Vi föreslår en grundlig effektivisering av Myndighets-Sverige
Publicerad av Johan Ulvenlöv
Publicerad på DN-debatt 3 oktober 2009
Sverige halkar efter andra länder. Den globala finanskrisen har i Sverige utvecklats till en jobbkris.När jobben försvinner hotas välfärden och ekonomin. Den borgerliga regeringens politik har misslyckats. Försämringarna i a-kassan och sjukförsäkringen minskar tryggheten och skickar tiotusentals personer till socialtjänsten. Den ineffektiva och orättvisa politiken att låna pengar för att sänka skatter fortsätter.
En rödgrön koalitionsregering kommer att sätta ansvaret för Sverige i centrum. De offentliga finanserna måste värnas. Jobbskapande investeringar ska prioriteras. Andra utgifter får stå tillbaka tills Sverige är igenom krisen. Vi i Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill lägga all kraft på att på ett effektivt sätt skapa arbetstillfällen.
I våra kommande budgetmotioner föreslår vi en grundlig effektivisering av Myndighets-Sverige. Det handlar om sammanslagningar och nedläggningar, bättre förvaltning av fastigheter och IT, fler jämförelser mellan myndigheter genom ”benchmarking”. En viktig förutsättning för detta arbete är att ta till vara alla de erfarenheter och den kompetens som personalen i de olika myndigheterna besitter. Därför ska effektiviseringsprogrammet genomföras i nära samarbete med de anställda.
1. Slå ihop myndigheter.
De borgerliga partierna menade i valrörelsen 2006 att Sverige hade för många myndigheter. Men precis som på många andra områden så sade de en sak, men gjorde något annat. I stället för att skapa en effektivare myndighetsstruktur har den borgerliga regeringen bildat nya myndigheter. Så sent som i förra veckan så föreslog regeringen ytterligare en ny myndighet på kulturområdet.
Vi vill skapa en effektivare myndighetsstruktur. Steg för steg vill vi slå ihop myndigheter och lägga ned myndigheter vars arbetsuppgifter kan tas över av andra. Men omvandling ska inte vara lika med centralisering. Tvärtom ska en bättre myndighetsstruktur ske utifrån regionala hänsyn, och skapa goda möjligheter till demokratisk insyn.
Några exempel på myndigheter som vi vill slå ihop är polisens nationella och regionala myndigheter. Det behövs om vi ska kunna få en effektivare polis. Dessutom vill vi slå ihop Statens kriminaltekniska laboratorium och Rättsmedicinalverket. Andra synergier finns att göra inom myndigheter för bostadspolitik, högskoleadministration och statlig fastighetsförvaltning. (Se hela listan nedan).
Vi lägger också förslag på att myndigheter med få ärenden, eller vars verksamhet enkelt kan överföras till andra myndigheter, ska läggas ned. Det handlar till exempel om Nämnden för arbetstagares uppfinningar, som under 2007 inte hade ett enda sammanträde – och under 2006 bara föredrog ett enda ärende!
2. Effektivisera fastighetsanvändningen.
Statliga myndigheter spenderar varje år cirka 20 miljarder kronor i hyror för lokaler. Det motsvarar halva kostnaden för försvaret, eller dubbelt så mycket som hela statens kulturbudget. Naturligtvis varierar de olika myndigheternas behov av lokaler, men det är viktigt att myndigheterna hushåller med sina resurser. Vi vill ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att skapa incitament för effektivare lokalutnyttjande i statliga myndigheter, och vi vill att alla myndigheter som har höga lokalkostnader ska motivera detta för regeringen – och att en oberoende myndighet ska granska deras motivationer och föreslå besparingar.
3. Öka samordningen.
För att få mer ut av varje satsad skattekrona behöver samordningen mellan myndigheterna öka. Det handlar om samlokalisering, fler gemensamma administrativa lösningar och upphandlingar. Till exempel finns det stora besparingar att hämta om myndigheter ökar samordningen av sina inköp. Därför vill vi öka den statliga inköpssamordningen med 10 procent till 2012.
4. Jämför myndigheterna med varandra.
Ska myndigheter kontinuerligt bli bättre och bättre på att organisera sin verksamhet och ta till sig av goda idéer så måste de ges bättre förutsättningar att lära av varandra. Vi vill se administrativa nyckeltal för den statliga förvaltningen. Det kan till exempel handla om genomsnittliga lokalkostnader, genomsnittliga kostnader för administration och liknande. Nyckeltalen ska redovisas löpande – och vara lättillgängliga för såväl allmänhet, medier som anställda i den statliga förvaltningen.
