Ökad konkurrenskraft – istället för sänkta löner
Publicerad av Mona, Maria, Lars och Peter
Tio rödgröna punkter för ökad konkurrenskraft:
Investera i lärlingsutbildningar med bra villkor för både unga och äldre
Istället för att skära bort miljarder från kommunerna (som finansierar skolan)
Vårt mål är att hälften av varje årskull ska ha påbörjat eftergymnasiala studier innan de fyller 25 år – vi vill investera i över 40 000 fler utbildnings- och praktikplatser
Istället för att skära ner på Komvux, halvera antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser och stoppa utbyggnaden av högskolan
Satsa på ökad kvalitet i högskolan med fler lärarledda timmar
Istället för att genomföra hemmasnickrade förslag som inte är förankrade i högskolesektorn.
Skapa ett dynamiskt entreprenörskap med en ny riskkapitalfond, stöd till forskning och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare
Istället för att höja arbetsgivaravgiften för småföretagare och missade möjligheter till investeringar i grön teknik.
Investera i ökad jämställdhet, med t.ex. heltidssatsning i kommunerna och satsning på barnomsorg på obekväm arbetstid.
Istället för vårdnadsbidrag som håller kvinnor borta från arbetsmarknaden.
Satsa på en stark a-kassa med sänkt kostnad för medlemskap till 80 kronor i månaden för alla.
Istället för att tränga undan närmare en halv miljon löntagare från a-kassan och införa en straffskatt på låginkomsttagare där hotellstäderskan ska betala fyra gånger mer än läkaren i avgift till a-kassan.
Investera i en snabb utbyggnad av förnybar energi här och nu
Istället för dyr och osäker kärnkraft i framtiden
Investera med moderna och hållbara transporter
Istället för att avstå från investeringar i järnvägar som ökar näringslivets konkurrenskraft.
Investera i ökat samarbete mellan stat och näringsliv
Istället för att avskaffa branschprogram.
Nytt program från 2011 ”Konkurrenskraft Sverige”: med bland annat ett starkare export- och investeringsfrämjande med fler regionala exportrådgivare och ökad främjandeverksamhet i nya växande ekonomier
Istället för att skära ner på marknadsföringen av Sverige
`
MONA SAHLIN
MARIA WETTERSTRAND
PETER ERIKSSON
LARS OHLY
Jag var på mötet och tyckte det var ett bra möte och stärkte mej i det
fort satta valarbetet
[...] Ohly, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson besökte Göteborg i går. På SKF presenterade de tio rödgröna punkter för ökad [...]
Fundera över hur de rödgrönas politik och retorik stämmer med följande.
Sverige är ett mycket konkurrensutsatt land på en global marknad och konkurrerar med andra länder om företagsetableringar, riskkapital och kreativa människor.
Vill vi ha ett Sverige som både drar till sig och i vilket det kommer fram kreativa personer, entreprenörer, forskare, innovatörer och där det lönar sig att skaffa sig långa utbildningar. Ett land där stora företag vill etablera sig och placera sina huvudkontor samt forsknings- och utvecklingsenheter p.g.a. att det är så populärt bland deras högkvalificerade personal att arbeta i Sverige.
Kort sagt ett Sverige där det skapas nya arbetstillfällen som utvecklar Sverige till ett ännu mer högteknologiskt land som i sin tur kommer att ge nya industrier.
Anna Ekström ordf. i SACO och Jan Björklund FP skrev följande i DN 6 juni 2010.
”Inkomstskatterna har sänkts i och med de senaste årens jobbskatteavdrag. Det har varit bra. Men det finns goda skäl att gå vidare för att skapa ett långsiktigt hållbart skattesystem som uppmuntrar till utbildning, entreprenörskap och kunskapsintensiv verksamhet i Sverige. Den svenska skattereformen i början av 1990-talet gav på den tiden Sverige ett konkurrenskraftigt skattesystem. Sedan dess har verkligheten förändrats i rask takt. Ska Sverige hänga med måste skattesystemet anpassas till de villkor som gäller i dagens globaliserade värld. Det har varit möjligt i andra länder och borde kunna vara det även i Sverige”.
