Lika villkor och rättigheter i arbetslivet
Publicerad av Johan Ulvenlöv
Regeringens lagförslag efter Lavaldomen öppnar för lönedumpning och illojal konkurrens. Om vi inte lyckas stoppa förslaget nu kommer vi, om vi vinner valet, att riva upp lagen, skriver Sven-Erik Österberg, Josefin Brink, och Ulf Holm idag på SvD Brännpunkt.
För oss rödgröna är det självklart att alla som arbetar i Sverige ska ha lika villkor och rättigheter i arbetslivet. Därför menar vi att den svenska kollektivavtalsmodellen ska gälla lika för såväl svenska som utländska företag som verkar i Sverige. Regeringen talar vackert om den svenska kollektivavtalsmodellen, men i praktiken vill den införa kraftiga begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i arbetslivet.
Det lagförslag som nu ligger på riksdagens bord, med anledning av Lavaldomen i EG-domstolen, öppnar för lönedumpning och illojal konkurrens. Om lagförslaget genomförs innebär det historiska inskränkningar av fackets rätt att fritt förhandla och teckna kollektivavtal med utländska företag och av rätten att använda stridsåtgärder för att få ett avtal till stånd.
Regeringens förslag går längre än vad som kan motiveras av EG-domstolens dom. Det angriper grundförutsättningarna för att den svenska kollektivavtalsmodellen ska fungera och utmanar föreningsfriheten som skyddas såväl i svensk grundlag som i Europakonventionen och i andra konventioner som Sverige ratificerat.
Efter Lavaldomen har regeringen, trots att den talar om den svenska kollektivavtalsmodellens förträfflighet, inte lyft ett finger för att försvara den. Inte ens under det halvår då Sverige var ordförandeland för EU tog Reinfeldt och Littorin ett enda initiativ i den fråga som kan medföra allvarliga konsekvenser för Europas löntagare. Regeringen blinkar åt vänster men svänger åt höger.
Om regeringen får som den vill kommer olika regler att gälla för svenska respektive utländska företag och anställda. Det blir i praktiken frivilligt för utländska företag att tillämpa svenska löne- och anställningsvillkor. De som vill konkurrera med lönedumpning och sämre arbetsvillkor kan göra det. Utan kollektivavtal vet vi av erfarenhet att löner och villkor successivt försämras för alla på arbetsmarknaden. Då finns det heller ingen rättslig grund för facket att i efterhand kräva tillbaka förlorad lön för löntagare, om det visar sig att företaget otillåtet sänkt lönerna.
Regeringen anser inte heller att utländska arbetstagare ska omfattas av avtalsförsäkringar om de råkar ut för en arbetsolycka. En arbetstagare som invalidiseras kan då stå helt utan ersättning om det visar sig att hans arbetsgivare inte kan betala skadestånd. Även det är förstås en fullständigt oacceptabel ordning.
Vi rödgröna anser att borgerliga regeringens lagförslag innehåller så många allvarliga brister att det inte kan få träda i kraft.
Vi kommer att begära att förslaget läggs på is eftersom det innebär allvarliga inskränkningar av den grundlagsskyddade föreningsrätten. Lyckas vi skjuta upp beslutet genom en så kallad vilandeförklaring skapar vi rådrum för att hitta en lösning på hur grundläggande fackliga rättigheter och den svenska kollektivavtalsmodellen ska kunna värnas och utvecklas.
Sverige behöver ordning och reda på arbetsmarknaden. Om vi rödgröna inte lyckas stoppa förslaget nu kommer vi, om vi vinner valet, att riva upp lagen och påbörja ett arbete för att garantera att den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och villkor och tecknar kollektivavtal även ska kunna tillämpas fullt ut på utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Detta arbete kommer att ske i nära samverkan med arbetsmarknadens parter.
Vi vill i det arbetet se över relevant lagstiftning i syfte att säkra sund konkurrens och fackliga rättigheter. Till exempel måste villkoren för F-skatt få en sådan utformning att anställningstryggheten inte kan kringgås. Vi vill också att Sverige ska ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention 94 som slår fast att offentlig upphandling ska innehålla klausuler som garanterar arbetstagare löner, arbetstid och andra villkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal.
Men det räcker inte med att problemet löses i Sverige. EU:s lagstiftning måste ändras så att nya fall av löne- och villkorsdumpning omöjliggörs. Vi kommer att verka för att de fackliga rättigheterna garanteras på EU-nivå genom ett bindande socialt protokoll. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder över gränserna måste göras till en lagstadgad rättighet i EU.
Kampen för svenska kollektivavtal handlar om att alla arbetstagare ska behandlas lika, oavsett om man kommer från Ronneby, Riga eller Rotterdam. Vi rödgröna menar att ökade möjligheter att arbeta i olika länder i grunden är positivt. Men fri rörlighet får inte innebära försämrade villkor för löntagarna. Därför ser vi det som en central uppgift att värna de fackliga rättigheterna och den svenska kollektivavtalsmodellen. Målsättningen med de borgerligas politik i Sverige och i EU verkar vara den motsatta.
Sven-Erik Österberg (S), Josefin Brink (V), och Ulf Holm (Mp)
[...] i arbetslivet. Därför är det mycket bra att s,v och mp sätter förslagen under lupp, och driver frågan om de fackliga organisationernas rättigheter. Ur ett fackligt perspektiv är det uppenbart att [...]
[...] Peter S och de rödgröna och Mark och Annie och Magnus och s-buzz och Peter A och Röda Berget och Johan och [...]
[...] Jöran Fagerlund / Rödgröna / Posted by Johan Lindahl Filed in övrigt Tags: arbetsliv, arbetsmarknad, byggnads, [...]
