Det blir en kall jul för många barn – granskningsgruppens femte rapport
Publicerad av Johan Ulvenlöv
Sverige har blivit ett hårdare land. Klyftorna mellan folk har blivit djupare. De rikaste har blivit rikare, de fattiga fler.
Den borgerliga alliansen lovade inför valet att fler skulle få arbete. Färre skulle hamna i utanförskap. Utgångspunkten var att Sverige hade för generösa bidragssystem som inte uppmuntrade till arbete och egen försörjning. Genom omfattande skattesänkningar, mest för dem som tjänar mest, och försämrade ersättningssystemen för dem som är arbetslösa eller sjukskrivna, skulle fler komma i arbete.
Men några nya jobb har det inte blivit, tvärtom. Antalet arbetslösa är fler och utanförskapet har – enligt det sätt moderaterna räknade i valrörelsen – ökat med 70 000 personer. Och de förändrade trygghetssystemen har bidragit till att slå undan benen på grupper i samhället som tidigare alltid har klarat sig själva. De rikaste har blivit rikare medan de fattiga har blivit fler. Den tiondel som tjänar bäst har ensamma fått nästan lika mycket i skattesänkningar och inkomstförstärkningar som 60 procent av svenska folket har fått tillsammans. Arbetslösheten i Sverige ökar mer än i de flesta andra länder och Sverige halkar efter. Mer om detta finns i vår rapport ”Högerpolitiken klyver Sverige, augusti 2009.
I denna rapport inför julen 2009, vänder vi blicken mot hur det går för de sämst ställda, och alldeles särskilt barnen. Julen är barnens högtid framför alla andra, och det är en tid då vi uppmanas tänka inte bara på oss själva, utan på varandra. Och alldeles särskilt dem som har det svårt.
Vi lever i ett av världens rikaste länder och borde ha råd med ett välfärdssystem av världsklass. Ändå väljer regeringen frivilligt att montera ner dessa. Vi visar i denna rapport att det lett till att andelen barn som växer upp i familjer som lever under fattigdomsstrecket nu förmodligen är den högsta någonsin i modern tid.
2010 rör det sig om vart sjunde barn, d v s i genomsnitt 4 barn i skolklass på 28 elever. Totalt sett är det över 200 000 barn som befinner sig i den situationen. Alla svårast är det för barn med en ensamstående förälder. I den gruppen är det nästan vart fjärde barn som lever i fattigdom.
Sedan början av 2000-talet så har barnfattigdomen fördubblats. Under denna mandatperiod ökar barnfattigdomen som andel av samtliga barn med nästan 45 procent. Barnfattigdomen i gruppen barn till ensamstående ökar med över 40 procent.
Vi visar också att inkomsttagare som tidigare har klarat sig själva nu tvingas söka socialhjälp. Socialbidragen ökar lavinartat, särskilt bland ensamstående kvinnor med barn.
Det blir en kall jul för många barn.
Stockholm 22 december 2009
Morgan Johansson (s) Marie Engström (v)) Magnus Johansson (mp)
Maryam Yazdanfar (s) Peter Pedersen (v) Karin Svensson Smith (mp)
14 kommentarer till “Det blir en kall jul för många barn – granskningsgruppens femte rapport”
Lämna en kommentar
Välkommen att lämna en kommentar på den rödgröna bloggen. Kommentarerna modereras, tänk på att hålla en god och saklig ton. Läs gärna vår policy för bloggkommentarer.













Hej! Mycket bra rapport. Jätteviktigt i valrörelsen att visa på konkret hur mycket klyftorna i Sverige har ökat med alliansens regering. Tala också om hur det rödgröna alternativet ser ut. Hur skall klyftorna minskas? Hur skall barnfamiljerna och särskilt enföräldrahushåll få det bättre? Hur kan man styra över mer resurser till den offentliga sektorn? Hälsningar Åsne
Ja du milde.
Varje dag hör vi talas om DJUR som lever i misär.
20 st här och 50 där och genast visar Jordbruksministern sitt tryne och ojar sej över
hur hemskt det är.
När ni kommer till makten eller OM se då till att vi får en BARNMINISTER så han/hon kan göra samma uttalanden som djurens tryne gör..
Hur skall ni ha det är Djuren och pedofilerna viktigare än Barnen!
