora delar från regeringens förslag, vilket kommer att ge långsiktiga spelregler för Sveriges lärare och skolor. Även med en rödgrön regering kommer lärarutbildningen att ha tydligare inriktningar för lärare för yngre respektive äldre elever, men S, V och MP vill fortsatt ha en gemensam examen för alla lärare. 

I några viktiga avseenden skiljer sig de rödgrönas hållning från den borgerliga regeringens: 

– Vi menar att det fortfarande ska vara möjligt att utbilda ämnesspecialister i till exempel matematik för de yngre barnen. Små barn behöver lärare med stora kunskaper. Därför föreslår vi en särskild inriktning i lärarutbildningen för ämnesspecialister i grundskolan. säger Marie Granlund (S). 

– Vi förkastar regeringens förslag om att förkorta utbildningen för fritidspedagoger. Det är ett förslag som bygger på okunskap om verksamheten. Fritids ska vara ett komplement till skolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid. Ett uppdrag som man har svårt att leva upp till idag. Med tanke på de ökade kraven på fritidspedagogerna vill vi utreda om utbildningen ska förlängas, säger Rossana Dinamarca (V). 

– En modern lärarutbildning måste bygga på kompetens, forskning och kontinuerlig fortbildning. Denna kunskapskedja saknas hos regeringen. Våra tre partier vill också öppna upp för fler spännande vägar in i lärarutbildningen, ett måste om vi vill öka attraktiviteten för yrket. Med vårt förslag tvingas inte utbildningar med hög kvalitet att läggas ner bara för att de inte passar in exakt i regeringens fyrkantiga mallar. säger Mats Pertoft (MP). 

Marie Granlund (S), 

Utbildningspolitisk talesperson 

Rossana Dinamarca (V), 

Utbildningspolitisk talesperson

Mats Pertoft (MP)

Utbildningspolitisk talesperson 

Redan i höstas la alla våra tre partier konkreta förslag som skulle ha gett pensionärer lägre skatt än vad de har i dag. Statsminister Fredrik Reinfeldt har vid flera tillfällen försökt försvara diskrimineringen av pensionärer med argumentet att motsvarande diskriminering sker i många andra länder. Enligt en undersökning från PRO så stämmer inte statsministerns påstående.

När våra partier samarbetade redan under förra mandatperioden sänkte vi återkommande inkomstskatterna genom ett höjt grundavdrag – då gjorde vi ingen skillnad mellan olika grupper, alla behandlades lika. Innan regeringsskiftet 2006 betalade alla lika skatt vid lika inkomst. Så är inte längre fallet efter tre år med den borgerliga regeringen.

I dag har vi tillsammans träffat pensionärsorganisationerna PRO och SPF. Vi delar pensionärernas upprördhet över att regeringen steg för steg för steg har ökat skillnaden mellan hur olika grupper beskattas för samma inkomster. Den borgerliga regeringens politik leder till ökade klyftor. Men vi menar att diskriminering av pensionärer är fel och leder inte till fler jobb. En fungerande arbetslinje kräver att det både ska löna sig att arbeta och att ha arbetat.

Vårt rödgröna budskap till landets pensionärer är tydligt; vårt mål är att pension inte ska beskattas hårdare än lön och att diskrimineringen i skattesystemet ska upphöra. Vi ger oss inte förrän klyftan tagits bort. När regeringen nu säger att de vill behålla skatteklyftan mellan pension och löneinkomst gör vi detta till en viktig valfråga.

Regeringens utlovade skattesänkningar till landets pensionärer räcker inte för att tysta kritiken – detta handlar om en viktig princip om lika beskattning och om hur vi behandlar Sveriges pensionärer med respekt. 

Mona Sahlin (S), Maria Wetterstrand (MP), Peter Eriksson (MP), Lars Ohly (V)

I år är det 100-årsjubileum för internationella kvinnodagen. Det firar Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och ABF Stockholm med ett seminarium nu på söndag den 7 mars.
Välkommen att fira med oss!

Det blir paneldebatt med bland andra Mona Sahlin (S), Lars Ohly (V), Peter Eriksson (MP) och Claes Borgström (S) såväl som andra representanter från S-kvinnor, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet.

Söndag den 7 mars, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 13.00 – 16.00.

Seminariet är kostnadsfritt och ingen föranmälan behövs.

Ladda hem inbjudan här.