”Skatteexperten professor Sven-Olof Lodin skriver 27 maj 2010 på DN – debatt att de rödgröna budgetförslag innebär en höjning av världens redan högsta skatt på arbete och långt högre marginalskatter än i något annat land”.
De rödgröna har hela tiden när Alliansen infört jobbskatteavdraget i fyra steg protesterat mot införandet. Tomas Östros har sagt att jobbskatteavdraget är ”spilld mjölk” d.v.s. en bortkastad skattesänkning. De rödgröna vill ta bort det fjärde jobbskatteavdraget: Dessutom vill de höja marginalskatterna på löner över 40000:- vilket kommer att drabba just de personer som behövs för Sveriges utveckling enligt ovan.
Dessutom vill de rödgröna införa en förmögenhetsskatt, kallad skatt på rika, som motverkar att riskvilligt kapital kommer till Sverige och därmed skapar arbetstillfällen. Att det finns ett samband mellan ett avskaffande av förmögenhetsskatten och jobbskapande är något som det funnits bred konsensus kring i den svenska debatten. Exempelvis föreslog bland annat den tidigare LO-ekonomen P-O Edin i januari 2005 ett slopande av skatten i en rapport till finansdepartementet.
Före detta finansministern Kjell-Olof Feldt (s) är mycket kritisk till de Rödgrönas förslag till ny förmögenhetsskatt och har nyligen sagt följande: ”Det är farligt och kommer att leda till att man gör fel investeringar eller helt enkelt röstar med fötterna och drar iväg med pengarna någon annan stans där den här osäkerheten inte finns.” Feldt menar att förslaget gör stor skada redan innan det införs, genom att skapa osäkerhet om vad som kommer att gälla efter valet
Lars Ohly har dessutom sagt att det är för lätt för chefer och företagare att bli rik i Sverige d.v.s. i ett land med värdens högsta skatter. De enda som, enl. Ohly, behöver lägre skatter i Sverige, d.v.s. ekonomiska incitament, är fotbollsproffs!!!
Fundera över vad de rödgröna vill.
SR rapporterar att Sveriges BNP-tillväxt ligger i topp i EU och Sveriges budgetunderskott 0,5% är lägst i EU där genomsnittet är hela 6,8%.
”VALOBSERVATÖRENA UTREDER DEN EKONOMISKA TILLVÄXTEN:
Enligt den senaste kvartalsrapporten från Eurostat (4 juni 2010 (pdf)) hade Sverige en BNP-tillväxt på 2,9 procent första kvartalet 2010 jämfört med första kvartalet 2009.
Genomsnittlig BNP-tillväxt i EU:s 27 medlemsländer under samma tid var 0,5 procent.
Slovakien hade, med sina 4,5 procent, den högsta BNP-tillväxten av alla EU-länderna första kvartalet 2010 jämfört med första kvartalet 2009.
Om man jämför ökningen av BNP mellan sista kvartalet 2009 och första 2010 ligger Sverige i topp i EU med 1,4 procent. (Slovakien ökade med 0,8 procent under samma period och genomsnittet i EU 27 ökade med 0,2 procent).
BNP-utvecklingen helårsvis framgår av statistiken:
LÄNK TILL EUROSTAT
2009 minskade BNP i genomsnitt i EU:s 27 länder med 4,2 procent. Sveriges BNP minskade med 5,1 procent 2009.
VALOBSERVATÖRERNA UTREDER BUDGETUNDERSKOTTET: Enligt Eurostats statistik för 2009 motsvarade Sveriges budgetunderskott 0,5 procent av BNP.
Det var den lägsta andelen av samtliga 27 medlemsländer i EU, som i genomsnitt hade ett budgetsunderskott motsvarande 6,8 procent av BNP”.
I dag kom också SCB-statistik som visar att arbetslösheten i Sverige minskar mer än vad som tidigare beräknats.
Varför hör man inte att de rödgröna gläds över att vi har en regering med en finansminister finansminister som sköter sveriges ekonomi på ett utmätkt sätt?
Det är mycket viktigt för Sveriges konkurrenskraft att vi har en ekonomu som ligger i topp i EU.