Upp till bevis innan en hel generation går om intet!
Nä, Sverige är inte längre ett av världens rikaste länder. Nedrustningen av välfärdssamhället började redan under första halvan av 90-talet. Någon ny politik har vi inte sett sedan Alliansen tog över rodret. Dom små skattesänkningarna som gjorts är att betrakta som politiska jippon. Sverige har under dom senaste decenierna haft en arbetslöshet på 20-25%. Det är bara så att dom har redovisats lite olika i floran av bidragssystemen. Sverige har världens högsta skatter, men inte världens bästa välfärd. Skatterna har slagit i taket, och nu går det inte att ta ut mer, utan att det får skadliga återverkningar i ekonomin. Varför bråkar ni så mycket, ni i oppositionen? Fredde har ju bara fortsatt att administrera Socialdemokratisk politik. Förmögenhetsskattens borttagande är ju en skitsak, det var ju vanligt folk som fick betala den. Villa, sommarhus och lite aktiefonder så åkte man dit. Miljardärerna som H&M-s huvudägare slapp. Man kan ha två millar på banken och vara lågavlönad. Tänk på det!!!
Hej!. Sverige har råd att bli ett varmare samhälle där de som har det svårt också skall ha rätt att få det bättre. Visst, då behövs det att fler får en chans att komma in på arbetsmarknaden. Men, det måste vara riktiga heltidsjobb, dvs tillsvidareanställningar. Detta därför att idag är det mycket hårda krav på den som söker boende. Utan heltidsjobb, bra (hög) lön och mycket pengar så får man ingen bostad. Därför måste vi komma bort från det här med bemanningsbolag, otrygga visstidsanställningar och deltidsjobb.
Men, allra värst är det för de som söker jobb men som varje gång sorteras bort av en eller annan anledning. Det finns jättemånga nyutexaminerade och relativt nyutexaminerade inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna vid universitet och högskolor som inte får några jobb trots att de är mycket aktiva med att söka jobb.
När alltfler har tillgång till den högre utbildningen så har fler kunnat skaffa sig en bra utbildning. Detta är jättebra. Problemet är bara det att de arbeten som finns inte motsvarar den kompetens som de unga investerat i. Detta leder till att de jobb som finns inte kommer att tillsättas för ingen vill ha dessa otrygga jobb som inte matchar deras kompetens.
Vi måste börja titta närmare på det här med samverkan mellan akademi och verklighet så som man gjort i Kanada och Amerika. I Kanada har de sitt utmärkta federala system som heter Federal Student Workers Experience Program som är en samverkan mellan den högre utbildningen och federala myndigheter där de får kvalificerad arbetslivserfarenhet som är anpassad efter deras akademiska studieprogram. Dessutom har man i Kanada sitt ”The Canad School of Public Service” som förbereder nyutexaminerade akademiker för en karriär inom de federala myndigheterna, och det finns en enormt stor efterfrågan på denna arbetskraft.
I Amerika har man sitt ”University-Community Partnership” som fungerar alldeles utmärkt och skapar otroligt bra möjligheter för studenter att få kvalificerad erfarenhet under sin utbildning genom olika typer av projekt där akademi och olika samhällsnyttiga organisationer samverkar. På så vis får de här organisationerna tillgång till färsk kompetens och nya kunskaper som inte organisationen själv besitter och studenterna får den erfarenhet de behöver för att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.
Om ni vill veta mer om det här så ta gärna kontakt med mig för det här är mitt specialområde och något som jag brinner för.
Mvh
Mikael
[...] Det blir en kall jul för många barn – granskningsgruppens femte rapport [...]
” Granskningsgruppens femte rapport ”: ” Vi visar i denna rapport att det lett till att andelen barn som växer upp ifamiljer som lever under fattigdomsstrecket nu förmodligen är den HÖGSTA NÅGONSIN I MODERN TID,– TOTALT SETT ÄR DET ÖVER 200.000 BARN ”.——– Rädda Barnens rapport ” Barnfattigdomen i Sverige- årsrapport 2006 ” som bygger på senaste tillgänliga statistik från 2004,– skriver följande : ” I absoluta tal ökade antalet fattiga barn med 5.000, — VILKET INNEBÄR ATT 252.000 BARN levde i en familj som antigen hade socialbidrag eller låg inkomststandard enligt SCB. ”— Har jag dåliga matematikkunskaper när jag tror att 252.000 är fler än 200.000 ,—– är MODERN TID kortare än 4 år,— eller är hela femte rapport bara lögner ?????