De rödgröna partierna reagerar nu gemensamt på uppgifterna att Vattenfalls reviderade investeringsplan innebär ökade investeringar i kolkraftverk, brunkolsbrytning och kärnkraft, och minskade i förnybara energikällor som vindkraft. Partierna riktar därför skarp kritik mot Maud Olofsson för att fortfarande inte lyckas styra Vattenfall. De rödgröna ställer nu gemensamma krav på hur Vattenfall kan användas för att leda omställningen till förnybar energi: 

Vattenfall ska vara ledande i energiomställningen i Sverige och Europa.

Vattenfall ska öka sina investeringar i förnybar energiproduktion och inte bygga nya kärn- eller kolkraftverk.

Vattenfall ska vara en aktiv part i arbetet för ökad energieffektivisering och därmed bidra till minskade koldioxidutsläpp (CO2)

Tydligare ägarstyrning och skarpare direktiv: Vattenfall ska säkerställa att investeringspolicyn ligger i linje med ägarnas uppdrag

Visionen är att Vattenfalls energiförsörjning helt ska basera sig på förnybar energi.

Vattenfall ska kvarstå i helstatlig ägo, och vara ett modernt, affärsmässigt drivet och framåtsyftande bolag.

- Trots den svidande kritik som Maud Olofsson har fått för den bristande styrningen av Vattenfall har inget hänt. Regeringen har fortfarande inte lyckats ta fram skarpare ägardirektiv eller säkerställa att bolaget inte ökar de miljöfarliga investeringarna i kol- och kärnkraft. Tvärtom ser vi nu att svenska folkets energibolag skär ned på investeringarna i förnybar energi. Nu måste utvecklingen vändas. Det är bara regeringen – som ägare – som kan sätta stopp för Vattenfalls felaktiga satsningar, säger Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Tomas Eneroth.

- Nu ser vi ytterligare ett tydligt exempel på Maud Olofssons misslyckande med energipolitiken och Vattenfall. Istället för att vara ledande i omställningen till förnybar energi blir resultatet av regeringens politik att Vattenfall går i rakt motsatt riktning: mer smutsig kol och farlig kärnkraft, och mindre vindkraft och andra förnybara energikällor. Styr Maud Olofsson medvetet Vattenfall i diket eller har hon helt släppt ratten? säger Miljöpartiets Per Bolund (MP), ledamot i riksdagens näringsutskott.

- Det är fullständigt oacceptabelt att den borgerliga regeringen nu låter Vattenfall gå ifrån rollen som ledande i omställningen till det förnybara. Nu tar Vattenfall istället på sig ledartröjan i racet om sämsta energibolag i Europa. Så kan vi inte ha det. Vi kräver att Vattenfall även fortsättningsvis ägs av staten, men att regeringen styr upp bolaget bättre, säger Kent Persson (V), ledamot i näringsutskottet.

Daniel Färm

pressekreterare

Socialdemokraterna i riksdagen

070-650 12 09

daniel.farm@riksdagen.se

Caroline Kling

presschef

Miljöpartiet de Gröna i Riksdagen 

070-593 19 12

caroline.kling@riksdagen.se

Maria Almström

pressekreterare

Vänsterpartiet

0708 – 31 45 43

maria.almstrom@riksdagen.se

En rättvis och hållbar värld är möjlig. Vår rödgröna utrikespolitik syftar till att utrota fattigdomen, bygga en säkrare och tryggare värld, främja demokrati, jämställdhet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi vill att Sverige ska vara ett föregångsland och bidra till en hållbar utveckling.
Förenta Nationerna är vår viktigaste arena för internationellt samarbete.

EU är en central arena som ger möjlighet att tillsammans med andra finna gemensamma lösningar på gränsöverskridande problem. Vi rödgröna är fast beslutna om att Sverige ska vara en aktiv medlem i EU för att kritiskt granska, förändra och förbättra.

Det är sju månader till nästa riksdagsval. Alternativen i svensk politik blir allt tydligare. Det krävs ett nytt svenskt engagemang för fred, folkrätt, nedrustning, rättvisa och klimat. En rödgrön utrikespolitik kommer att göra skillnad.

Urban Ahlin · Lena Hjelm Wallén (S)
Hans Linde · Ulla Hoffmann (V)
Per Gahrton · Peter Rådberg (MP)

Läs hela överenskommelsen här.

- Vi kräver att regeringen omedelbart tillsätter en utredning med uppgift att lösa frågan.

Det säger Lars Johansson (S), Jens Holm (V) och Lennart Olsen (MP) sedan de rödgröna partierna enats om att en utredning måste se över lösningar för kooperativa vindkraftverk.