Det är också viktigt att statliga myndigheter tar del av den nya tekniken och följer den förvaltningspolitiska utvecklingen, även i andra länder – så att de hela tiden använder sig av de mest kostnadseffektiva lösningarna. Vi ser exempelvis att Danmark, Nederländerna och Norge har börjat gå över till att använda fri programvara, det vill säga program med öppen källkod, i statliga myndigheter. Det finns liknande exempel även i Sverige och vi föreslår att en utredning tillsätts som sammanställer erfarenheterna av detta.
5. Ansvarsfull hantering av myndigheternas sparande.
Det är viktigt att myndigheterna har möjlighet att spara sina pengar. Men ett högt sparande över många år kan vara ett tecken på att myndigheten får för mycket pengar. I det läge Sverige nu befinner sig i måste staten visa föredöme och prioritera hårt bland utgifterna. Vi vill därför noggrant pröva resurserna till de myndigheter som under flera år visar ett högt sparande.
Sammantaget bedömer vi att våra åtgärder skulle leda till besparingar på drygt 500 miljoner redan nästa år. Till 2012 bedömer vi att dessa åtgärder kan frigöra det dubbla – drygt 1 miljard kronor.
Programmet med effektiviseringar i statliga myndigheter är en del av en gemensam politik som sätter jobben, välfärden och miljön främst. Vi säger nej till vårdslösa skattesänkningar på lånade pengar. Sverige kan bättre.
Thomas Östros
ekonomisk-politisk talesperson (S)
Mikaela Valtersson
ekonomisk-politisk talesperson (MP)
Ulla Andersson
ekonomisk-politisk talesperson (V)
Slå ihop myndigheter,– bästa misslyckandet i området hittar man under S-regeringen,- försäkringskassan som har aldrig hämtat sig efter omorganisationen,– Är inte ordet jobbkris nånting som leder tankarna till perioden 2002- 2006,– om vi använder samma redovisning som S-parti har alltid använt,– alltså öppen arbetslöshet: senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen visar följande, augusti 2009,– Stockholm / 3.4 procent,— Uppsala / 3.2 procent,— och hela landet / 4.4 procent.— Vi hade mycket högre siffror för öppna arbetslösheten hela perioden 2002-2006,– alltså vi hade massarbetslöshet under högkonjukturen och S-regeringen,— riktigt skamfläck för arbetarpartiet.
En kommentar från ministermötet i Göteborg: ” DET SVENSKA JOBBSKATTEAVDRAGET BORDE TJÄNA SOM FÖREBILD, anser EU:s kommissionär för ekonomiska och monetära frågor, Joaquin Almunia.”
Även Skatteverket behandlas dåligt. Skatteverket får mer och mer att göra pga nya lagar men inga pengar för det.
Ta t.ex ID-korten. Är man svensk medborgare kan man gå till polisen och göra id-kort och här i Stockholm har polisen öppet till sju på kvällarna på vardagarna och har öppet på lördagar. Besöket tar oftast högst en halvtimme.
För de som inte är svenska medborgare är de hänvisade till Skatteverket som endast har öppet 9-17 och flera timmars väntetid och sedan måste man komma tillbaka för att hämta id-kortet och stå och vänta flera timmar igen.
Många arbetar och kan inte ta ledigt två hela dagar för att göra ett ID-kort. Det är kanske lätt för en tjänsteman att ta flexledigt från sitt jobb men en lokalvårdare kan inte göra så. Det är oftast så att de som inte är svenska medborgare är de med jobb där man inte kan styra sin arbetstid själv.
Ni kanske ska se till att både Försäkringskassan och Skatteverkets expeditioner har öppet till kl. 19 på vardagskvällarna och på lördagar. Det är service. Och så ni vet så har ju regeringen bestämt att Försäkringskassan och Skatteverket ska ha gemensamma expeditioner som kallas servicekontor och det är sådana som finns nu i Stockholm och som inte fungerar.
Man ska ha samma rätt till service oavsett medborgarskap i Sverige.
Självklart ska staten se över sina utgifter och försöka spara precis som vi fattiga medborgare får göra! Titta gärna in på fattigsidan.se för att få en inblick i vanliga medborgares villkor, eller på resurs.se.
Skulle också gärna se att ni politiker gick in och svarade på de kommentarer ni får.