Om klimatet blir kallare pga lägre solaktivitet de närmsta åren, skulle det då innebära att fler personer fryser ihjäl i Europa och dyrare elpriser i Sverige som följd av att Kärnkraften läggs ner och ett rödgrönt nej till gasledningen?
Det blir en kall vinter för alla, med svindyra elräkningar. Öka utbudet av elström, sänk skatter och moms på elström, bygg NY KÄRNKRAFT!
Försök uppträda som ett arbetarparti.
[...] detta beror på om det finns jobb att söka. De rödgröna har helt andra alternativ och målar gärna staten som den omhändertagande: Vi lever i ett av [...]
Om man tittar på fig 1 i rapporten så ser man två intressanta saker:
1) barnfattigdomen ökade kraftigt från 2001 till 2006 under S-regeringen. Det glömde man visst nämna i artikeln.
2) Siffrorna i Fig 1 är från 2001-2007. För 2008-2010 är det bara uppskattningar. Dvs den stora slutsatsen i artikeln baseras på uppsakattningar hur det kanske kommer bli. Det glömde man visst också att nämna.
Det man med säkerhet kan säga utifrån fig 1 är att barnfattigdomen ökade kraftigt under förra S-regeringen. Men det är klart, att utgå från fakta stör ju bara budskapet.
Såklart att Sverige blir fattigare och fattigare när våra politiker oavsett kulör släpper in 10-tusentals människor per år, som blir bidragsberoende i minst 10 år innan de kommer ut i arbete. En majoritet av dessa hinner inte fram till sin pensionering i Sverige arbeta ihop till sina egna samhällskostnader. Stora grupper utlänningar blir socialfall liver ut.
Fattiga barn? Ja men kosta på ensamkommande flyktingbarn runt 1,5 miljoner per år går visst bra. Svenska barn dras det ned på.
Det är för många, t.ex. börsnoterade företag och politiker, som tjänar på invandringsindustrin och människohandeln, så någon ändring lär det inte bli på många år. Konservativa beräkningar visar att det månkulturella projektet kostar minst 300 miljarder kr per år. Vilka står för de fiolerna? Inte FN, inte EU, inte Världsbanken. Vi hårt arbetande svenskar så klart.
Att blåsa det svenska folket är numera högsta mode bland de styrande kretsarna.
[...] gärna, så gärna att högerregeringen ska få fortsätta. Hur nu någon kan vilja gå vidare med ett samhälle där klyftorna ökar och där pensionärer får det sämre och långtidssjuka utförsäkras och akassorna urholkas, [...]
Demokratin har inte bara en politisk utan också en social,kulturell och ekonomisk innebörd.
Människornas medverkan bygger på en förväntan om förändringar i den sociala, kulturella,fackliga och ekonomiska verkligheten. Dessa glänsande Alliansens oätliga bakformer har nu under nästan fyra års tid bara blivit till tomma ruttnande äggskal.
Till detta har Centerpartiet,Folkpartiet och Kristdemokraterna bidragit till denna Alliansens sociala,politiska och ekonomiska totala kollaps.Gradantalet har inte stått på 175 grader i ugnen i Noras nedlagda gruvor snarare på 475 grader under tre års tid i SAAB i Trollhättan.
Den stora svenska massan av arbetare,sjukskrivna,utförsäkrade och socialbidragstagare, är utestängda helt och hållet från den Svenska arbetsmarknaden.
Regeringen har satt till 10 000 stafett läkare och arbetsmarknadscoacher, som mjölkar den Svenska staten,Landsting och Kommuner på miljontals kronor varje månad.Skolor och sjukhus läggs ned på löpande band och miljonprogrammet, d.v.s. 3 000 000 bostäder formligen ruttnar och möglar bort emedan försäkrings-och bankbonusarna regnar ned på den högerextrema eliten i Stockholm.
I Sverige under 80 års socialdemokratisk ledning har arbetet i folkrörelserna varit den naturliga vägen att stadfästa och förankra demokratin.
Så skall ske nu idag år 2010 inför valåret.
Det har varit praktiskt vardagsarbete i Fackföreningsrörelserna, Kooperationen, Nykterhetsrörelsen, Ungdoms-och Kvinnoorganisationer, Invandrarorganisationer, Föreningar och Politiska partier.