Utbyggnaden av vindkraft har gått snabbt i Sverige. Årsproduktionen hos anläggningar som nu är i drift beräknas till cirka 3 TWh. Den andelsägda vindkraften har hittills stått för ungefär en tiondel av utbyggnaden. Den andelsägda vindkraften administreras av kooperativa föreningar, där bland annat privatpersoner och bostadsrättsföreningar har kunnat köpa andelar i vindkraftverk, som berättigar till inköp av el från verken i relation till antalet andelar. Den andelsägda vindkraften har varit av stort värde både för att mobilisera kapital för utbyggnaden och för att öka den folkliga delaktigheten och acceptansen för vindkraften.

Tyvärr har utvecklingen för vindkraftkooperativen hejdats av Skatteverkets avsiktsförklaring att börja ta ut uttagsskatt på kooperativen på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nordpool och det pris andelsägarna betalar på elleveranser från kooperativen. Detta har lett till att antalet sålda andelar och intresseanmälningar för nyteckning av andelar i vindkraft minskat med mellan 80 och 95 procent under år 2009 jämfört med hösten 2008.

Utredningen kan exempelvis titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattningen och på avdraget för vindkraftskooperativets utdelning.

Lars Johansson (S)
Jens Holm (V)
Lennart Olsen (MP)

För oss rödgröna är det självklart att alla som arbetar i Sverige ska ha lika villkor och rättigheter i arbetslivet. Därför menar vi att den svenska kollektivavtalsmodellen ska gälla lika för såväl svenska som utländska företag som verkar i Sverige. Regeringen talar vackert om den svenska kollektivavtalsmodellen, men i praktiken vill den införa kraftiga begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i arbetslivet.

Det lagförslag som nu ligger på riksdagens bord, med anledning av Lavaldomen i EG-domstolen, öppnar för lönedumpning och illojal konkurrens. Om lagförslaget genomförs innebär det historiska inskränkningar av fackets rätt att fritt förhandla och teckna kollektivavtal med utländska företag och av rätten att använda stridsåtgärder för att få ett avtal till stånd.

Regeringens förslag går längre än vad som kan motiveras av EG-domstolens dom. Det angriper grundförutsättningarna för att den svenska kollektivavtalsmodellen ska fungera och utmanar föreningsfriheten som skyddas såväl i svensk grundlag som i Europakonventionen och i andra konventioner som Sverige ratificerat.

Efter Lavaldomen har regeringen, trots att den talar om den svenska kollektivavtalsmodellens förträfflighet, inte lyft ett finger för att försvara den. Inte ens under det halvår då Sverige var ordförandeland för EU tog Reinfeldt och Littorin ett enda initiativ i den fråga som kan medföra allvarliga konsekvenser för Europas löntagare. Regeringen blinkar åt vänster men svänger åt höger.

Om regeringen får som den vill kommer olika regler att gälla för svenska respektive utländska företag och anställda. Det blir i praktiken frivilligt för utländska företag att tillämpa svenska löne- och anställningsvillkor. De som vill konkurrera med lönedumpning och sämre arbetsvillkor kan göra det. Utan kollektivavtal vet vi av erfarenhet att löner och villkor successivt försämras för alla på arbetsmarknaden. Då finns det heller ingen rättslig grund för facket att i efterhand kräva tillbaka förlorad lön för löntagare, om det visar sig att företaget otillåtet sänkt lönerna.

Regeringen anser inte heller att utländska arbetstagare ska omfattas av avtalsförsäkringar om de råkar ut för en arbetsolycka. En arbetstagare som invalidiseras kan då stå helt utan ersättning om det visar sig att hans arbetsgivare inte kan betala skadestånd. Även det är förstås en fullständigt oacceptabel ordning.

Vi rödgröna anser att borgerliga regeringens lagförslag innehåller så många allvarliga brister att det inte kan få träda i kraft.

Vi kommer att begära att förslaget läggs på is eftersom det innebär allvarliga inskränkningar av den grundlagsskyddade föreningsrätten. Lyckas vi skjuta upp beslutet genom en så kallad vilandeförklaring skapar vi rådrum för att hitta en lösning på hur grundläggande fackliga rättigheter och den svenska kollektivavtalsmodellen ska kunna värnas och utvecklas.