Jag förväntar mej att ni degraderar denne herre:
Jonny Munkhammar Sveriges största oplacerade” VET INTE VAR HAN TILLHÖR.”
En man som aldrig omtalas eller disskuteras i MEDIA mer än när han kastat ihop
en uppsats för att få litet publicitet den stackarn.
Men den uppsatsen var kränkande och helt otroligt att AF sjunkit så lågt att dom publicerar vad som helst från en obetydlig liten kal herre utan visioner om livet efter detta.
Valet alltså!
Föregå som gott exempel!
Granskande journalister har än en gång konstaterat att NI är ett otroligt fegt följe som politiker när ni ALDRIG vågar svara på frågor från folket offentligt i en debatt.
Ni i det Rödgröna skulle tjäna allt på att bryta den trenden!
Vågar NI gå in i disskution med FOLKET så gör det gm att kontakta DEBATT och göra ER tillgängliga för svar!
Maria Lars Mona Peter utmana de politiker som alltid skall styra dessa förutsägbara debatter i TV och prata istället klartext för ERA väljare!
En del sanningar är svåra att ta för folket och svårt för ER att förklara men sanningar och ärlighet vinner alltid mark i längden!
”Regeringen blinkar åt vänster men svänger åt höger”
Klockrent! Kan inte sägas bättre.
Rödgrön seger 2010!
Byggnads fälldes, för ca 2 år sedan, i EU-domstolen för att de krävde att Laval skulle betala de högre s.k. snittlönerna i stället för gällande avtals minimilöner.
I det lagförslag, som nu de rödgröna vill stoppa, anges att facket bara skall kunna ta till stridsåtgärder för att kräva villkor som motsvarar de centrala branschavtalen. Man skall inte kunna strejka, försätta företag i blockad eller ta till andra stridsåtgärder för att kräva löner eller andra villkor högre än miniminivån i avt.
Eftersom Sverige är medem i EU måste Sverige naturligtvis följa EU-domstolens utslag. Men eftersom S och LO levar i symbios med varandra och t.ex. får S enormt stort valstöd av LO genom att LO t.ex. ger S pengar som kommer från LO-medlemmarna. LO har därför lätt att trycka på S så att de försöker få domslutet i Lavalmålet upphävt.
Svenska arbetare konkurerar, vid varuproduktion med arbetare i vissa andra länder som har slavliknande arbetsförhållanden.
Varför kritiserar inte de Rödgröna t.ex. de vidriga kommunistiska diktaturerna i t.ex. Kina och Vietnam som förhindrar arbetarna i dessa länder att organisera sig i fria och demokratiska fackföreningar. Arbetarna i dessa länder har slavlöner och lever under slavliknande förhållanden i fabrikerna och bor i sovsalar.
Mona Sahlin och Lars Ohly kämpade i sin ungdom för att hela Vietnam skulle få en kommunistisk regim. Det är klart att Mona Sahlin och Lars Ohly inte kritiserar en sådan kommunistdiktatur som i Vietnam som de kämpat för och stött.
Mona var glad att du blir jämförd med en LYSANDE LYKTSTOLPE eller stjärna.
Förmodligen älskar alla dej.
Och som det brukar heta den man älskar den agar man. Skillnaden är bara den att dom stackarna når inte dej utan måste visa sin kärlek på ett annant vis
Att bli jämförd med en Soptunna som en annan person fick äran att bli ligger inte jämförbart i samma höga klass som du.
Du är överlägst starkast som person och kvinna i detta ack så kalla land med frusna oroliga själar som fyller sina dagar med meningslöshet.
Det är synd om människorna!
[...] – Intellektuella kunskaper kontra praktiska färdigheter, Nemokrati – Dagens Papphammar, Rödgrön.se – Lika villkor och rättigheter i arbetslivet, Lasses Hämdsida – Moderat kräkmedel, [...]
Bra att ni fick in reportaget om MUNKHAMMAR och hans okunnighet om Lagar och Förordningar.
Och han vill in i Riksdagen, skrämmande bevare oss väl för de som inte kan läsa innantill!
”Ej sossemodd” skrev 11 feb. kl 9.37 ett inlägg som måste vara skrivet med ironi.
Han skriver angående Mona Sahlin att ”Förmodligen älskar alla dej”.
Sanningen vad gäller Mona Sahlins popularitet är följande.
Enligt Aftonbladet den 26 december 2009 har endast 34% av väljarna stort eller mycket stoet förtroende för Mona Sahlin. Motsvarande siffror för Fredrik Reinfeldt är 63%, vilket är de högsta förtroendesiffrorna som uppmätts sedan mätningarna startade för 15 år sedan. Fredrik R. har således 85% högre förtroende än Mona S. Endast 63% av S-väljarna har motsvarande förtroende för Mona S, Det är endast Lars Ohly som har lägre förtroende bland sina egna väljare. Fredrik R förtroende i sitt eget parti är 96%. Mona S. är dessutom den partiledare som helt saknar förtroende bland flest väljare nämligen 27%.
Rätta mig om jag har fel men vad jag vet blev Mona Sahlin partiledare i S p.g. a. att hon är kvinna. S hade bestämt att nästa partiledare skulle vara en kvinna. Tre andra kvinnar (Margot W, Carin J och Ulrika M) tillfrågades i tur och ordning om de ville bli partiledare. Men alla tre tackade nej. Därefter fanns inte så många tänkbara kvinnor kvar så S var tvungna att acceptera Mona S. trots att man från början inte ville ha henne som partiledare.
[...] att se, även om arbetsgruppernas resultat så här långt förmodligen utgjort en positiv överraskning för de [...]