Oppositionspartierna är helt rätt ute i den här frågan. Men nu är det så att Alliansregeringen redan håller på att fixa det här. Exempelvis så har man lagt djurskyddet inom jordbruksdepartementet, där det tidigare låg. Vem ville ha en Djurskyddsmyndighet, om inte MP, följdriktigt blev också dess förste och ende GD en Miljöpartist. Undrar om det var tack för kaffet?
Hur går det med ”24-timmarsmyndigheten”? Kommer de (läs äldre) som inte har tillgång (eller kan använda) till dator kunna använda sig av myndigheter i framtiden?
Skulle vara bra om kommunernas kulturanslag kunde behållas för att kunna bygga ut bibliotekens datorhörna alt. service.
Det låter bra och nödvändigt. Inte minst eftersom nya myndigheter och delegationer tycks växa som svamp ur marken. Paradoxalt nog under alliansregeringen som före sitt tillträde skulle misnka byråkratin.
Men ta ett steg till. Se till att existerande myndigheter samverkar bättre. Det är inte sällan man upptäcker att flera myndigheter är inblandade i samma sak, t.ex. ifråga om miljöteknik. Vinnova, Formas, Swentec, Invest in Sweden, Energimyndigheten, för att nämna några, kan lätt alla bli inblandade i samma fråga utan att någon kan sägas ha ett exklusivt ansvar. Det händer att flera av dem lämnar något litet bidrag men inte tillräckligt för företaget som vill utveckla en produkt eller idé och tvingas att uppvakta flera för att komma någon vart.
När det gäller effektivare energianvändning är Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och några till berörda, vilket i vissa fall lett till motstridande bedömningar utan att se till helheten.
Samverkan (inte nödvändigtvis samordning) är nödvändig och det behöver inte leda till tyngre byråkrati. Det fanns en gån ett ”energianvändningråd” som var gemensamt för flera myndigheter. Genom sin årliga rapporteringsplikt till regering och riksdag gjordes all berörda uppmärksamma på var skärninsgpunkterna fanns. Inte särsklit betungande men effektivt som instrument för samverkan.
Anser att denna debattartikel visar att De röd-gröna har konkreta förslag och inte bara agerar opposition. Jag är peppad : )
För att inte skapa kontraproduktiv oro om jobbet hos myndigheternas anställda är det viktigt att skapa ett slags jobbgaranti, där anställda som blir övertaliga ha förtur till andra statliga jobb, men även, genom samarbete med andra arbetsgivare, hjälpa till jobb utanför staten. Annars blir många myndigheterna lamslagna av att de anställda först och främst tänker på att inte förlora jobbet och blir blockerade för allt annat.
Hotet om anslagsminskning till myndigheter som har sparat en del under flera år är också tveeggat, det kan lätt leda till att man i panik sätter sprätt på pengarna i stället, för att bibehålla anslagen.
Konkreta förslag:
1a) handläggningstiden hos myndigheter som handhar skattemedel för utbetalning till medborgare, skall aldrig vara längre än 1 månad
1b) i den mån myndigheten dröjer med sin handläggning, skall dröjsmålsränta påföras den ersättning som betalas ut till medborgaren
1c) i de fall då det råder tveksamheter, skall en grundersättning betalas ut – denna stäms sedan av med eventuella andra involverade myndigheter (tex ansökan om ekonomiskt bistånd vs ersättning från Försäkringskassan).
1d) transaktioner av detta slag skall företrädesvis ske mellan myndigheterna, inte genom att enskilda medborgare betraktas som återbetalningsansvariga gentemot berörda myndigheter
2) vid överklagan av myndigheters beslut, skall ärendet handläggas av rätten, inom 1 månad från det ursprungliga beslutets verkställighet, om överklagan inkommit 1 vecka efter att beslutet fattats
3a) samtliga domstolar skall redovisa statistik över de ärenden de handlägger, så att det
3b) går att följa vilka (rådmän/lagmän/domare) som fattar vilka beslut
3c) vilka utslag som dominerar samt
3d) i vilken utsträckning olika grupper/positioner systematiskt premieras eller missgynnas
Angående Skattemyndigheten har jag alltid undrat varför alla (i princip alla iaf) ska lämna sina deklarationer vid samma tidpunkt.
Varför inte dela upp befolkningen i 4 grupper beroende på t.ex. födelsemånad, varför ska vi deklarera årsvis det duger ju med 12-månadsperioder istället.
Vitsen med detta är att man jämnar ut arbetsbördan på Skatteverket, hos revisorer m.m.
Resten kan ni räkna ut själva.
Hej hopp!