Sverige behöver ordning och reda på arbetsmarknaden. Om vi rödgröna inte lyckas stoppa förslaget nu kommer vi, om vi vinner valet, att riva upp lagen och påbörja ett arbete för att garantera att den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och villkor och tecknar kollektivavtal även ska kunna tillämpas fullt ut på utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Detta arbete kommer att ske i nära samverkan med arbetsmarknadens parter.

Vi vill i det arbetet se över relevant lagstiftning i syfte att säkra sund konkurrens och fackliga rättigheter. Till exempel måste villkoren för F-skatt få en sådan utformning att anställningstryggheten inte kan kringgås. Vi vill också att Sverige ska ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention 94 som slår fast att offentlig upphandling ska innehålla klausuler som garanterar arbetstagare löner, arbetstid och andra villkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal.

Men det räcker inte med att problemet löses i Sverige. EU:s lagstiftning måste ändras så att nya fall av löne- och villkorsdumpning omöjliggörs. Vi kommer att verka för att de fackliga rättigheterna garanteras på EU-nivå genom ett bindande socialt protokoll. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder över gränserna måste göras till en lagstadgad rättighet i EU.

Kampen för svenska kollektivavtal handlar om att alla arbetstagare ska behandlas lika, oavsett om man kommer från Ronneby, Riga eller Rotterdam. Vi rödgröna menar att ökade möjligheter att arbeta i olika länder i grunden är positivt. Men fri rörlighet får inte innebära försämrade villkor för löntagarna. Därför ser vi det som en central uppgift att värna de fackliga rättigheterna och den svenska kollektivavtalsmodellen. Målsättningen med de borgerligas politik i Sverige och i EU verkar vara den motsatta.

Sven-Erik Österberg (S), Josefin Brink (V), och Ulf Holm (Mp)

Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan aldrig acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

En rödgrön bostadspolitik ska bidra till klimatomställningen. Nyproduktionen ska vara miljövänlig och fossilfri. Energieffektivisering ska ske och fossila bränslen samt uppvärmning med direktverkande el ska utfasas. Bostadspolitiken ska gynna nya miljötekniklösningar.

Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vi vill därför utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig teknik.

De allmännyttiga bostadsbolagen är ett av de viktigaste verktygen för att klara bostadsförsörjningen. Vi vill värna och utveckla allmännyttan för att bättre möta samhällets och de enskilda boendes och bostadssökandes krav.

Vi vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. Bostadspolitiken är därför också viktig för att aktivt bekämpa segregationen. Sverige behöver fler bostadsområden med blandade boende- och upplåtelseformer. Det är angeläget att kommunerna genom en aktiv bostadspolitik bidrar till ett varierat utbud på de lokala bostadsmarknaderna. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att bo i en bra bostad, vilket är ett viktigt välfärdspolitiskt mål, samtidigt som utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad främjas.

Vi vill skapa hållbara gröna bostadsområden. Boendemiljöerna måste förbättras och bostädernas energiförbrukning minska. Grönområden och närhet till rekreationsområden är viktigt inslag för att öka livs – och boendekvaliteten och skapa attraktiva bostadsområden. Möjligheterna att göra bra miljöval i sin vardag ska stimuleras.

Ladda hem överenskommelsen om bostadspolitiken här

– Det otrygghet ett barn känner när familjen blir av med sin bostad kan knappast underskattas. För det mesta finns ingen ny trygg bostad att flytta till. Vi har i riksdagen krävt att det måste ske en skyndsam översyn av utsökningsbalken för att förhindra att bostäder kan utmätas även om skulden är relativt liten. Detta har den borgerliga majoriteten sagt nej till, säger Carina Moberg, bostadspolitisk talesperson (S).

- De lagändringar alliansregeringen drev igenom 2008 fick orimliga följder. Nu måste det till en rättning. Inte minst finns skäl att avvakta med utmätningen till dess att bostadssituationen ordnats för en barnfamilj, säger säger Egon Frid (V)

- Enligt vår uppfattning måste utmätning av en bostad komma i fråga endast när alla andra alternativ prövats. Detta gäller inte minst när barn drabbas, säger Jan Lindholm (MP).

Tid: Tisdag 2 februari kl 11.00
Plats: Presscentret i kammarfoajén, Riksdagen

Presskontakt:

Anna Helsén, presschef i Mona Sahlins stab, 070-698 48 58
Anders Wallner, pressekreterare hos Maria Wetterstrand, 070-215 43 32
Kristoffer Housset pressekreterare hos Lars Ohly 076-145 42 02