Så skall och bör ske även idag valåret 2010.
70 miljoner i valkassan räcker inte. 140 miljoner bör vara en bra värdemätare att vinna valet på.
Demokratin, denna den mest viktigaste plattform, har gett inte bara staten,organisationerna ,föreningarna utan också det svenska folket en stabilitet åt det sociala,ekonomiska och poltiska arbetet.
Nu om någonsin år 2010 är detta viktigt, ja kanske det viktigaste, för det kommer att betyda att de rödgröna ger det svenska folket chansen att i gemenskap med andra människor och invandrare bygga upp de ekonomiska,sociala och kulturella villkåren inte bara i Sverige utan också i Skandinavien och Europa.
Demokratins vitalitet och handlingskraft i Sverige och Skandinavien beror i stor del på folkrörelserna. Under tre års tid i Sverige har den varit död och begravd.
Nu är det dags för de rödgröna att gräva upp den igen och förstärka den inte bara till valdagen den 19 september 2010 utan inför kommande 20 åren.
Demokratin i Sverige har under nästan fyra års tid för Alliansen utsatts för hårda och föraktfulla ingrepp.
Det är inte bara den svenska välfärden, svenska folkhemmet,miljon och efterprogrammet som de har monterat ned.
Oppositionens stolta män i Riksdagen,Landsting-och Kommunalmän,Fackliga Förtroendemän,Ombud, 3 000 000 Medlemmar i Fackföreningsrörelsen, VOLVO-och SAAB arbetarna,Invandrarna samt Folkbildare klumpas ihop till en skock anonyma opriviligerade asar av dessa Alliansens högerextrema företrädare, d.v.s. Centerpartister,Folkpartister,Kristdemokrater, Sverigedemokrater och Moderater.
I tre långa år har denna oheliga allians pågått och gjort Sverige idag till ett U-land.
Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna angriper med full styrka de rödgrönas Demokrati därför att de vill slå i sönder och splittra det i en miljon DNA-fraktioner. Moderaterna och Sverigedemokraterna angriper med full styrka de rödgrönas Demokrati därför att vår demokrati är ett hot mot deras högerextremistiska privilgier.
För att bevara vitaliteten måste Demokratin ständigt gå vidare. Den får aldrig stoppa som den nu gjort för Alliansens partier i tre år.
Det gäller inom de rödgrönas organisationer. Det gäller inom Tillverkning, Forskning, Utbildning,Vetenskap,Folkbildning samt inom Produktions-och Näringslivet, för öppenheten och rättvisa är de rödgrönas styrka.
Förutsättningen för att lösa alla dessa Alliansens problem är att de rödgröna öppet visar dem inför det svenska folket.
Alliansens Arbetsmarknadspolitik är ett hot mot Demokratin. Alliansens Social-försäkringspolitik är ett hot mot Demokratin. Alliansens Arbetsmiljöpolitik är ett hot mot Demokratin och Svenska folkets hälsa. Alliansens Klimat och Miljöpolitik är ett hot mot Demokratin. Alliansens Fordonsindustri är ett hot mot Sverige som nation och för Svenska fordons och processindustrin.Alliansens våldtäkt på utanförskapet,de äldre, seniorerna,de handikappade ,socialbidragstagare och invandrarna är ett hot mot Demokratin. Alliansens skattepoltik är ett hot mot Demokratin.Alliansens Försvars-och Säkerhetspolitik är ett hot mot Demokratin. Listan kan göras oändlig lång.
Arbete åt alla är och har varit arbetarrörelsens och de rödgrönas partiernas främsta paroll. Så är den idag också valåret 2010. För att nå till målet och vinna tillbaka hela den Svenska stolta Arbetarrörelsen måste man hur svårt det än är öppet redovisa problem, brister och svårigheter.
Så skall Sverige som nation, så skall det svenska samhällets socialismens grund, så skall Demokratin,efter valdagen 19 september 2010 och i 100 års tid, visa det Svenska, Skandinaviska och Europeiska folket tillitt, förtroende och acceptans för de rödgröna partierna.
Sveriges befolkning är för stor. Framtiden ser dyster ut när inget parti vågar ens säga det . Glöm natur, välfärd och jämlikhet. Se fram mot svält, rasism och krig.